En kvantitativ enkätundersökning genomfördes vid 4 äldreboenden i Mölndals stad. Samtliga 221 anställd omsorgspersonal, d.v.s. vårdbiträden och undersköterskor fick möjlighet att delta i studien. Syftet med studien var att visa på eventuella kopplingar mellan de oberoende variablerna krav, kontroll, socialt stöd, kortsiktiga stresseffekter, i studien benämnda, upplevd stress, återhämtningsproblem samt sömnproblem och dess påverkan på 4 olika dimensioner av utbrändhet enligt SMBQ. Resultatet visade att det främst var återhämtningsproblem vilka hade en påverkan på utbrändhet (i 3 av 4 dimensioner). Upplevd stress och sömnproblem kopplades även till utbrändhet i 1 av 4 dimensioner. Krav/kontroll-modellen hade enbart påverkan på utbrändhet i 1 av dimensionerna och då i form av delkomponenten kontroll. / Forskningsgruppen för beteendemedicin och hälsopsykologi

Syftet med den här studien var att försöka förklara utbrändhet genom att försöka förstå människors känslor av sammanhang på arbetsplatsen samt att försöka utröna vilka faktorer som behövs för att människor ska få känslor av sammanhang på arbetsplatsen. Studiens tolkningsmetod var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med tre personer som arbetar inom ett vård- och omsorgsprojekt: en projektledare och två medarbetare. Vi har utifrån Giorgis analysmetod tolkat att arbetsklimat och socialt stöd, ledarskap, arbetsbelastning, tydlighet samt delaktighet är områden som är viktiga för att få en känsla av sammanhang på arbetsplatsen. Analysen av intervjupersonernas utsagor skedde utifrån Aaron Antonovskys salutogenetiska synsätt och hans begrepp KASAM - känsla av sammanhang. Resultaten visade att projektledarens och medarbetarnas känslor av sammanhang på arbetsplatsen är tillräcklig då de upplevde att arbetsklimat och socialt stöd, ledarskap, arbetsbelastning, tydlighet samt delaktighet var tillfredsställande på deras arbetsplats. Då dessa faktorer verkar hämmande för stress och utbrändhet på arbetsplatsen, dras slutsatsen att de intervjuade har en god arbetssituation med låg risk för stress och utbrändhet.

Depression, stress och utbrändhet är idag de vanligaste sjukskrivningsorsakerna. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som drabbats av utbrändhet ser på fenomenet och hur det påverkar deras liv utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Deltagarna i studien var tre kvinnor och tre män från olika yrkesgrupper. Resultatet har tolkats med den hermeneutiska metoden och visar att utbrändhet handlar om långvarig psykisk ohälsa som orsakats av att respondenterna inte klarar av att leva upp till de identiteter som de har skapat i interaktionen med andra. Det verkar som om omgivningen hade en annan syn på psykisk ohälsa än vad respondenterna hade vilket fick konsekvenser. Respondenterna upplevde skam och uppfattade omgivningen som oförstående. Omgivningen verkade se utbrända som passiva medan dessa personer ville se sig som aktiva och kunna vara med och påverka sin situation. Genom att respondenterna inte accepterade omgivningens syn på utbrändhet så fick de heller inte den hjälp som de behövde.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet har varit att undersöka eventuella gemensamma generella motståndsresurser hos lärare, som har starkt KASAM (känsla av sammanhang) och inte ligger i riskzonen för utbrändhet. Frågeställningarna var följande: Hur upplever lärare sin fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö? Hur kan lärarnas utsagor tolkas i relation till begreppet KASAM? Metod Den kvalitativa metod som användes bestod av sex halvstrukturerade intervjuer. Kravet på intervjupersoner var att de: arbetat heltid som lärare i minst 20 år, aldrig varit sjukskrivna för utbrändhet, inte ligger i riskzon för utbrändhet samt besitter starkt KASAM. Urvalet säkerställdes dels genom ett KASAM-formulär, dels genom ett utmattningsformulär. Ur detta framkom intervjuobjekten. Intervjufrågorna var förankrade i forskningsvärldens allmänt vedertagna uppdelning av stressorer; fysiska, psykiska och sociala. Svaren analyserades genom Antonovskys KASAM-teori och metod, detta för att finna eventuella gemensamma GMR. Resultat Lärarna upplever överlag sin fysiska arbetsmiljö som god. De påstår sig ha behändiga klasstorlekar, bra lokaler och ljudnivåer som inte orsakar några större problem. Deras psykiska miljö upplevs vara krävande, men också givande i form av bl.a. uppskattning och synlig utveckling hos eleverna. Gällande den sociala miljön betonas en god relation till arbetskollegor och elever. Lärarnas starka KASAM bekräftas i utsagorna. Eftersom lärarna har starkt KASAM leder inte stressorerna, vilka uppkommer i arbetet, till utbrändhet. Slutsats Det framkommer flera likheter i lärarnas utsagor, både hur de upplever och hanterar arbetsmiljön. Genom att tolka dessa utsagor har följande generella motståndsresurser framträtt: stödet från omgivningen, god relation till elever och kollegor, personlighet, erfarenhet i yrket samt gränssättning. Dessa GMR kan vara en betydande orsak till varför lärarna lyckats undvika utbrändhet under alla dessa år i yrket.

Syftet med denna studie var att främst undersöka om det finns ett negativt samband mellan medkänsletillfredställelse och utbrändhet hos handläggare inom socialtjänsten som arbetar med barn och ungdomar. Ett ytterligare syfte var att se om deltagarna uppvisade höga nivåer av sekundär traumatisk stress. Totalt deltog 37 handläggare från socialtjänstens barn och ungdoms grupper i en av Sveriges större städer. Mätinstrumentet som användes för studien var frågeformuläret ProQOL version 5. Resultatet från Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient visade att det fanns ett signifikant måttligt negativt samband mellan medkänsletillfredställelse och utbrändhet. Vilket innebär att högre nivåer av medkänsletillfredställelse är associerat med lägre nivåer av utbrändhet. I linje med tidigare forskning dras slutsatsen att medkänsletillfredställelse kan hjälpa till att motverka utbrändhet. Deltagarna i studien rapporterade även låga nivåer av sekundär traumatisk stress. Detta var förvånande eftersom tidigare forskning rapporterar det motsatta.

No description available.

Sjukskrivningar ökar på arbetsmarknaden och orsaken har ofta visat sig vara arbetsrelaterad stress där förskollärare och barnskötare ses som en av riskgrupperna. Studiens syfte var att undersöka om det fanns samband mellan arbetsrelaterad stress, utbrändhet, sömnkvalitet och fysisk hälsa. Det undersöktes dessutom eventuella skillnader mellan män och kvinnor i studien. Inbjudan att delta skickades till 64 olika förskolor i en kommun i norra Sverige där 17 valde att delta. Totalt deltog 101 förskollärare och barnskötare med en medelålder på 41 år. Deltagarna fick svara på enkäter rörande stress (Effort-Reward Imbalance model), utbrändhet (Shirom-Melamed Burnout Questionnaire), sömnkvalitet (Karolinska Sleepiness Scale) och fysisk hälsa. Resultatet visade flera signifikanta samband mellan variablerna ansträngning/belöning (stress), utbrändhet, sömnkvalitet och huvudvärk, tryck över bröstet och ont/spänningar i axlar (fysisk hälsa). Några generella slutsatser drogs inte med tanke på det relativt låga antalet undersökningsdeltagare. Resultatet av studien ger däremot förskolor indikationer på de negativa effekterna av arbetsrelaterad stress och vikten av att identifiera stressorer inom organisationen.

Syftet med vår studie var att belysa problematiken med utmattningssyndrom bland behandlingspersonal på HVB-hem i Sverige. Studiens metodologiska utgångspunkt är en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer har genomförts med sex behandlare i olika åldrar, olika utbildning, olika bakgrund, olika erfarenheter och olika kön. I studien har vi utgått från Lipskys teori Gräsrotsbryåkrati och Human Service Organizations. Studiens resultat visade att behandlare upplever hög stress, stor diskrepans i arbetsroller och arbetsuppgifter och låg chefsnärvaro. Respondenternas utsagor anger att fler anställda, kortare arbetstider och högre utbildningskrav vid anställning kan vara några steg i rätt riktning för att minska utmattningssyndrom bland behandlingspersonal. Resultatet visar även att bättre struktur på institutionerna och bättre samarbete med andra viktiga aktörer inom behandlingsvärlden minskar stress och därmed utmattningssyndrom bland behandlarna.

Den negativa stressen ökar i dagens samhälle. Allt fler förskollärare inom förskolan rapporteras bli drabbade av utbrändhet och sjukskrivningar. Syftet med denna studie var att få en fördjupad kunskap om förskollärares erfarenheter och syn på negativ stress i förskolan. Bakgrunden baserades på tidigare forskning innefattande det valda området.Studien genomfördes med enkäter som därefter skickades ut till förskollärare i den valda kommunen. Enkäterna bygger på en kvalitativ undersökning och baserades på svar från trettio förskollärare. Resultatet vi fick var mer oroväckande än vad vi kunnat föreställa oss. Den negativa stressen är oerhört påtaglig inom förskolan och alla informanter hävdade känslan av stressen ofta framträder. De allra flesta förklarade att de mest stressiga i verksamheten är barngruppens storlek och ljudnivåerna som förekommer. Bilden vi erhöll av den negativa stressen innan arbetet har förändrats drastiskt, förståelsen för negativ stress har alltid funnits däremot hur påtaglig den verkligen är har överrumplat oss.Slutsatsen vi drar av detta arbete är att många förskollärare är drabbade av den negativa stressen, men få söker den hjälpen de egentligen har rätt till för att förskollärarna inte känner till att den hjälpen finns att tillgå.