Coping – a qualitative study of experiences of stress and burn-out in the work with children and youth within the social services. The aim of this study was to examine experiences and coping of work related stress and burn-out among social workers within the child and youth department of the social services in a larger municipality of Sweden. It is a qualitative study built on interviews with social workers about their experiences of stressful situations in their demanding working environment, and how they manage to handle these. They find their work-load unrestricted and demanding. To guard their own limits to their work-load and engagement in the organization and cases they work with, and to prioritize the duties they find most important, are found to be the main coping strategies. Support from colleagues and family, as well as working part time when having children, are also expressed as important factors in managing the stressful working situation, and to hopefully avoid burn-out. / Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheter, upplevelser och hantering av stress och utbrändhet i arbetet med barn och unga inom socialtjänsten i en större svensk kommun. Detta är en kvalitativ studie byggd på intervjuer med socialarbetare angående deras erfarenheter av stressade situationer och krävande arbetsklimat, samt hur de hanterar dessa sammanhang. De konstaterar att arbetsbördan är obegränsad och krävande. Att vakta sina egna gränser i förhållande till arbetsbörda och engagemang i organisationen och ärenden man hanterar, och att prioritera de arbetsuppgifter man tycker är viktigast, uppfattas var de främsta coping-strategierna. Stöd av kollegor och familj såväl som att arbeta deltid när man har barn, uttrycks som viktiga faktorer i hanteringen av den stressade arbetssituationen, och för att förhoppningsvis undvika att bli utbränd.

Specialistsjuksköterskor, exempelvis distriktsjuksköterskor och barnmorskor, arbetar självständigt. De behöver ofta göra avancerade bedömningar och fatta snabba beslut utan tillgång till läkare. Syftet med examensarbetet var att undersöka specialistsjuksköterskors upplevelse av att delta i professionell handledning. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats med en konventionell kvalitativ innehållanalys. För att uppnå ett brett urval kontaktades verksamheter inom intensivvård, akutsjukvård, ambulans-och psykiatrivård samt även verksamhetsansvariga inom den kommunala vården. Professionell handledning visade sig bara vara aktuellt inom psykiatrisk vård och till viss del inom kommunal vård och omsorg. Åtta intervjuer utfördes som analyserades och resultaten presenteras i fyra kategorier. Dessa är: handledning ökar vårdkvaliteten, kompetensutveckling genom professionell handledning, reflektion och bekräftelse samt handledarens roll. Sjuksköterskan anser att handledning i grupp är ett öppet forum där det finns möjlighet att både lära sig från andra människor och tillsammans hitta en lösning. De kan i handledningsgruppen stödja varandra på ett sätt som underlättar för dem att gå vidare och möta problemen i arbetet. Studien visar fynd på att professionell handledning minskar stress och utbrändhet hos sjuksköterskor. / Program: Fristående kurs

Föreliggande studies syfte var att studera socialt stöd som moderator i relationen mellan stress och idrottsrelaterad utbrändhet bland idrottande ungdomar. Deltagarna valdes via ettstrategiskt bekvämlighetsurval och krav att ha minst 3 träningar i veckan utöver tävling inom sin idrott. Totalt deltog 91 ungdomar i studien (M=17,3 SD=0.98). Studien är kvantitativ tvärsnittsdesign och data samlades i form av frågeformulär och internetbaserade formulär. Frågeformuläret bestod av demografiska frågor och tre mätinstrument Multidimensional Scale of Perceived Social Support (MSPSS), Perceived Stress Scale (PSS) och Athlete burnout Questionnaire (ABQ). Enkäten bestod av 41 påståenden och sju bakgrundsfrågor. I resultatet framkom att det inte fanns en statistisk signifikant interaktionseffekt mellan socialt stöd och stress i relation till idrottsrelaterad utbrändhet. Socialt stöd är inte moderator i relationen mellan stress och idrottsrelaterad utbrändhet. Det fanns inget statistiskt signifikant samband mellan stress och idrottsrelaterad utbrändhet. Det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan socialt stöd och idrottsrelaterad utbrändhet. / The purpose of the study was to examine if social support can buffer the relation between perceived stress and athlete burnout in youth athletes. Through strategic convenience sample were 91 participants recruited (M=17, 3 SD= .98).  The study used a quantitative cross-sectional design were data was collected via questionnaire and internet-based questionnaire. Data was collected from youth athletes whom practice sports at least 3 times a week. The questionnaire was based on following instruments: Demographic questions, Multidimensional Scale of Perceived Social Support (MSPSS), Perceived Stress Scale (PSS) and Athlete Burnout Questionnaire (ABQ). The questionnaire included 41 statements and seven background questions. The result showed no statistical significant interaction between social support and perceived stress in relation with athlete burnout. Social support is not a moderator in the relation between stress and athlete burnout. The result showed no statistical significant correlation between perceived stress and athlete burnout. There was showed a statistical significant correlation between social support and athlete burnout.

Denna rapport ligger till grund för ett examensarbete för kandidatexamen, Teknisk design vid Luleå tekniska universitet. Projektet utfördes under tio veckor våren 2018 och omfattar 15 högskolepoäng. Det är ett utvecklingsprojekt av en egen idé.    Psykisk ohälsa bland unga har ökat markant under 10 år. Via ett pressmeddelande informerade Socialstyrelsen (2017) att ökningen för unga vuxna i åldern mellan 18–24 år är 70% mellan åren 2006–2016. Det väckte denna formulering: • Skulle en bättre planerad vardag kunna bidra till ökad upplevelse av välmående?  Projektet är ett eget uppdrag där ett koncept för ett planeringsverktyg har tagits fram. Målgrupp för projektet är unga personer mellan 20–30 år som varit utbrända. Målet är att ta fram ett planeringsverktyg som bidrar till att öka upplevelsen av välmående hos målgruppen. Syftet med projektet är att hjälpa unga personer som varit utbrända att planera och underlätta vardagen.   Tidigt i projektet upprättades en projektplan samt ett tidsschema för projektet. Teori om stress, mobilens påverkan och designaspekter samlades in till projektet genom böcker och artiklar. Projektet är baserat på processen Human centered design där användarens behov och förutsättningar är i fokus.   Information samlades in för att definiera användarnas behov och för att skapa förståelse kring situationen. Detta gjordes med en enkätundersökning samt med hjälp av intervjuer.   Därefter togs idéer fram med metoden brainstorming, detta gjordes tillsammans med fyra personer. Idéerna som tagits fram användes sedan tillsammans med metoden morfologisk matris där koncept framtogs. Tillsammans med fyra andra personer utfördes metoden morfologisk matris, detta resulterade i att tre koncept valdes att gå vidare med. Koncept Nyckelring, koncept Pärm och koncept Cirkel.   Prototyper av koncepten tillverkades och användes med metoden upplevelseprototypa, fyra användare testade koncepten och därefter valdes koncept Cirkel för vidare utveckling. Konceptets funktion samt design vidareutvecklades och resulterade i det slutliga konceptet Pocket time.  Pocket time är en portabel dagsplanerare som visualiserar dygnets 24 timmar. Användaren fyller själv i Pocket time med det som ska göras under dagen. Konceptet ger sedan en överblick på dagens planering samt vilken tid en aktivitet ska utföras och även beräknad tid en aktivitet tar. / This report is the result of a bachelor degree project at Luleå technical university. The project was ongoing during spring 2018, covering 10 weeks and is a development project built upon an own idea.  Mental health among youth has increased drastic between the years 2006 – 2016. In a press statement by the national board of health and welfare (2017), they presented news that people with psychosocial problems had increased by 70% in the in the range between 18-24 years old people. This information led to the idea, if the everyday planning was better, would it contribute to better well-being?  This project has been about developing a concept for a planning tool. The intended user group is people between 20 and 30 years old whose been burned out in the past. The goal was to develop a planning tool for people that has been burned out and increase the perception of well-being among the target group. The aim for the project is to help young persons that has been burned out to have a better life experience in everyday life by planning.   A timeframe and a project plan was set up early into the project. Information about the theory of stress, influence of cell phone use, and design aspects were collected through literature and articles. The project has followed the process of Human Centered Design.  Information was gathered to define user needs and to understand the context. This was done using surveys and interviews.   In the middle phase of the project ideas were generated by brainstorming session with four persons. The ideas were then put in use in the morphological chart method, resulting in concept generation. The morphological chart was performed together with four people and three concepts were developed named Nyckelring, Pärm and Cirkel.   The concepts were then developed into prototypes and tested with the users. Four users tested the concepts and thereafter concept Cirkel was chosen for development. The concept function and design were explored and resulted in the final concept Pocket Time. Pocket time is a portable day planner with overview over all 24 hours in a day. Pocket time can be filled in with everyday activity and the concept gives overview over day-planning and activities.

<p>Vårt samhälle är byggt av rangordningar och en individs samhällsposition skapas utifrån individens sysselsättning. Samhällspositionen kan påverka individens hälsa negativt eller positivt beroende på vilken position som individen innehar (Marmot, 2006). Hälsan kan också påverkas av stress och utbrändhet. Syftet med studien har varit att undersöka om sjukpensionärer, avtalspensionärer, långtidssjukskrivna, arbetslösa och rehabiliterade skiljer sig i jämförelse med förvärvsarbetande när det gäller självskattad samhällsposition och hälsa samt upplevelse av stress och utbrändhet. Genom insamlat material, från statistiska centralbyrån och stressforskare under mars 2008, har material från 9 756 förvärvsarbetande och 566 icke förvärvsarbetande deltagare, analyserats med regressionsanalys och med separata analyser för män och kvinnor. Signifikanta skillnader erhölls främst inom områdena stress och utbrändhet, inom båda könen, där de icke förvärvsarbetande upplevde en signifikant högre grad av stress och utbrändhet än förvärvsarbetarna, med undantag från gruppen avtalspension som hade ringa upplevelse av stress och utbrändhet.</p>

<p>Vi har valt att göra en kvalitativ studie om utbrändhet bland unga människor i åldrarna 19-25 år i Sverige. Syfte med denna studie är att få en inblick i och ökad förståelse över hur utbrändhet påverkar unga i Sverige. Vi ville belysa orsakerna till varför allt fler unga människor i Sverige drabbas av utmattningssyndrom. Vi utgick från ett hermeneutiskt synsätt och en narrativ metod. Under de senaste tio åren har den psykiska ohälsan och sjukskrivningsantalet i Sverige ökat och då framförallt bland ungdomar. Forskningen talar om ett nytt sjukdomsfenomen, utbrändhet. Det är en stressrelaterad sjukdom som framförallt handlar om en känslomässig utmattning. Varje människa kan uppleva stress men det är endast de som går in i arbetet med höga förväntningar och som arbetar hårt för att uppnå dessa förväntningar som kan bli utbrända. Intervjupersonenerna grundade sin självkänsla och identitet i sina arbetsprestationer. Vi tror att alla intervjupersonerna saknade en grundläggande självkänsla vilket gjorde att de hela tiden sökte bekräftelse utifrån sina prestationer. Om en person blir utbränd eller inte beror såväl på fysiologiska, biologiska som psykologiska faktorer. Risken är större för personer som redan har drabbats av utbrändhet att drabbas igen. Kraven och pressen som unga människor känner idag kan härstamma från både familjen och samhället. Dagens samhälle är uppbyggt på så sätt att vi hela tiden måste göra en massa val. Ingenting är längre som det var förr då allt och alla hade sin plats i samhället. Den ökade individualiseringen kanske inte alltid är positiv. I socialt arbete kan vi hjälpa till med att förebygga utbrändhet bland ungdomar genom att finnas ute i skola och andra miljöer där ungdomar vistas för att hjälpa dem in i vuxenlivet.</p>

<p>Det talas om att utbrändhet är något som idag drabbar många i vårt land och att psykisk ohälsa är en vanlig orsak till långtidssjukskrivningar. Av denna anledning har vi funnit det intressant att undersöka vilka stressfaktorer som kan finnas i en modern organisation och, i egenskap av systemvetare, vilken roll informationssystem kan spela för uppkomsten av stress och utbrändhet.</p><p>Den så kallade FP-gruppen är en avdelning vid Försäkringskassan i Linköping som i huvudsak arbetar med utredning och handläggning av försäkringsärenden som rör föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och aktivitetsstöd. Sedan några år tillbaka handläggs de flesta av dessa ärenden med hjälp av ett informationssystem, Ärendehanteringssystemet (ÄHS).</p><p>Syftet med denna uppsats är att utreda hur medarbetarna vid FP-gruppen upplever sin arbetssituation, och med utgångspunkt från detta göra en utvärdering av denna arbetsplats med hjälp av tre olika teorier om uthållighet och arbetsrelaterad stress. Med stöd av dessa stressteorier och andra teorier om informationsteknikens påverkan på arbete och arbetskvalitet har vi också undersökt på vilket sätt ÄHS påverkar FP-gruppens arbetssituation.</p><p>De stressteorier vi valt att utgå från – krav/kontroll-modellen, mismatch-modellen och arbetsstress-/balansmodellen – har det gemensamt att de har som utgångspunkt att stress uppstår då det råder obalans mellan en individ och dennes arbete eller arbetsmiljö. Var och en av dessa modeller står dock för ett unikt angreppssätt på problematiken.</p><p>Med hjälp av dessa modeller har vi kunnat konstatera att det finns brister ur arbetsstresshänseende inom flera av de områden som dessa modeller fokuserar på. De tydligaste är kanske handläggarnas brist på inflytande och kontroll över den egna arbetssituationen, men vi har också kunnat konstatera andra stressfaktorer såsom relativt hög arbetsbelastning och bristande variation i arbetsuppgifterna.</p><p>Det informationssystem som används vid FP-gruppen verkar dock ha haft begränsad inverkan på arbetet och den grad av stress de anställda upplever. Arbetsinnehållet har inte förändrats nämnvärt av dess införande, förutom att arbetet blivit mer bundet till arbetsplatsen och arbetsstationen. De orsaker till stress vi identifierat inom FP-gruppen verkar snarare bero på organisatoriska aspekter och arbetsuppgifternas utformning.</p>

<p><em><p><strong>Problem:</strong> Yrken inom Hälso- och sjukvården är högt fysiskt och framför allt psykiskt påfrestande arbeten där tidspress och arbetstempo fortsätter att öka. <em><strong>Syfte:</strong> Syftet med litteraturstudien var att belysa stressorer som kan påverka sjuksköterskans omvårdnadsarbete. <em><strong>Metod: </strong>Studien var en litteraturstudie, 17 artiklar (3 kvali- tativa och 14 kvantitativa) och en avhandling som svarade mot studiens syfte har granskats och analyserats. <em><strong>Resultat och konklusion: </strong>Många faktorer och orsaker till nutidens ohälsa kan sökas i arbetsmiljön och dess alltmer ökade krav på individen. Varje individ är unik och påverkas därmed olika av samma situationer. Upplevelsen och hur varje person hanterar en situation är beroende av hela dennes livsvärld och vilka faktorer som finns där. Att människan inte mår bra av långvarig stress, oberoende av situation, framkommer tydligt. De faktorer som anses bidra till försämrad vårdkvalitet är bland annat tidsbrist, hög arbetsbelastning, personalbrist, bristande arbetsmiljö och omorganisationer. Dessa faktorer tillsammans och även var för sig, gör att sjuksköterskor upplever stress och missnöjdhet med sitt arbete, vilket kan påverka patienternas omvårdnad och dess kvalitet. <em><strong>Implikation: </strong>Vidare forskning bör fokusera på hur sjuksköterskan kan påverka de faktorer som leder till stress samt försämrad arbetsmiljö och vårdkvalitet. </em></em></em></em></p></em></p> / <p><em><p><strong>Problem:</strong> The professions in health care are highly physically and especially mentally stressful jobs where time pressure and work rate continues to increase. <em><strong>Purpose:</strong> The purpose of this study was to illuminate stressors that may affect nursing outcomes. <em><strong>Method:</strong> The study was a literature review, 17 articles (3 qualitative and 14 quantitative) and a thesis which met the study's purpose was reviewed and analysed. <em><strong>Results and conclusion:</strong> Many factors and causes of ill health can today be found in the work environment and its increasingly greater demands on the individual. Each individual is unique and therefor affected differently by the same situations. The stressful experience and how each person handles the situation depends on all the factors in her/his whole life-world. It becomes clear that regardless of the situation, no one is doing well during long-term stress. The factors considered to contribute to the deterioration of quality of care includes lack of time, heavy workload, staff shortages, poor working conditions and reorganizations. These together and also separately, result in that nurses´ experiences of stress and dissatisfaction with their work, which may affect quality of patient care. <em><strong>Implication:</strong> Further research should focus on how nurses can influence the factors which leads to stress and a poor work environment and decrased quality of care. </em></em></em></em></p></em></p><p> </p>

<p>Studiens syfte är att undersöka hur förekomsten av utbrändhet ser ut</p><p>över olika yrkesområden. Utbrändhet mäts med hjälp av Maslach</p><p>Burnout Inventory General Survey på 1494 slumpmässigt utvalda</p><p>yrkesarbetande personer. En referensgrupp, där personer som blivit</p><p>sjukskrivna pga. stress ingått, användes för att kunna bedöma vilka i</p><p>stickprovet som var kliniskt utbrända. Respondenterna indelades i</p><p>olika yrkesområden utifrån Standard för svensk yrkesklassificering.</p><p>Ytterligare en uppdelning gjordes utifrån kvalifikationsnivån i</p><p>området, samt med hänsyn till grad av kontakt med människor och</p><p>möjlighet att ha kontroll över arbetets utformning. Resultatet visar att</p><p>det inte finns någon skillnad i hur utbrändhet fördelar sig över olika</p><p>yrkesområden. Däremot har en hög kontroll över arbetets utformning</p><p>en positiv påverkan i att sänka graden av utbrändhet.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate the occurrence of burnout</p><p>across different occupational areas. Burnout is measured using</p><p>Maslach Burnout Inventory-General Survey on 1494 randomized</p><p>respondents who were a part of the working force. A reference group,</p><p>containing people sick listed due to stress, was used to determine</p><p>clinical burnout. The respondents were divided into different</p><p>occupational areas based on the Swedish Standard Classification of</p><p>Occupations. Further division was done in order to divide the</p><p>respondents according to the qualification level in the area, and also in</p><p>consideration of the extent of human contact and the possibility to</p><p>control the design of ones occupation. The result shows that there is</p><p>no difference in the occurrence of burnout across different</p><p>occupational areas. However it has shown that a high control over the</p><p>design of ones occupation has a positive influence in lower the grade</p><p>of burnout.</p>

<p>University of Örebro</p><p>Department of social Sciences</p><p>Sociology, Contnuation Course, 61-90hp.</p><p>Essay 15hp. Spring 2008</p><p>Title: Who is resbonsible? A soceityscientific discussion about burnout.</p><p>Author: Emilie Fuchs</p><p>Abstract</p><p>The purpose with this essay is to do a critical comparation between two different perspectives, burnout as an individual problem and burnout as a social problem. The first perspective states that the individual itself is responsible for her sickness while the second perspective states that the society and foremost the labour market should work in order to prevent people from beeing burned out. With that purpose in mind I want to enlighten and hopefully bring up the topic for discussion.</p><p>The essay is based upon the following questions:</p><p>• How can you sociologically understand the labour market of today?</p><p>• How can you understand burnout in an individual context?</p><p>• How can you understand burnout in a social context?</p><p>By studying and reading four books, I have presented the two different perspectives of burnout. Two books represents burnout out of a social perspective whereas the individual perspective is advocated in the other two books.</p><p>The results founded shows that the individual perspective means that the individual has to resolve his own problems even though the labour market is the main cause to why people becomes burned out. The social perspective, on the other hand, basically want the labour market to take responsibility and prevent burnouts.</p><p>Through the results, my conclusion is that the individual perspective represents the individualised world we live in. The social perspective of burnout shows the importance of a good solidarity, mainly at work. This point of view could probably lead to a growing safety on the labour market, which presumably results in less burned out people.</p><p>There are, after reading this essay, a few questions the reader may ask herself: Should not the society take responsibility and help those who are burned out? Does the structure of society contribute to the fact that people becomes burned out?</p><p>Keywords: Burnout, Individual, Society, Work, Flexibility</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med uppsatsen är att göra en kritisk jämförelse av två olika perspektiv, utbrändhet som ett individuellt problem och utbrändhet som ett samhälleligt problem. Det första perspektivet menar att individen själv ansvarar för om hon blir sjuk eller inte medan det andra perspektivet är av den åsikten att samhället och främst arbetsmarkanden ska arbeta för att människor inte ska bli utbrända. Med hjälp av detta syfte ska problemet utbrändhet belysas och förhoppningsvis få upp ämnet till diskussion.</p><p>Denna uppsats baseras på följande frågeställningar:</p><p>• Hur kan man sociologiskt förstå dagens arbetsmarknad?</p><p>• Hur går det att förstå utbrändheten i en individuell kontext?</p><p>• Hur kan man förstå utbrändheten i en samhällelig kontext?</p><p>Genom att studera och läsa fyra böcker har jag presenterat de två olika perspektiven av utbrändhet. Två böcker representerar utbrändhet ur ett samhälleligt perspektiv medan det individuella perspektivet förespråkas i de andra två böckerna.</p><p>De resultaten jag har fått fram visar att det individuella perspektivet menar att individen själv ska lösa och ta tag i sina problem trots att arbetsmarknaden är huvudorsaken till att vi människor blir utbrända. Det samhälleliga perspektivet är av den åsikten att arbetsmarkanden, och samhället till viss del, ska ta ansvar och hjälpa individen. Individen ska i viss mån också själv förebygga och komma ur sin utbrändhet.</p><p>Genom resultatet har jag kunnat dra slutsatsen att det individuella perspektivet representerar den individualiserade värld som vi lever i. Det andra synsättet på utbrändhet visar vikten av att vi har en bra sammanhållning i främst arbetet, vilket leder till en trygghet som gör att vi inte kommer att ha lika stor mängd sjuka.</p><p>Efter att ha läst denna uppsats kan exempelvis följande frågor ställas: Borde inte hela samhället ta ett ansvar och hjälpa de som är utbrända? Är det de samhällsstrukturer vi lever i som bidrar till att vi blir utbrända?</p><p>Nyckelord: Utbrändhet, Individ, Samhälle, Arbete, Flexibilitet</p>