This position paper deals with the notions of learning and literacy in the context of studying Library and Information Science (LIS). More particularly, it addresses the learning and literacy involved in, and manifested by, its own production. It is about writing this particular master’s thesis in LIS – the persons involved, the forms and terms used, the expectations met or ignored. It converses not only with itself but also with the academic system which is its raison d’être. It is maintained that this conversing is inherently tangled and that the irresolvable disorder is literally glossed over via language. The argument relies largely on linguistic analysis, linking discourse and conceptual levels to their etymological foundations. Elements of action research and autoethnography are used in an attempt to capture and communicate the competitive conversing which propels and frustrates both personal learning and the development of a disciplined thesis. Standardized presentation forms are challenged and modified in order to highlight the underlying, and ongoing, interplay rather than the finished product. It is suggested that this tangled, tentative, personal/institutional conversing characterizes not only learning but also libraries and LIS itself. It is further suggested that literacy of whatever variety remains a matter of reading, of being able to continuously and competitively assess, converse and thereby commune. LIS has good reasons to highlight its inherent, transdisciplinary association with the human capacity to read. The paper includes a critical self-assessment and concludes with a presentation of the quantitative and qualitative data generated by its own production. / Uppsatsnivå: D

Det här är en undersökning över hur studenternas kontaktnätverk ser ut i samband med deras kandidatuppsats. Med uppsatsen vill jag förbättra kunskapen om studenters kommunikationsnätverk. Följande frågor har använts: Hur ser studenters kontaktnätverk ut under deras kandidatuppsats? Vilka människor diskuterar studenter sina kandidatuppsatser med? Hur viktig är kommunikationen med dessa människor? På vilket sätt är dessa människor viktiga? När är dessa människor viktiga under uppsatsen (början, mitten, slut)? Hur viktiga är de formella respektive informella kontakterna för studenterna?   Frågorna besvarades av studenter inom Biblioteks- och informationsvetenskap via en webbenkät. Studenterna har haft kontakt med en handledare, en kontaktperson, en opponent och några ytterligare personer. Här finns stora variationer över vilka personer studenterna kommunicerat med. Kontakterna har också haft olika betydelse för studenterna. I överlag så är handledaren och kontaktpersonen de två viktigaste kontakterna i samband med studenternas uppsatser. Orsaken till varför kontakterna är viktiga varierar, men ofta är det roller såsom informationskällor, tips/förslag på utformning och socialt stöd. Jag upptäckte också att kontakterna är viktiga under olika faser. Vissa kontakter var viktiga vid uppsatsens begynnelse, andra var viktiga under uppsatsens mitt och andra kontakter var viktiga vid uppsatsens slut. Min studie visar slutligen att de formella kontakterna generellt var viktigare än de informella för studenterna.

Syftet med denna experimentella studie var att öka kunskapen om perfektionism genom att undersöka huruvida perfektionism går att påverka, hur perfektionism påverkar prestation samt hur olika perfektionismdimensioner tar sig uttryck i olika situationer. För att undersöka detta skapades ett internetexperiment innehållande en kort version av Pennebaker’s essay writing procedure (uppsatsskrivande-uppgift), en korrekturläsningsuppgift samt självskattningsformulär för olika perfektionismdimensioner och self-compassion. Deltagarna i studien randomiserades till två olika betingelsegrupper som fick skriva om en gång då de lyckats (pos. betingelsegrupp) eller en gång då de misslyckats (neg. betingelsegrupp). Resultatet visade på ett signifikant samband mellan perfektionismdimensionen perfectionist strivings och antalet ändringar i texten hos den negativa betingelsegruppen samt ett signifikant samband mellan self-compassion och antal skrivna ord i uppsatsskrivande-uppgiften före ändring i den positiva betingelsegruppen. Resultaten visade även på signifikanta korrelationsskillnader både mellan perfektionismdimensionen perfectionist strivings och antalet ändringar i texten samt mellan self-compassion och antalet skrivna ord i uppsatsskrivande-uppgiften. Resultaten tyder på att olika perfektionismdimensioner och self-compassion blir mer framträdande samt påverkar prestation på olika sätt beroende på om situationen är positiv eller negativ.

Syftet med denna avgränsade systematiska forskningsöversikt är att studera de senaste fem årens evidensbaserade undervisningsmetoder för skrivutveckling. Syftet är också att studera hur sambandet mellan skrivutveckling, arbetsminne och självförmåga ser ut, samt dess konsekvenser för skrivundervisningen. Målgruppen är högstadie- och gymnasieelever som kämpar med skrivandet i skolan, så kallade struggling writers. Föreliggande studie består av åtta forskningsstudier som undersöker evidensbaserade effektiva skrivstrategier. Studierna är utvalda och avgränsade utifrån bestämda inkluderings- och exkluderingskriterier. Analys och tolkning sker både med utgångspunkt i Banduras social kognitiva teori samt utifrån aktuell forskning inom fältet. Resultatet visar att effektiva skrivundervisningsmetoder ger stöd för arbetsminnet och utvecklar skrivförmågan genom välstrukturerade strategier som även ger visuellt stöd. Därutöver innefattar undervisningsmetoderna medvetenhet om lärandet som social aktivitet vilket betonar goda relationer, konstruktiv feedback samt stöttande lärare som utgår från explicita metoder. Resultatet visar också att elevernas skrivförmåga förbättras när man lägger vikt vid att arbeta med deras tankesätt och självförmåga. / The aim of this limited systematic research review is to study evidence based teaching methods for writing, over the last five years. The aim is also to study the link between writing development, working memory and self-efficacy, and the consequences of such a linkage. The target group are struggling writers in late elementary and high school that experience difficulties in writing composition.   The present study consists of eight research studies on effective writing strategies, selected and limited by certain inclusion and exclusion criteria. The analysis and interpretation are carried out from the perspective of Bandura’s social cognitive theory, as well as from previous research in the field. The result shows that effective teaching methods for writing support students’ working memory and writing skills through well-defined structures and visual support. Furthermore, the methods include awareness of learning as a social activity which emphasises good relations, constructive feedback and supportive teachers using explicit methods. The result also suggests that when addressing students’ mindset and supporting their self-efficacy, writing proficiency improves.