Studiens syfte var att undersöka vilka erfarenheter kuratorer inom somatisk hälso- och sjukvård har av sympatistress samt undersöka hur kuratorerna upplever arbetssituationen utifrån KASAM. Syftet var också att förstå kuratorernas erfarenheter av sympatistress i relation till kuratorernas arbetssituation utifrån KASAM. Metoden som använts i studien var en kvalitativ intervju där sex kuratorer inom somatisk hälso- och sjukvård har intervjuats enskilt. Studien visade att kuratorerna har erfarenheter av sympatistress. Studien visade också flera indikationer på att det fanns arbetssituationer där kuratorerna hade vissa svårigheter att känna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Det framkom även flera indikationer på att det fanns arbetssituationer där kuratorerna kände hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Studiens slutsats var att kuratorerna är utsatta för situationer i arbetet som kan leda till att de utvecklar symptom för sympatistress. / The purpose of this study was to investigate hospital social workers experiences of compassion fatigue as well as examine how they feel and think about their work situation based on KASAM. The purpose was also to understand the hospital social workers experiences of compassion fatigue in relation to the hospital social workers feelings and thoughts about their work situation based on KASAM. The method that was used is a qualitative interview in which six hospital social workers were separately interviewed. The study showed that several hospital social workers have experiences of compassion fatigue. The study also showed several indications that there were work situations where hospital social workers had some difficulties in feeling manageability, comprehensibility and meaningfulness. It also showed several indications that there were work situations where hospital social workers felt manageability, comprehensibility and meaningfulness. The study concluded that the hospital social workers are exposed to situations in their work that can lead to the development of symptoms for compassion fatigue.

Sjukskrivning är vanligt förekommande bland sjuksköterskor. Utbrändhet är en vanlig orsak till detta, dock finns det idag inte något konkret svar på varför. Inom den forskning som finns anges ofta sömnstörningar som en vanligt förekommande riskfaktor för både stress och utbrändhet. En bidragande orsak till sömnproblem och stress är avsaknad av möjlighet till återhämtning. Inom vården är det vanligt förekommande med skiftarbete. Inom olika verksamheter finns det olika system för schemaläggning, där personalen i vissa fall inte har något inflytande i sina arbetstider. Det kan då leda till en schemaplanering som missgynnar personalen och kan därmed leda till konsekvenser för både personal och patienter. Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan verksamhetsstyrd schemaläggning utan inflytandemöjligheter och dess konsekvenser för sjuksköterskan och patienten. Studien genomfördes med en empirisk kvantitativ metod med hjälp av en enkät. I enkäten efterfrågades personal som inte hade möjlighet att påverka sitt eget schema och hur deras sömn och arbete påverkades, exempelvis i vilken utsträckning de kände sig trötta och hur detta påverkade bemötande till patienten samt patientsäkerhet. Resultatet visar att förekomsten av kvällspass följt av dagspass är vanligt förekommande. Det framgår även av resultatet att tillräcklig sömntid på minst sju timmar sällan eller aldrig uppnås. Deltagarnas egna upplevelse var att de upplevde både fysisk och psykisk trötthet och att detta påverkade bemötande gentemot patienten samt patientsäkerheten. Det finns många olika faktorer som spelar in när det kommer till stress. Denna studie riktar sig endast till en riskfaktor utav många. Denna studie visar att schemaplanering, även om det inte kan konstateras att det har en direkt koppling till stress och utbrändhet, ändå är en riskfaktor som skulle kunna åtgärdas.

The aim of this essay was to identify how social workers experience and handle work related stress in order to understand how stress can be handled on an individual level. The study was based on a qualitative study and used semi-structured interviews. Interviews with professionals showed that stress mainly occur in absence of control. Social workers use social support and structure their work to reduce demands, to handle stress. The professionals also believe that limits and distance in work is key. Social workers use these different strategies to handle stress, yet some of the issues is adjusted within the organisation. Various organizational factors may contribute or prevent a burnout. In conclusion although the professionals can form their work situation by using these techniques to reduce stress, some problems will remain because it is controlled within the organisation. Keywords: Social worker, work related stress, burnout, social services, work situation.

Byggnadsrelaterad ohälsa (BRO) är ett tillstånd som utgörs av en intolerans för vissa byggnader eller delar av byggnader som yttrar sig genom besvärande ospecifika symtom. I tidigare studier har psykisk ohälsa visat sig vara en riskfaktor för BRO men det finns ännu få studier som undersöker detta. Syftet med den här studien var att undersöka hur utbrändhet, depression, ångest och stress, definierat som psykiskt lidande, ser ut hos personer med olika svårighetsgrader av BRO. Svårighetsgrad av BRO definieras på två sätt. Dels utifrån hur många symtomgrupper (fördelade i; slemhinne-, hud- och allmänsymtom) deltagarnas symtom ingår i. Dels utifrån hur stora besvär av BRO-symtomen deltagarna skattar att de har. Studien var en enkätstudie med 106 deltagare inklusive kontrollgrupp, rekryterade från sin företagshälsovård och arbetsplats. Deltagarna arbetade på Norrlands Universitetssjukhus i Umeå eller Skellefteå lasarett. Resultatet visade att det var signifikant fler i gruppen med svår BRO som uppnådde gränsvärdet för svår utbrändhet (4.47). Gruppen med svår BRO skattade signifikant högre än samtliga andra grupper gällande utbrändhet och signifikant högre än kontrollgruppen gällande depression. Alla delar av psykiskt lidande hade signifikanta positiva korrelationer med intensitet av besvär av BRO-symtom. Resultaten indikerar att psykiskt lidande, i synnerhet utbrändhet och till viss del depression, är associerat till stigande svårighetsgrad av BRO. / Building related intolerance (BRI) is a condition with disturbing and unspecified symptoms attributed to certain buildings or parts of buildings. In previous research mental ill-health has been identified as a risk factor for BRI, but the studies investigating this are still few. The general aim of the current study was to investigate how burnout, depression, anxiety and stress, defined as psychological distress, is constituted among people with different levels of severity of BRI. Level of severity was defined in two different ways. As number of BRI-symptoms (distributed into three groups; mucosal, skin and general symptoms) and as intensity ratings of suffering from BRI-symptoms. The data was collected through a questionnaire answered by 106 participants including a control group. Participants were recruited from their occupational health care and their workplace. The participants worked at the university hospital of Umeå or the hospital in Skellefteå. The results showed that there were significantly more people that reached a cut-off for severe burnout (4.47), in the group with severe BRI. The group with severe BRI rated significantly higher than all other groups regarding burnout and significantly higher than a control group regarding depression. All parts of psychological distress had a significant positive correlation with measures of suffering from BRI-symptoms. The results indicates that psychological distress, burnout in particular and partially depression, is associated with increasing severity levels of BRI.

Bakgrund: Det råder idag ett högt tempo inom akutsjukvård och sjuksköterskan förväntas vara mångkunnig genom göra snabba bedömningar, möta patienters lidande samt prioritera akuta patienter i en stressig arbetsmiljö. Att ständigt arbeta i en påfrestande arbetsmiljö med lidande patienter och ett högt arbetstempo kan bidra till att sjuksköterskan utvecklar compassion fatigue vilket innebär att empatiförmågan avtar.  Syfte: Att belysa faktorer som orsakar compassion fatigue hos sjuksköterskor inom akutsjukvård. Metod: En litteraturöversikt bestående av 11 vetenskapliga artiklar med kvantitativ forskningsmetodik. Artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL, MEDLINE, PubMed samt WorldCat Discovery. Resultat: Tre huvudteman kunde utläsas genom analys vilket var demografiska faktorer, arbetsrelaterade faktorer samt psykosociala faktorer. Demografiska faktorer som kunde orsaka compassion fatigue var ålder, kön och civilstånd. Arbetsrelaterade faktorer var arbetsmiljö som bestod av minskat socialt stöd från chefer och kollegor, hög arbetsbelastning, minskad teamkänsla samt yrkesrelaterade faktorer som bestod av utbildningsnivå, yrkeserfarenhet och arbetstider. De psykosociala faktorerna som uppdagades var stressorer, patienters lidande och trauman. Konklusion: Compassion fatigue behöver uppmärksammas och prioriteras både individuellt, kollegialt samt på chefsnivå inom hälso- och sjukvård. Det uppdagades även att fokus på att skapa compassion satisfaction förebygger uppkomsten av compassion fatigue vilket är relevant att anamma inom personalutveckling. / Background: There´s a high speed in the emergency care and the expectation of the nurse seems to be versatile with quick assessment, confront the patients suffering and to prioritize the most acute patient in a stressful work environment. Untenable work environment with suffering patients and a high work speed for the nurse can developed compassion fatigue which means a lost of the ability to feel empathy.  Purpose: To illustrate factors that causes compassion fatigue for nurses in emergency care.  Method: A literature review consisting of 11 scientific articles with quantitative research. The search of the articles was performed in the databases CINAHL, MEDLINE, PubMed and WorldCat Discovery.  Result: Three head themes was seen with analysis which was demographic factors, work relatable and psychosocial factors. Demographic factors which could cause compassion fatigue was age, gender and civil state. Work relatable factors was work environment which consisted less social support from managers and colleges, high workload, less team spirit and work relatable factors which consisted level of education, work experience and working hours. The psychosocial factors that was observed was stressors, patients suffering and trauma. Conclusion: Compassion fatigue needs to been seen and prioritize by individuals, colleges and managers in the healthcare. It was discovered that focus should be to create compassion satisfaction which prevent the appearance of compassion fatigue, which is relevant to embrace in staff development.

<p>Utbrändhet är ett aktuellt fenomen som kommit i blickfånget i Sverige. Det svenska arbetslivet är präglat av arbetsrelaterad ohälsa som stress och utbrändhet. Utbrändhet kostar samhället mycket pengar och därför har det också hamnat på politikernas bord. Samhällsutvecklingen går fort och samhällsorganisationen kräver anpassning och flexibilitet till nya ordningar. Människan förväntas ställa om sig till fördel för utveckling och framåtskridande inom såväl nationella som internationella marknadsförhållanden. Vem betalar priset för förändringen? Krafterna bakom utvecklingen i samhället och organisationer tar sällan hänsyn till individen, samhällsmedborgaren eller utföraren i förändrings- eller utvecklingsprocessen. Samspelet mellan samhällets olika parter är problematiskt. I denna uppsats sätts utbrändhet in i en samhällelig kontext och diskuteras som en effekt av växelverkandet mellan individ och samhälle. På ett diskursanalytiskt vis är detta ett försök att förstå utbrändhetens framfart. Målet är att utifrån olika diskurser analysera utbrändhet i förhållande till klassiska samhällsteorier. De två främsta frågeställningarna som skall besvaras i uppsatsen är om det finns analogier mellan utbrändhet och den alienerande processen som Marx beskriver? Finns det dessutom likheter mellan den process Durkheim beskriver uppstår, innan det anomiska självmordet begås? Sveriges politiker, makthavare, är de som sätter gränser och bygger normerande strukturer i samhället. Vad händer när de sätter sina mål för Sverige? Vilken måttstock rättar de sig efter? Den normerandestrukturen med"den rätta gränsen"för önskningar och behov är flytande inom politiken. Det präglar samhällsindividerna. Av Marx och Durkheim kan vi förstå att utbrändheten bara är en effekt av samhällssituationen som sedan fortplantat sig till individen. Det går med andra ord inte att förklara utbrändhet utifrån individen själv. Individen lever i och svarar på samhället, som därmed borde bli en given faktor i en utbrändhetsdiskurs.</p>

No description available.

Bakgrund: Anställdas hälsa, individuella beteenden i ett organisatoriskt sammanhang och upplevd organisatorisk rättvisa är teoretiskt förenade av social utbytesteori, copingteori och teorier som beskriver konsekvenserna av social ojämlikhet. Empiriskt är förhållandet mer oklart. De få studier som hitintills har granskat relationen mellan organisatoriskt beteende och rättvisa visar på ett samband mellan hög grad av upplevd rättvisa och konstruktiva beteenden och mellan låg grad av upplevd rättvisa och destruktiva beteenden. Flera tidigare studier har visat på ett samband mellan organisatorisk rättvisa och hög hälsa och låg grad av utbrändhet. Relationen mellan organisatoriskt beteende, särskilt rörlighet mellan olika arbetsplatser, och hälsa är överhuvudtaget inte studerat i någon större omfattning och denna relation är i stort sett okänd. Syfte: Det övergripande syftet med föreliggande avhandling är att studera sambandet mellan organisatorisk rättvisa, individuellt organisatorisk beteende och hälsa. Metod: De ingående delstudierna i föreliggande avhandling ingår i en longitudinell panelstudie med tre olika datainsamlingstillfällen. Ett frågeformulär sändes ut till samtliga anställda, även de som hade slutat eller gått i pension under studietiden, i Arbetsmarknadsverket, AMV, i tre mellan svenska län 2001 (N=1010, svarsfrekvens: 78%), 2002 (N=1078, svarsfrekvens 75%) samt 2003 (N=1122, svarsfrekvens 74%). I delstudie I, en tvärsnitts och longitudinell valideringsstudie, användes variansanalys, ”multi-trait/multi-item”, logistisk regressionsanalys samt olika former av faktoranalys för att validera och utvärdera ett instrument (Hagedoorn m fl., 1999) avsett för att skatta individuella beteenden i ett organisatoriskt sammanhang. I delstudie II, en longitudinell panelstudie, användes korrelationsanalys och strukturell ekvationsmodellering, SEM, för att studera den reciproka relationen mellan individuella organisatoriska beteenden och hälsa. I delstudie III, en longitudinell panelstudie, användes faktor-, korrelations- och SEM-analyser för att belysa sambandet mellan upplevd organisatorisk rättvisa, hälsa och utbrändhet. I delstudie IV, en longitudinell panelstudie, användes varians och generell linjär modellering, GLM, ”repeated measures” analyser för att belysa sambandet mellan önskan att byta arbetsplats, faktiskt byte av arbetsplats, hälsa och utbrändhet. I delstudie V, en longitudinell panelstudie, användes varians-, korrelations- och SEM-analyser för att studera det reciproka sambandet mellan hälsa, utbrändhet och byte av arbetsplats. Resultat: Resultatet av delstudie I visade att Hagedoorn m.fl. (1999) instrument kan anses ha godkända psykometriska egenskaper, bortsett från delskalan ”aggressive voice” som uppvisade flera uppenbara svagheter. Delstudie II visade att relationen mellan individuella organisatoriska beteenden och hälsa framförallt är ensidigt: beteendet predicerar hälsan. Typbeteendet ”exit” predicerade sämre hälsa efter två år, medan typbeteendet ”considerate voice” predicerade bättre hälsa efter två år. Slutligen predicerade god fysisk hälsa typbeteendet ”exit” efter två år. Resultatet av Delstudie III visade att upplevd organisatorisk rättvisa är relaterat till god hälsa och låg grad av utbrändhet, både vid en tvärsnitts- och longitudinell jämförelse. De två olika sätten att studera organisatorisk rättvisa, antingen som ett globalt eller tredelat begrepp, bör betraktas som komplementära. I delstudie IV visade sig extern rörlighet, d.v.s. mellan olika arbetsplatser, i jämförelse med icke-rörlighet, har en gynnsam effekt på personlig och arbetsrelaterad utbrändhet. Resultatet visade också att samspelet mellan en önskan att byta arbetsplats och att faktiskt genomföra ett byte snarare är additiv snarare än interaktiv. Slutligen visade resultatet i delstudie V att rörlighet mellan olika arbetsplatser är en mer distinkt prediktor till hälsa och utbrändhet än hälsa och utbrändhet som prediktor till extern rörlighet. Önskan att byta arbetsplats, men inte upplevd organisatorisk rättvisa, visade sig ha effekt på faktiskt byte av arbetsplats. Slutsatser: Föreliggande avhandling har belyst det socialpsykologiska förhållandet mellan organisatorisk rättvisa, beteende och hälsa. Resultatet visar att upplevd organisatorisk rättvisa predicerar hälsa och låg grad av utbrändhet. Resultatet visar också att aktiva individuella organisatoriska beteenden predicerar psykosocial hälsa: ett proorganisatoriskt beteende predicerar psykosocial hälsa medan ett anti-organistoriskt beteende predicerar psykosocial ohälsa. Extern rörlighet har en positiv effekt på utbrändhet och rörlighet är en tydligare prediktor till psykosocial hälsa och utbrändhet än vad hälsa och utbrändhet är till rörlighet. / Introduction: Employee health, individual behaviors in an organizational context and perceived organizational justice are theoretically united. The empirical relationship, especially between behavioral responses and organizational justice and between behavioral responses, and especially job mobility, and health are not previously studied in any apparent extent. Aim: The main aim with the present dissertation was to study the relationship between organizational justice, behavioral responses, and health. Methods: The present study was designed as a longitudinal, three-wave, panel study. A questionnaire was mailed to all employees in three regional organizations of the Swedish National Labour Market Administration (AMV) at 2001 (N=1010, response rate: 78%), 2002 (N=1078, response rate: 75%) and 2003 (N=1122, response rate: 74%). In study I, a cross-sectional and longitudinal validation study, was analyses of variance, multi-trait/multiitem analyses, logistic regression analyses and different forms of factor analyses used to validate and evaluate the Hagedoorn et al. EVLN instrument. In study II, a longitudinal panel study, correlation and Structural Equation Modeling (SEM) analyses were used to elucidate the reciprocal relationship between behavioral responses and health. In study III, a longitudinal panel study, factor, correlation and SEM analyses were used to investigate the association between organizational justice, health and burnout. In study IV, a longitudinal panel study, was variance and General Linear Modeling (GLM) repeated measures analyses used to examine the relationship between turnover intentions, job mobility and health and burnout. In study V, a longitudinal panel study, variance, correlation, and SEM analyses were used to shed light upon the reciprocal relationship between health, burnout and job mobility with turnover intentions, organizational justice and age as affecting factors. Results: Study I showed that the Hagedoorn et al. EVLN instrument was a valid instrument with the exception for the aggressive voice subscale that presents some obvious and distinct deficiencies. The results of study II indicate that the relation between behavioural responses versus health is mainly one-sided: behavioural responses predict psychosocial health. The behavioural response ‘exit’ at baseline was associated with worse psychosocial health at the two-year follow-up, while ‘considerate voice’ predicted good psychosocial health at the two-year follow-up. Good baseline physical health predicted a high degree of ‘exit’ behaviour after two years. Study III showed that organizational justice is cross-sectionally and longitudinally associated with physical, psychosocial health, and burnout. The two approaches to study organizational justice, as a global or threefold construct, should be regarded as complementary rather than exclusive. The results of study IV showed that external mobility had a positive effect on personal and work-related burnout compared with non-mobility and that the combined effects of turnover intentions and job mobility are additive rather than interactive. Finally, the results of study V showed that job mobility is a more distinct predictor of health and burnout than health and burnout is of job mobility. Turnover intentions, but not organizational justice, proved to have an effect on job mobility. Conclusion: The present dissertation has elucidated the social-psychological relationship between organizational justice, behavioral responses and health. The results show that perceived organizational justice predicted good health and low degree of burnout. The results also show that active behavioural responses predict psychosocial health: pro-organizational behaviour, (considerate voice), was associated with high psychosocial health and a contra-organizational behaviour (exit) was associated with low psychosocial health. External job mobility showed a positive effect on burnout and is a more distinct predictor of health and burnout than health and burnout is of job mobility.

Syftet med den här studien är att undersöka om de rätta förutsättningarna finns för att bedriva ett hållbart ledarskap, samt att undersöka hur cheferna på det aktuella företaget ser på sin psykosociala arbetsmiljö. För att undersöka syftet har en kvalitativ metod använts, där intervjuer utgjorde metoden för datainsamlingen. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide, intervjuerna transkriberades sedan för att underlätta analysarbetet. Vad innebär det för ledarna i organisationerna att arbeta med hållbart ledarskap? Genom ledarskapets påverkan på motivation, engagemang och prestation har det stor betydelse för de utvecklingsarbeten som syftar till hållbarhet. En chef ska förutom sina vardagliga arbetsuppgifter såsom att säkerställa driften, se till att personal finns på plats och gå på möten även ansvara för att medarbetarna trivs på sin arbetsplats och har en bra arbetsmiljö. Kraven på dagens chefer och ledare blir allt fler, men har de den kunskap och de verktyg de behöver för att kunna bedriva ett hållbart ledarskap? Resultaten som framkommit visar på att respondenterna inom den organisation jag besökt till viss del arbetar på ett hållbart sätt, utan att de själva är medvetna om det. Problemområden som respondenterna identifierar är tidsbrist, stress, hög arbetsbelastning och utbrändhet. / The purpose of this study was to investigate whether the right conditions for conducting sustainable leadership and investigating how the managers of current company look at their psychosocial work environment. To investigate the purpose, a qualitative method has been used, where interviews formed the material for data collection. The interviews were conducted using a semi structured interview guide; the material was then transcribed to ease the analysis work. What does it mean for leaders to work with sustainable leadership? Through the leadership´s influence on motivation, dedication and achievement, it is of great importance for sustainability development efforts. In addition to their daily duties, a manager must that the staff is in place, attend meetings, take responsibility for employees having a good working environment. The demands of today´s managers and leaders are increasing, but do they have the knowledge they need to run a sustainable leadership? The results show that the managers of the organization I have visited to some extent work in a sustainable way, without being aware of it. Problem areas identified by respondents, however, are time shortages, stress, high workload and burnout.

Bakgrund: Sjuksköterskor är en utsatt grupp som riskerar utbrändhet då deras arbete ofta är krävande, stressigt och emotionellt påfrestande. Den påtagliga stressen leder till att vårdkvalitén och mötet med patienten försämras samt att sjuksköterskor sjukskrivs eller väljer att byta yrke. Mindfulness är ett förhållningssätt och en träning som används för att behandla stress, utbrändhetssymtom och öka medveten närvaro. Syfte: Syftet var att beskriva upplevd effekt av mindfulnessträning på stress, utbrändhet och medveten närvaro bland sjuksköterskor. Metod: För att sammanställa forskning som svarar på syftet har en litteraturöversikt genomförts. Sökning i databaserna Cinahl och PsycInfo resulterade i tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ data. Granskning och analys har gjorts i enlighet med Friberg kvalitetsmall. Resultat: Resultatet presenteras i tre teman; mindfulness inverkan på stress, mindfulness inverkan på utbrändhet och effekter av att vara medvetet närvarande. Mindfulness visade signifikant minskning på stress och ökade deltagares välmående och känsla av medveten närvaro. Mindfulness hade varierande effekt på utbrändhet. Diskussion: Sammanställda artiklars resultat diskuteras utifrån Watsons vårdvetenskapliga teori. Mindfulness reducerar stress och ökar välmåendet bland sjuksköterskor. Variation i deltagande, motivation, tid och prioritering påverkade effekten av träningen. Longitudinella studier behövs för att mäta effekten på utbrändhet. / Background: Nurses are a vulnerable group that is at risk of burnout as their work is often demanding, stressful and emotionally hard. The tangible stress results not only in a deterioration of both the quality of care and the meeting with patients but on nurses having to take long-term sick leave or choosing to change their profession as well. Mindfulness is an approach and exercise that is used to treat stress, burnout symptoms and increase awareness. Aim: The purpose was to describe the perceived effect of mindfulness training on stress, burnout and awareness among nurses. Method: In order to compile research corresponding to the purpose of this study, a literature review has been carried out. Searching in Cinhal and PsycInfo databases produced ten scientific articles with both quantitative and qualitative data. Review and analysis have been carried out in accordance with Friberg’s quality model. Results: The results are presented in three subjects: mindfulness impact on stress, mindfulness impact on burnout and mindfulness impact on awareness. Mindfulness showed significant reduction in stress and increased participants’ wellbeing and sense of awareness. Mindfulness had varying effects on burnout. Discussion: Results of the compiled articles are discussed in accordance with Watson’s theory. Mindfulness reduces stress and increases the wellbeing of nurses. Variation in participation, motivation, time and priority influenced the effect of the training. Longitudinal studies are needed to measure the effects on burnout.