<p>I en värld där många samhällsfunktioner och kontakter numera knyts och förvaltas via Internet finns en grupp som lätt glöms bort, nämligen dyslektiker. De tillhör också en grupp som sällan undersökts i Internetkontexter, därför valde vi att utgå ifrån dem.</p><p>Vi har undersökt hur webbplatser som följer tillgänglighetsriktlinjer, utifrån onlinebaserade automatiska testverktyg, relaterar till våra användares upplevda till¬gänglighet och användbarhet. </p><p>Vi använde onlinebaserade automatiska testverktyg för att välja ut fyra webbplatser, två med låg- och två med hög tillgänglighetsranking. Vi lät sedan tio användare med dyslexi och en kontrollgrupp testa webbplatserna. Därefter fick de besvara en enkät för att fånga deras upplevelser av interaktionen med webbplatserna. </p><p>I analysen av enkätsvaren kom vi bland annat fram till att det varken fanns signifikanta skillnader mellan de olika användargrupperna eller mellan de olika webbplatsernas rankning gällande upplevd tillgänglighet och användbarhet.</p>

I en värld där många samhällsfunktioner och kontakter numera knyts och förvaltas via Internet finns en grupp som lätt glöms bort, nämligen dyslektiker. De tillhör också en grupp som sällan undersökts i Internetkontexter, därför valde vi att utgå ifrån dem. Vi har undersökt hur webbplatser som följer tillgänglighetsriktlinjer, utifrån onlinebaserade automatiska testverktyg, relaterar till våra användares upplevda till¬gänglighet och användbarhet. Vi använde onlinebaserade automatiska testverktyg för att välja ut fyra webbplatser, två med låg- och två med hög tillgänglighetsranking. Vi lät sedan tio användare med dyslexi och en kontrollgrupp testa webbplatserna. Därefter fick de besvara en enkät för att fånga deras upplevelser av interaktionen med webbplatserna. I analysen av enkätsvaren kom vi bland annat fram till att det varken fanns signifikanta skillnader mellan de olika användargrupperna eller mellan de olika webbplatsernas rankning gällande upplevd tillgänglighet och användbarhet.

Introduktion: Introduktionen av Fintech-bolagens disruptiva innovationer har skakat om finansbranschen och lett till förutspåelser om att mer än en fjärdedel av de traditionella finansiella tjänsternas intäkter kommer fördrivas av Fintech-bolagens tjänster. Ett framstående exempel på ett framgångsrikt Fintech-bolag är Klarna, som tar mer och mer plats på marknaden med deras innovativa helhetslösning. För att dessa innovationer ska anses som lyckade krävs det att de accepteras av konsumenterna, vilket gör det intressant att undersöka hur externa faktorer kan påverka denna acceptans. Syfte: Uppsatsen ämnar till att förklara hur konsumenters acceptans av tjänsteinnovationer kan bero på externa faktorer, i detta fall förtroende och individuell innovativitet. Studien utgår från ett Fintech-sammanhang där fokuset ligger på tjänsteinnovatören Klarna som erbjuder olika betalningsalternativ på ett innovativt sätt. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär där datainsamlingen har skett i form av en online enkätundersökning. Studien har en deduktiv ansats och utgår från ett positivistiskt forskningsperspektiv. Den insamlade datan analyserades med hjälp av SPSS samt SmartPLS där resultatet diskuterades utifrån uppsatsens teoretiska referensram. Slutsats: Studien kom fram till att förtroende har en positivt påverkande effekt på hur Klarna-användare uppfattar den upplevda användbarheten som i sin tur positivt påverkar deras intention att acceptera Klarna. Resultatet av studien visade även att faktorn individuell innovativitet inte hade någon påverkan på den upplevda användbarheten samt svag påverkan på den upplevda användarvänligheten, vilken i sin tur innebär att den hade en väldigt liten till ingen effekt på konsumenters acceptans av Klarna.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativ intervjumetod undersöka hur 8 medarbetare upplevt deltagandet av ett hälsoprogram i relation till hur de upplever sin hälsosituation idag. Frågeställningar som undersökningen bygger på är (i) Hur upplevde medarbetarna sin hälsosituation innan programdeltagandet? (ii) Hur upplevde medarbetarna programdeltagandet? (iii) Hur upplever medarbetaren sin hälsosituation idag i relation till programdeltagandet? Av resultatet framgår det att alla medarbetarna kände behov av att förbättra sin hälsosituation innan de påbörjade programmet. De upplevde hälsoprofilbedömningen som bra för att någon lyssnade på deras hälsosituation. Genomgående var det motiverande att skriva kontrakt och sätta upp mål för att förbättra sin hälsa genom att gå på en erbjuden aktivitet i 6 månader. De flesta har inte kunnat gå på en aktivitet under arbetstid som erbjudits p g a arbetsbelastning. Aktivitetsdeltagandet har varierat, anledningar är bl a minskad motivation, brist på tid och för lite stöd från hälsopromoter eller arbetsgivare. Motivationen att förbättra sin hälsa har hos de flesta avtagit efter programmet. Anledningarna till detta varierar, men ofta anges det att det saknas tid, uppföljning, kontroll och stöd. Hälsosituationerna ser idag olika ut för de flesta medarbetarna beroende på hur deras livssituationer ser ut. Endast ett fåtal upplever att programmet bidragit till en förbättrad hälsosituation idag. Andra faktorer som påverkar deras upplevda hälsosituationer är bl a sjukskrivning, hög arbetsbelastning och stress på arbetet och det saknas möjligheter till fikapauser. Dessa faktorer har inte programmet påverkat.

During the last couple of years there has been a major digitalization of the financial sectorwhich FinTech have largely contributed to. FinTech does not solely contribute withpossibilities, but it also inflicts risks within the financial system when adding challengesrelated to IT-security. These risks pose new operational risks within the financial sector.Therefore, the purpose of this study is to examine as well as analyse different variables thatexplain the perceived trust and risks when using these digital financial services. This isbecause customers play a vital role in keeping their services as well as maintaining financialstability within the FinTech corporations. To examine the subject in this study a deductiveapproach is applied which focuses on previous empirical research and models likeTechnology Acceptance Model (TAM), Elaboration Likelihood Model (ELM) as well asBehavioral finance. These models aim to explain how customers accept new digitalphenomenon. Furthermore, the study performs a quantitative research method through a webbased survey questionnaire. The study examines the independent variables usage, perceivedability to adapt and perceived risk in relation to the dependent factor perceived trust. Thestudy’s sample consists of 185 survey responses which were analyzed through descriptive andinferential statistics. The hypotheses were tested using a multiple regression analysis wherethe independent variables and control variables were analyzed against the dependent variable.The empirical findings showed that customers' perceived ability to adapt to FinTech servicesdid not have a statistically significant effect on perceived trust. Furthermore, perceived riskand usage had a statistically proven influence on perceived trust. The control variables for thisstudy were age and gender where neither had a statistical association to the dependentvariable. Lastly, the empirical findings of the study can be useful for FinTech companiessince it proves that risks need to be minimized to increase perceived trust / Det har skett en stor digitalisering av den finansiella sektorn under de senaste åren därFinTech och dess tjänster har haft en betydande roll. Dock är inte de innovativa digitalatjänsterna som FinTech bidrar till enbart möjligheter, utan det utsätter även den finansiellasektorn för risker. På grund av digitaliseringen medför dessa risker nya operationella riskerinom den finansiella sektorn. Studiens syfte är därav att undersöka och analysera de variablersom förklarar det upplevda förtroendet och riskerna som finns vid användningen av digitalafinansiella tjänster. Studiens fokus ligger på kunderna då de har en nyckelroll i bevarandet avdessa tjänster. Studien har sin grund i ett deduktivt tillvägagångssätt med fokus på tidigareempirisk forskning på området, men även olika modeller som Technology Acceptance Model(TAM), Elaboration Likelihood Model (ELM) samt Behavioral finance som syftar till attförklara hur kunden accepterar nya digitala fenomen. För att undersöka detta tillämpas enkvantitativ metod genom användningen av en webbaserad surveyundersökning. Urvalet bestårav 185 svar som därefter analyserades genom deskriptiv statistik och inferentiell statistik.Detta skedde i form av en multipel regressionsanalys som analyserade studiens tre hypoteserdär studiens tre oberoende variabler och kontrollvariabler analyserades emot studiensberoende variabel. Resultaten visade på att risk och användning hade ett statistiskt sambandmed det upplevda förtroendet medan den egna upplevda förmågan inte hade det. Studiensresultat kan vara användbara för FinTech-företag då resultaten visar att risker måste minskasför att kundförtroendet ska öka.

This study examines subjective occupational status and what factors influence and indicate subjective occupational status among employees in the municipal sector. The study also investigates if subjective occupational status has any significant connections with stress and worrying. The aim of this study is to examine if income, education, age, gender and length of employment has any significant effect on the subjective occupational status. We also aim to investigate if subjective occupational status affects the respondent’s levels of stress and worry. The material for the study was collected via a questionnaire with 268 respondents. The survey was done via the internet and sent out to the respondents via e-mail. We are utilizing the reference group theory in our analysis of the material. Reference group theory states that subjective social position is created by social comparison. Individuals tend to base their position in the social hierarchy and compare themselves with individuals who are similar to them. This leads to that many people places themselves as average. The results of the study show that it is only income which is affecting the subjective occupational status. We also found that subjective occupational status does not have any connections with stress apart from causing the respondents some worry over not having time to complete their work assignments.

The purpose of this paper is to examine how secure a mobile payment system is perceived to be depending on how many steps of verification it uses, and how the amount of time it takes to complete the verification affects the users perceived safety and usefulness of the system.The study is based on previous research done on mobile payment and human trust in technology, combined with an overview of the most used mobile payment systems in Sweden today. The data was collected from observations and interviews based on three prototypes created for the study which simulates different kinds and amount of steps of verification.The result of the study shows that the amount of steps of verification did have an impact on the users perceived safety of the system, but that the technology used to make the verification played an equally important role. The time it took to make the verification didn’t have an affect on the users perceived safety, but a quicker verification was viewed as a positive attribute for a mobile payment system.

Syfte: Att undersöka om pass med fysisk aktivitet i Värnamo kommuns hälsoutbildning ger någon effekt på deltagarnas senare aktivitetsnivå och subjektiva hälsa samt om deltagarnas syreupptagningsförmåga förändrats sedan utbildningen och om detta i så fall kan kopplas till den sänkta sjukfrånvaron. Metod: En enkätundersökning till samtliga individer som gått utbildningen och som fortfarande arbetar i någon av kommunens förvaltningar samt ett cykelkonditionstest som genomfördes av en mindre del av utbildningens deltagare. Resultat: Ingen korrelation kunde ses mellan vilket år utbildningen genomfördes (och därmed om fysisk aktivitet ingick praktiskt i utbildningen) och den subjektiva hälsan. Ett statistiskt signifikant samband kunde ses mellan utbildningsår och om deltagaren helt eller delvis nådde rekommendationerna för fysisk aktivitet. På gruppnivå kunde ingen effekt på syreupptagningsförmågan identifieras mellan något av de tre testtillfällena och inget samband kunde ses med den sänkta sjukfrånvaron. Slutsats: Studien kunde inte visa att tillägg av fysisk aktivitet i utbildningen ger någon effekt på deltagarnas senare aktivitetsnivå eller subjektiva hälsa. Vad deltagarnas minskade sjukfrånvaro beror på går inte att utläsa från denna studie. Den subjektiva hälsan och den fysiska aktiviteten, i den mån dessa faktorer kunde utläsas, samt syreupptagningsförmågan verkar inte vara anledningen. / Aims: To examine if sessions of physical activity in Värnamo Municipality health education has any effect on the participant´s subsequent activity level and subjective health, and if the participants oxygen uptake changed after the education and if so, can this be linked to the reduced absenteeism. Methods: A questionnaire to all individuals who have taken the course and who still work in any of the municipal administrations and a cycle ergometer test conducted by a small group of the participants of the education. Results: No correlation was seen between the year the education was conducted (and thus if physical activity was included practicaly in the education) and the subjective health. A statistical significant association could be seen between education year and if the participant fully or partially reached the recommendations for physical activity. No influence on oxygen uptake could be identified at group level between any of the three test sessions and no correlation could be seen with the reduced sick leave. Conclusion: The study could not show that the adding of physical activity to the education gives any effect to the participants subsequent activity level or subjective health. What the participants reduced sick leave depends on can not be determined from this study. The perceived health and physical activity, to the extent that these factors could be evaluated, and oxygen uptake does not seem to be the reason.

Syftet med denna uppsats var att bidra med ökad empirisk kunskap om psykologiska mekanismers betydelse för att förklara variansen i människors politiskt deltagande och politiska orientering. Detta genom att undersöka sambandet mellan 9566 deltagares upplevda kontroll och deras politiska orientering samt grad av politiska deltagande. Det psykologiska konceptet upplevd kontroll myntades av Rotter (1966) och undersöker i vilken grad människor uppfattar sig ha kontroll över händelser i livet. En persons kontroll över händelser kan vara intern, stor kontroll över situationer omkring sig, eller extern, liten makt över händelser i livet. Resultaten visade på att det fanns ett signifikant samband mellan deltagarnas upplevda kontroll och politiska deltagande samt politiska orientering. Personer med upplevd intern kontroll deltog mer politiskt, placerade sig mer högerut på en vänster-höger skala samt var mer högerorienterade i sin uppfattning om ekonomisk politik. Personer med upplevd intern kontroll var också mer positivt inställda till en öppnare invandringspolitik och en mer aktiv miljöpolitik.

Syfte: Syftet med denna studie är att förklara förstagångsköpares upplevda risker vid strategiska köp samt analysera deras val av informationskälla vid reducering av den upplevda risken. Metod: Denna studie har bedrivits genom en kvantitativ undersökning där data har samlats in via en webbaserad enkätundersökning. Den insamlade datan har sedan analyserats i statistikprogrammet SPSS där en deskriptiv statistik, faktoranalys, klusteranalys samt en korrelationsanalys utfördes. Resultat &amp; slutsats: Vi kan utifrån undersökningens resultat konstatera att förstagångsköparna i denna studie i synnerhet inte är oroliga över de dimensioner av upplevd risk som ett bostadsköp kan innebära. Den risk som resulterat i högst värden är dock den fysiska risken, vilket innebär att vi kan förklara förstagångsköparna som främst oroade över fel på bostaden. Vi har även uppmärksammat samband mellan de upplevda riskerna och ett flertal informationskällor, dock föredrar förstagångsköparna främst de personliga informationskällorna. Förslag till fortsatt forskning: Den aktuella studien fokuserar på bostadsköpet och förstagångsköpare. Det skulle därav vara av intresse att både undersöka andra strategiska produkter samt mer erfarna köpare. Detta kan bidra till ytterligare perspektiv inom teorin om upplevd risk och riskminskningsstrategier. Ett ytterligare förslag till fortsatt forskning är att utföra en kvalitativ metod för att nå ett djupare och mer tolkande resultat. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till en ökad kunskap om förstagångsköpares upplevda risker och riskminskningsbeteende. Vi fyller ut de befintliga men begränsade studier som omfattar strategiska köp, samt skapar en ökad förståelse för svårigheter i det individuella beslutsfattandet. Vi hoppas att fastighetsmäklare genom denna studie tar vara på möjligheten att kunna anpassa sin verksamhet och sina marknadsföringsaktiviteter efter olika individer, samt förstår sin betydelse vid förstagångsköpares reducering av risk.