Bakgrund: Medlidande beskrivs som en grundsten inom sjuksköterskeprofessionen. Compassion fatigue (CF), medkänslotrötthet, är ett tillstånd som är nära kopplat till vårdande yrken och omtalas som omvårdandens pris orsakat av sjuksköterskans empatiska engagemang. CF orsakar fysiska, psykiska och andliga symtom hos sjuksköterskan. Problem: CF förekommer inom vårdyrket, vilket kan påverka både sjuksköterskan och patienten negativt. För att motverka CF hos sjuksköterskor är det nödvändigt att identifiera uppkomsten av CF och förebyggande åtgärder. Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter av CF med fokus på dess uppkomst och förebyggande åtgärder. Metod: Allmän litteraturöversikt innehållande två kvalitativa artiklar, sju kvantitativa artiklar och tre artiklar av mixed method. Resultat: CF förekommer hos sjuksköterskor på olika typer av avdelningar. Risker för att utveckla CF är stress och tidsbrist, traumatiska upplevelser och brist på stöd på arbetsplatsen. Åtgärder för att minska risken för CF är att sjuksköterskor får stöd av familj och arbetskollegor. Tid för reflektion, fysisk aktivitet och att skilja på arbete och privatliv är också förebyggande åtgärder för att motverka CF. Slutsats: CF är en vanlig förekommande upplevelse hos sjuksköterskor. Därför blir utbildning om hur riskfaktorer kan identifieras och vilka åtgärder som finns för att förebygga CF är viktigt för sjuksköterskors hälsa.

The aim of this study is to gain a better understanding of the relationship between religiosity and burnout and to investigate whether the resources religiosity offers can counteract burnout. The study is of a qualitative nature as the empirical material has been gathered through six interviews. The analysis of the empirical material includes the theories KASAM by Aaron Antonovsky, social capital by Pierre Bourdieu and the theory of anomie by Emilé Durkheim. The results show that religiosity has health benefits for individuals and can act as a resource that counteracts burnout.

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskor idag ställs för fler traumatiska upplevelser under kort tid än en individ utanför det vårdande yrket gör under en livstid. Empatitrötthet är för den svenska sjukvården ett relativt nytt begrepp. För att förstå empatitrötthet har även fenomenet empati beskrivits kort i bakgrunden. En vidare och djupare förståelse för fenomenet empatitrötthet presenteras i resultatet.Syfte: Syftet med studien är att utforska fenomenet empatitrötthet ur ett omvårdnadsperspektiv. Metod: En icke systematisk litteraturstudie har gjorts baserad på olika ansatser för att få ett helhetsperspektiv på fenomenet empatitrötthet.Resultat: Empatitrötthet är ett fenomen som påverkar omvårdnaden kring patienter och anhöriga. Sjuksköterskor med längre erfarenhet löper mindre risk för att utveckla empatitrötthet. Idag finns det inga riktlinjer för hur empatitrötthet ska motarbetas, utan sjuksköterskor använder egna strategier för att hantera sin empatitrötthet. / Background: Nurses today are exposed to more traumatic events under short period of time than a person outside the caring environment experiences in a lifetime. Compassion fatigue is a relatively new concept in the Swedish health care. To understand compassion fatigue has the concept empathy further been discussed in the background. A deeper understanding for the phenomena compassion fatigue is presented in the result. Aim: The aim for this study is to further explore the phenomena compassion fatigue from a nursing perspective. Method: A non systematic literature review has been used in this study based on literature using different approaches to get a holistic view on the phenomena compassion fatigue. Result: Compassion fatigue is a phenomena which affects the caring regarding patients and their relatives. Nurses with longer experience are less likely to develop compassion fatigue. Today there are no guidelines for how to counter compassion fatigue, but nurses are using their own methods to handle the phenomena compassion fatigue.

I studien testades hypotesen att två gruppbehandlingar, riktade mot stress respektive sömn, ger en klinisk relevant förbättring av psykisk hälsa. Detta mätt i symtom av stress, sömn, utbrändhet, ångest, depression samt somatiska symtom. Gruppbehandlingarna var riktade mot huvudsakligen stress (Stresskola) eller huvudsakligen sömn (Sömnskola) och var båda baserade på kognitiv beteendeterapi (KBT). Behandlingarna var manualbaserade och hölls en gång i veckan under fyra veckors tid, där varje träff pågick under 2 x 45 minuter inklusive paus. Skolorna administrerades av psykologstudenter vid Umeå universitet, under handledning av leg. psykolog. Sammanlagt deltog 95 personer (71 kvinnor och 24 män) som sökt hjälp inom primärvården i Umeå kommun. Deltagarna tilldelades behandlingsgrupp utifrån individens behov, därmed skedde ingen randomisering. Bortfallet i studien var 67 personer. Data samlades in genom enkätinstrument i för- och eftermätning. Utifrån en inomgruppsdesign gjordes en deskriptiv analys, samt analyser av klinisk signifikans och statistisk signifikans. Resultatet påvisade en kliniskt relevant förbättring av utfallsvariablerna för båda gruppbehandlingarna. Sammantaget stödjer resultatet att gruppbehandlingarna är interventioner med kliniskt relevanta effekter. Gruppbehandlingarnas kliniska relevans talar för att fortsätta med interventionerna som en del i bemötandet av den ökande psykiska ohälsan.

”Armarna började domna och sticka, kroppen började skaka och dra ihop sig som i kramper och andningen blev ytlig och snabb ... kroppen blev som ett gummiband spänt till det yttersta, samtidigt som det kändes som att någon suddade ut mina kanter. Armarna blev suddiga och benen likaså. Någon knäppte på gummibandet så att hela kroppen ryckte. Jag befann mig på gränsen och kroppen ville gå över i det okontrollerade, men min hjärna höll emot. Det kändes som att jag ville släppa taget och gå över i okontrollerad hyperventilering tills jag inte behövde känna mer. ...Det är den här känslan jag är rädd för. Och det är den känslan jag måste dyka in i för att neutralisera. Det är det jag behöver hjälp med. Efteråt är jag matt. Och tom. Som att jag sprungit en mil och lyft ett ton. Och så är jag förvånansvärt klar i huvudet. Som att någon dragit åt sidan den gardin som jag satt upp mellan mig och alla minnen och känslor kopplade till det här. Igår såg jag otroligt tydligt att det var detta som hände mig för ett år sen (på audition) i Düsseldorf. Men jag har varken vågat eller kunnat se det för vad det var. En panikattack.” Det här är ett citat från min dagbok, skrivet 2 april 2018. Jag skulle då ha varit mitt uppe i min examensproduktion på Operahögskolan i Stockholm. I juni samma år skulle jag ha tagit min Masterexamen och genom det avslutat sju års utbildning för att bli operasångerska. Istället hade jag, en vecka tidigare, fått höra av mig till skola, familj och läkare med beskedet; Jag klarar inte det här längre. Idag, tre år senare, möjliggör en global pandemi att jag fullföljer min examen. Att det dröjt tre år har inte att göra med att jag varit kvar i det tillstånd av utbrändhet jag var i 2018, tvärt om, jag har inte haft möjlighet eftersom jag arbetat heltid sedan dess. Jag vill inte uttrycka det som att jag tog mig tillbaka för det sätt jag levde mitt liv innan jag sjukskrevs med utmattningsdepression är inte ett tillstånd att sträva efter. Nej, jag anser snarare att jag tagit mig igenom det. Gått framåt, stärkt av mina upplevelser. Tiden som gått, samt den arbetslivserfarenhet jag samlat på mig sedan dess gör att jag nu vill ta tillfället i akt att reflektera kring hur jag hamnade där jag gjorde 2018 samt hur jag tog mig vidare. Jag kommer att utgå ifrån mina egna erfarenheter, men min förhoppning är att de kan ligga till grund för en bredare reflektion kring varför operasångare i slutet av sin utbildning och början av sin karriär tycks så sårbara för stress och prestationsångest. Kanske kan min berättelse väcka tankar hos andra sångare? Och kanske kan organisationen kring dem dra lärdom från den och arbeta för att förhindra att det går så långt som det gjorde för mig.

Burnout occurs as the consequence of an overburdened stress response system which has become exhausted as the result of attempting to eliminate chronic stressors (Maslach & Jackson, 1981; Selye, 1946). In so much as parenting can be chronically stressful, researchers have begun to apply the construct of burnout to the context of parenting (Mikolajczak, Gross & Roskam, 2019; Aunola, Sorkkila & Tolvanen, 2020; Griffith, 2020; Hubert & Aujoulat, 2018; Kawamoto, Furutani & Alimardani, 2018; Mikolajczak et al., 2018a; b). American mothers consistently report feeling unable to live up to cultural ideals of the “good mother” and feeling as though they are failing (Sutherland, 2010; Collins 2021, Folbre 2008). The current COVID-19 pandemic has sparked a heightened concern for the stress load and mental health of parents with many of them having additional responsibilities and fewer resources (Griffith, 2020). Focusing specifically on U.S. mothers with multiple young children in a stable relationship, this study asks: what are the lived experiences of mothers who are burned out? Using the Shirom-Melamed Burnout Questionnaire as a measure of exhaustion (Lundgren-Nilssons et al., 2012) and utilizing a qualitative design, this study uses theoretical essentialist thematic analysis to investigate the themes which emerged from six open ended interviews. Key findings suggest that various social/ cultural ideologies along with various dimensions of perfectionism contributed to the mothers’ experience of burnout. Consequences of the mothers’ burnout included resentment toward others and herself and going into “survival mode,” wherein mothers’ made choices which did not align with her values. Another central finding was how the mother’s described feeling ashamed as a contributor and a consequence of their burnout experience. Protective factors are also discussed. The findings of this study can serve to inform public policy reform aimed at supporting mothers and children in the United States where the rates of burnout in parents have increased due to the COVID 19 pandemic (Griffith, 2020). / Orsakerna till utbrändhet är ofta på ett eller annat sätt kopplade till ett överbelastat stressresponssystem där det inte längre finns tillläckligan strategier för att hantera stressen (Maslach & Jackson, 1981; Selye, 1946). På senare tid har forskare intresserat sig för att många delar i föräldraskap kan ha samma kroniskt stressande effekter som i arbetslivet har därför intresserat sig för utbrändhet hos föräldrar (Mikolajczak, Gross & Roskam, 2019; Aunola, Sorkkila & Tolvanen, 2020; Griffith, 2020; Hubert & Aujoulat, 2018 ; Kawamoto, Furutani & Alimardani, 2018; Mikolajczak et al., 2018a; b). Flertalet studier visar att amerikanska mödrar rapporterar att de inte kan leva upp till den ”goda mammans” kulturella ideal och känner sig  misslyckade (Sutherland, 2010; Collins 2021, Folbre 2008). Den pågående COVID-19-pandemin har väckt en ökad oro för föräldrarnas stressbelastning och psykiska hälsa eftersom många föräldrar får ytterligare ansvar och färre resurser (Griffith, 2020). Denna studie fokuserar specifikt på amerikanska småbarnsmödrar som är i ett stabilt förhållande med frågeställningen om vilka upplevelser mödrar med hög risk för utbrändhet har. Urvalet om sex personer baserades på de i ett större urval som hade hög risk av utbrändhet i självskattningsskalan Shirom-Melamed Burnout Questionnaire (Lundgren-Nilssons et al., 2012) och använde en kvalitativ studiedesign. Analysen är en teoretisk essentialistisk tematisk analys med öppna intervjuer. Huvudfynden i studien visar att olika sociala/kulturella mekanismer tillsammans med perfektionism upplevdes påverka mödrarnas upplevelse av utbrändhet. Symptomen kopplade till mödrarnas utbrändhet inkluderade bitterhet mot andra och sig själv och att gå in i ett "överlevnadsläge" där mödrarna gjorde val som inte passade med deras värderingar. Ett annat centralt fynd var hur mödrarna beskrev skam som en bidragande orsak av deras utbrändhetsupplevelse. Skyddsfaktorer diskuteras också. Resultaten av denna studie kan användas för att informera om den allmänna politiska reformen som syftar till att stödja mödrar och barn i USA där antalet utbrändhet hos föräldrar har ökat på grund av COVID 19-pandemin (Griffith, 2020).

Bakgrund: Sedan slutet av 1990-talet har det i Sverige skett en ökning av långtidssjukskrivningar som framförallt beror på psykisk ohälsa. Personal inom sjukvården anser att deras arbete är stressigt och sjuksköterskor upplever att arbetet kan vara psykisk påfrestande. Orsakerna till detta antas bland annat bero på de omorganisationer och neddragningar som skett de senaste decennierna. Sjuksköterskans profession innebär ett ansvar för patientens omvårdnad som ska grundas på vetenskap och evidens. Dessutom ska sjuksköterskans arbete vara personcentrerat, följa regelverk och lagar så att god patientsäkerhet upprätthålls. Långvarig stress kan leda till utmattningssyndrom, vilket inte bara påverkar sjuksköterskan psykiskt och fysiskt, utan även organisationens produktivitet genom minskad motivation bland anställda. Syfte: Att belysa vilka faktorer som kan bidra till att Nordiska sjuksköterskor drabbas av stress och utmattningssyndrom Metod: En litteraturöversikt med analys av 10 originalartiklar Resultat: Resultatet delades in i två teman: yttre faktorer och inre faktorer. De yttre faktorerna var hög arbetsbelastning och krav, bristande delaktighet och ledarskap samt bristande socialt stöd och samarbete. De inre faktorerna sjuksköterskorna upplevde var otillräcklighet och engagemang. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras litteraturöversikten som metod för examensarbetet och i resultatdiskussion diskuteras resultatet utifrån Antonovskys holistiska modell KASAM samt vetenskaplig litteratur. / Background: Since the late 1990's there has been an increase in long-term sick leave in Sweden due to mental illness. Healthcare staff consider work as stressful and nurses feel that their work may be mentally stressful. The reasons for this are assumed to the reorganization and cuts that have taken place in the recent decades. The Nurse´s profession means responsible and ensuring that the patient receives care, based on science and evidence. In addition, the nurse´s work should include looking after the patient´s individual needs and comply with regulations and laws to maintain patient-safety. Long-term stress can lead to burnout, which not only affects nurse´s mentally and physically health but also the organization's productivity through employees reduced motivation, and sick leave. Aim: To highlight which factors could contribute to Nordic nurses suffering from stress and burnout. Method: A literature review of 10 original articles Results: The results were divided into two themes: external and internal factors. The external factors that the Nordic nurses experienced were high workloads and demands, lack of participation and leadership as well as lack of social support and cooperation. The internal factors that nurses experienced were commitment and feelings of insufficiency. Discussion: In the method discussion, the literature review is discussed as a method for the degree project, and in the result discussion the results are discussed based on Antonovsky's holistic model SOC as well as scientific literature.

Förskollärare är den yrkeskategori som, efter vårdanställda, är högst representerade i Försäkringskassans statistik gällande sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa och arbetsrelaterad stress. Syftet med den här kvalitativa studien är att generera ny kunskap om förskollärares arbetsmiljö med avseende på psykisk ohälsa och stress. Vi undersöker hur förskollärare talar om stress på arbetet och hur förskolans verksamhet påverkas av förskollärares psykiska ohälsa. Fyra förskollärare intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. För att säkerställa intervjufrågornas kvalitet genomfördes en pilotstudie på tre oberoende personer varav två med koppling till högskolan. Den grundade teorin har använts som analysmetod vid bearbetning av insamlat material. Den bidrog till en teoretisk analys som förutom transkribering innefattar kodning och kategorisering enligt den Grundade teorin. Studien visar på att kollegorna samt förskolechefer och ledning är tre bidragande faktorergällande klimatet i förskolans arbetsmiljö där kommunikation och sammanhållning är av stor vikt. Det gick att urskilja två kärnkategorier som återkommit frekvent vilka är kollegor och förskolechefer. Vi upptäckte den sociala aspekten, en social dimension, genom kärnkategorierna. Vi fann dessutom flera viktiga underkategorier som har en betydande roll för förskollärares psykiska mående, bland annat den fysiska miljön, barngruppen, höga krav och personalbrist.

This study aims to understand the relationship between work engagement and the dark side of work engagement. The dark side includes stress and burnout, which are the points of focus of this study. The purpose of this study is to examine what a company can do in order to prevent the negative effects of work engagement. To understand the relationship between work engagement and stress/burnout, this study is built on the job-demand resource model.   The data collection was done by interviewing seven individuals. The results showed that the respondents were engaged in their work. On the other hand, the data also showed that even though the interviewees said that they were engaged in their work, they also experienced stress and burnout. Furthermore, the answer to what the company can to in order to prevent stress and burnout was diffuse. The majority believed that there is not much the company can do to prevent such situation and that it is your own responsibility to be able to handle stress at work.   One difficulty this study faced was that stress and burnout is to many people a personal subject that people are not comfortable speaking openly about. Therefore, it was often hard to get detailed answers. / Denna uppsats handlar om relationen mellan ”work engagemang” och ”the dark side” av det. ”The dark side” inkluderar bland annat stress och utbrändhet, vilket är vad denna uppsats har valt som sin huvudfokus. Uppsatsen kommer undersöka vad företag kan ta för åtgärder för att kunna minska stress och utbrändhet i största mån på arbetsplatsen. För att kunna uppfylla undersökningens syfte kommer uppsatsen att använda sig av Job-demand- resource modellen. Undersökningen har samlat in sin data genom att intervjua sju personer. Dataanalysen har visat att det finns en tydlig relation mellan ”work engagemang”, stress och utbrändhet. Alla sju personer påstår att de är engagerade till sitt arbete och sex av sju personer menar att de trots sitt engagemang till sitt arbete upplever stress, där även fyra av sju har medgett att de upplevt utbrändhet på sin arbetsplats. Vidare när man frågade respondenterna hur de anser att deras företag kan hjälpa de att reducera stress och utbrändhet på arbetsplatsen var svaren diffusa. Många tyckte att det inte finns mycket ett företag kan göra för att hjälpa till i en sådan situation och att det mer handlar om eget ansvar, att man själv ska kunna hantera stress och om man känner att det går överstyr är det ditt eget ansvar som anställd att gå till din chef eller respektive för att söka hjälp eller lösning. Problematiken med denna uppsatsen har varit att detta är ett personligt ämne där alla inte är bekväma med att prata öppet om sina upplevelser kring stress och utbrändhet. I vissa fall har det varit svårt att få detaljrika svar från respondenterna.