Utbrändhet är ett aktuellt fenomen som kommit i blickfånget i Sverige. Det svenska arbetslivet är präglat av arbetsrelaterad ohälsa som stress och utbrändhet. Utbrändhet kostar samhället mycket pengar och därför har det också hamnat på politikernas bord. Samhällsutvecklingen går fort och samhällsorganisationen kräver anpassning och flexibilitet till nya ordningar. Människan förväntas ställa om sig till fördel för utveckling och framåtskridande inom såväl nationella som internationella marknadsförhållanden. Vem betalar priset för förändringen? Krafterna bakom utvecklingen i samhället och organisationer tar sällan hänsyn till individen, samhällsmedborgaren eller utföraren i förändrings- eller utvecklingsprocessen. Samspelet mellan samhällets olika parter är problematiskt. I denna uppsats sätts utbrändhet in i en samhällelig kontext och diskuteras som en effekt av växelverkandet mellan individ och samhälle. På ett diskursanalytiskt vis är detta ett försök att förstå utbrändhetens framfart. Målet är att utifrån olika diskurser analysera utbrändhet i förhållande till klassiska samhällsteorier. De två främsta frågeställningarna som skall besvaras i uppsatsen är om det finns analogier mellan utbrändhet och den alienerande processen som Marx beskriver? Finns det dessutom likheter mellan den process Durkheim beskriver uppstår, innan det anomiska självmordet begås? Sveriges politiker, makthavare, är de som sätter gränser och bygger normerande strukturer i samhället. Vad händer när de sätter sina mål för Sverige? Vilken måttstock rättar de sig efter? Den normerandestrukturen med"den rätta gränsen"för önskningar och behov är flytande inom politiken. Det präglar samhällsindividerna. Av Marx och Durkheim kan vi förstå att utbrändheten bara är en effekt av samhällssituationen som sedan fortplantat sig till individen. Det går med andra ord inte att förklara utbrändhet utifrån individen själv. Individen lever i och svarar på samhället, som därmed borde bli en given faktor i en utbrändhetsdiskurs.

Bakgrund: Utbrändhet är trots omfångsrik forskning fortfarande ett ökande folkhälsoproblem i samhället. Forskning visar att utbrändhet har starkt samband med arbetslivet och att yrkesgrupper inom vårdsektorn är särskilt utsatta. Självmedkänsla som en ganska ny form av intervention kan här spela en roll i ett preventivt folkhälsoarbete mot utbrändhet. Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att belysa självmedkänsla som förebyggande åtgärd mot utbrändhet hos yrkesgrupper inom vårdsektorn. Metod: Ett urval av tio vetenskapliga artiklar har systematiskt lästs, kodats och analyserats för att få fram teman för ny förståelse och för att uppnå syftet med litteraturöversikten. Resultat: Kvalitativa studier visar komplexiteten i begreppet medkänsla och att emotionella aspekten av vård baserad på medkänsla behöver balanseras med egenomsorg. Flera studier visar att självmedkänsla påverkar främst interrelationella sammanhang men inte organisation och arbetsplats i någon större omfattning. Individuella egenskapers kopplingar till olika komponenter i självmedkänsla lyfts som både riskfaktorer och skyddsfaktorer för utbrändhet. Variablerna perspektivförmåga och empatisk omsorg ses som främjande faktorer mot utbrändhet. Självmedkänsla kan motverka risk för utbrändhet visar ett antal studier. Slutsats: Självmedkänsla kan vara av betydelse för bättre förutsättning att hantera emotionell belastning i arbete inom vårdsektorn. Mer praktisk interventionsbaserad forskning med kontrollgrupper behövs för att avgöra effekt av självmedkänsla. / Background: Burnout is despite extensive research still an increasing public health problem in society. Research shows that burnout has a strong connection with work life and that occupational groups in the healthcare sector are particularly vulnerable. Self-compassion as a fairly new form of intervention may play a role in preventive public health work against burnout. Purpose: The purpose of this literature review is to highlight self-compassion as a preventive action against burnout in occupational groups in the healthcare sector. Method:A selection of ten scientific articles has been systematically read, coded and analyzed to obtain themes for new understanding and to achieve the purpose of the literature review. Results: Qualitative studies show the complexity of the concept of compassion and that the emotional aspect of compassion-based care needs to be balanced with self-care. Several studies show that self-compassion primarily affects interrelational contexts but not organization or workplace to the same extent. Individual properties connected to different components of self-compassion are lifted as both risk factors and protective factors. The variables of perspective taking and empathic concern are seen as promoting factors against burnout. Self-compassion can buffer against burnout, as shown in a few studies. Conclusion: Self-compassion may be of importance for better prerequisites for dealing with emotional burden in professions within the healthcare sector. More intervention-based research with control groups is needed to determine the effect of self-compassion.

Syftet med denna studie var att undersöka psykoterapeuters egna reflektioner kring sekundär traumatisering inom sitt yrke och hur det påverkar dem personligt i livet. Studien är en kvalitativ studie och författarna har använt sig av semistrukturerade intervjuer med ett induktivt angreppssätt. Psykoterapeutyrket kan vara berikande och skapa en känsla av att kunna göra skillnad, vilket kan kännas meningsfullt. Yrket kan dock bidra till negativa effekter såsom sekundär traumatisering. Författarna har undersökt psykoterapeuters egen påverkan, familjära och sociala relationer samt arbetsplatsens stöd och psykoterapeuternas egna copingstrategier. Resultatet författarna kom fram till var att arbetet med traumatiserade familjesystem påverkade psykoterapeuten i privata, familjära och andra sociala sammanhang. Informanterna påtalade vikten av egna copingstrategier för att orka med sitt arbete, samt vikten av att ha extern - och kollegial handledning, fortbildning och ett gott arbetsklimat. / The purpose of this study was to examine psychotherapists' own reflections on secondary traumatization within their profession and its impact on their personal lives. The study is a qualitative study. We have used semi-structured interviews with an inductive approach. The psychotherapist profession can be enriching and create a feeling of making a difference, which can feel like a sense of purpose. However, the profession can contribute to negative effects such as secondary traumatization. We have investigated psychotherapists' own influence, social relations as well as the workplace's support and own coping strategies. The result shows that the work with traumatized family systems influenced the psychotherapist in their personal lives and other social contexts. The informants pointed out the importance of their own coping strategies to cope with their work, as well as the importance of having external and collegial supervision, continuing education and a good working climate.

Introduktion: Att bli mor är en stor omställning i livet och det spelar då ingen roll om modern burit barnet i magen under nio månader, moderskap är ändå inget en kvinna egentligen kan förbereda sig på. Föräldraskapet är något som sker plötsligt och om modern då samtidigt även är ensamstående kan detta många gånger kännas överväldigande, vilket i sin tur kan bidra till att moderns psykiska hälsa påverkas negativt. Om kvinnan dessutom redan innan upplevt ångest, depression samt stress kan dessa symtom förvärras och då speciellt i samband med ett ensamt föräldraskap. Syfte: Att undersöka faktorer som kan leda till psykisk ohälsa hos ensamstående mödrar. Metod: En systematisk litteraturstudie med en tematisk analys grundad på tio vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Resultatet visar att ensamstående mödrar är mer sårbara för psykisk ohälsa och att låg socioekonomisk status, ekonomisk utsatthet, brist på socialt stöd samt föräldrastress är några av de mest framstående faktorerna som kan leda till uppkomsten av psykisk ohälsa hos ensamstående mödrar. Slutsats: Ensamstående mödrar är en utsatt samhällsgrupp vilka har en förhöjd risk för att drabbas av psykisk ohälsa. Detta då ensamstående mödrar ofta ställs inför ett flertal olika svårigheter samtidigt exempelvis som ekonomiska utsatthet, brist på socialt stöd och föräldrastress. Specifika förebyggande åtgärder samt interventioner inom både hälso-och sjukvården samt socialtjänsten bör därav utformas. Dessutom att på en hög politisk nivåutforma olika strategier för att ta itu med de socioekonomiska svårigheterna som familjer med en ensamstående förälder ofta ställs inför. Sveriges regering bör göra en kraftansträngning i utvecklingen av det hälsofrämjande arbetet för att förebygga och eliminera faktorer i samhället, som kan leda till psykisk ohälsa hos ensamstående mödrar / Introduction: Becoming a mother is a big change in life and it does not matter if the mother has carried the child in her womb for nine months, motherhood is still not something a woman can really prepare for. Parenting is something that happens suddenly and if the mother is also single at the same time, this can often feel overwhelming, which in turn can contribute to the mother's mental health being negatively affected. In addition, if the woman has already experienced anxiety, depression and stress before, these symptoms can worsen, especially in connection with single parenthood. Aim: To examine factors that can lead to mental illness among single mothers. Method: A systematic review with a thematic analysis based on ten scientific original articles. Results: The results show that single mothers are more vulnerable to mental illness and that low socio-economic status, financial vulnerability, lack of social support and parental stress are some of the most prominent factors that can lead to the emergence of mental illness amongsingle mothers. Conclusion: Single mothers are a vulnerable group in the society who have an increased risk of suffering from mental illness. This is because single mothers often are faced with a number of different difficulties at the same time, for example as financial vulnerability, lack of social support and parental stress. Specific preventive measures as well as interventions in both health care and social services should be designed accordingly. In addition, at a high political level, to design various strategies to address the socio-economic difficulties that families with a single parent often are faced with. The Swedish government should make an effort in the development of the health promotion work to prevent and eliminate factors in society, which can lead to mental illness among single mothers.

The aim of the study is to examine if family therapists who work with traumatized clients in family treatment and investigation are affected by secondary trauma and whether there are opportunities to recover from work. To answer the study’s aim and questions, a qualitative method has been used where ten semi-structured interviews have been conducted. The collected empirical data has subsequently been interpreted and analyzed of the basis of previous research and Isdal's and Figley's psychological explanations of concepts. The results show that the family therapists experience secondary traumatic stress at work, but that a few have developed severe or long-term symptoms of secondary trauma as a result from the work. The results also indicate that family therapists who have experienced previous trauma feel strengthened in their professional role, while others feel that the event has weakened their ability to treat and provide support towards the client. Furthermore, the results show that several family therapists possess individual resources and strategies that enable their chances of recovery. However, the organization lacks methods in terms of offering organizational support that leads to deteriorating conditions for the family therapist’s recovery. / Syftet med föreliggande studie är att undersöka om familjebehandlare som arbetar med traumatiserade klienter i familjebehandling och utredning påverkas av sekundär traumatisering och om det finns möjligheter att återhämta sig från arbetet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod använts där tio semistrukturerade intervjuer genomförts. Den insamlade empirin har därefter tolkats och analyserat utifrån tidigare forskning samt Isdals och Figleys psykologiska begreppsförklaringar. Resultatet visar att familjebehandlarna upplever sekundär traumatisk stress i arbetet men att ett fåtal har utvecklat allvarliga eller långvariga symtom för sekundär traumatisering till följd av arbetet. Resultatet indikerar även att familjebehandlare som erfarit tidigare trauman upplever sig stärkta i yrkesrollen medan andra upplever att händelsen försvagat deras förmåga att bemöta och tillhandahålla stödjande verktyg för klienten. Vidare synliggör resultatet att flera familjebehandlare besitter individuella resurser och strategier som möjliggör deras chans till återhämtning. Verksamheten brister dock i avseende att erbjuda organisatoriskt stöd som leder till försämrade förutsättningar till familjebehandlarnas återhämtning.

Dagens forskningsprojekt kräver minst lika mycket metodik och styrning som andra projekt, men studier av hur man driver och leder forskningsprojekt är fortfarande väldigt få. Syftet med den här uppsatsen har varit att utforska forskningsprojektet som arketyp och genom tio kvalitativa intervjuer få insikt om hur individer upplever att arbeta med forskningsprojekt.  Den här studien kommer visa på en del av den problematik som finns inom den akademiska naturvetenskapliga forskningen. En av den är att individens framgång dominerar över gruppens, vilket gör det svårt att samarbeta och bidrar till konkurrens mellan kollegor.  En del av den här studien berör psykosocial arbetsmiljö och ledarskap. Forskare tenderar till att arbeta oändliga timmar och har generellt svårt att sätta upp gränser för att ta vara på fritid och familj, något som kan leda till utbrändhet. Den osäkra miljön, konkurrensen och ambitionerna som finns kan leda till att destruktiva ledarskap får fotfäste. Alla de faktorer i kombination med att forskaren nästan uteslutande drivs av inre motivation, eftersom den yttre återkopplingen sällan finns, drabbas många av en känsla av otillräcklighet och bristande självförtroende. / Today's research projects require at least as much methodology and management as other projects, but studies on how to run and manage research projects are still very few. The purpose of this study has been to explore the research project as an archetype and through ten qualitative interviews gain insight into how individuals experience working with research projects.  This study will highlight some of the problems that exist in academic scientific research. One of them is that the success of the individual dominates over that of the group, making it difficult to collaborate and contributing to competition between colleagues.  Part of this study concerns the psychosocial work environment and leadership. Researchers tend to work endless hours and generally find it difficult to set boundaries to allow for leisure and family time, which can lead to burnout. The precarious environment, competition and ambitions that exist can lead to destructive leadership taking root. All of these factors, combined with the fact that the researcher is driven almost exclusively by internal motivation with little external feedback, leave many suffering from a sense of inadequacy and lack of self-confidence.

Sjukskrivningar till följd av stress och utbrändhet ökar bland arbetstagare. Ökningen är störst bland lärare. För att tydliggöra arbetsgivares ansvar gällande psykosocial arbetsmiljö trädde den 31/3 2016 en ny arbetsmiljöföreskrift, AFS 2015:4 i kraft. Trots detta fortsätter sjukskrivningar till följd av stress och utbrändhet bland lärare öka. Givet ovanstående är studiens syfte att undersöka vilka förutsättningar skolledare som arbetar i svenska grund- och gymnasieskolor upplever att de har för att arbeta förebyggande mot stress och utbrändhet. Vidare är syftet att undersöka huruvida skolledarna upplever att det föreligger någon skillnad i hur de arbetar förebyggande nu jämfört med hur de arbetade innan AFS 2015:4 trädde i kraft. Ovanstående analyseras för att, om möjligt hitta en förklaring till varför sjukskrivningar bland lärare fortsätter öka trots att AFS 2015:4 trätt i kraft och varit gällande i fyra år.Syftet uppfylls genom en intervjustudie där skolledare i grund- och gymnasieskolor intervjuas om vilka förutsättningar de upplever att de har för att bedriva förebyggande arbete, samt huruvida de upplever att skillnader i arbetssätt mellan ”nu och då” föreligger. En innehållsanalys görs av intervjuerna utifrån ett analysverktyg bestående av implementeringsteori i form av Lundquists (2001) förstå, kunna, vilja samt Job Demand-resourses-theory (Bakker & Demerouti 2017).Studiens slutsats är att skolledare visar god förståelse kring hur förebyggande arbete ska bedrivas, samt vilja att utföra det samma. Dock upplever skolledarna att de saknar tillräckliga ekonomiska resurser för att kunna bedriva ett fullgott förebyggande arbete mot stress och utbrändhet. Vidare framgår att skolledarna upplever att inga större skillnader föreligger i hur de arbetar nu kontra innan AFS 2015:4 trädde i kraft. En möjlig förklaring till att sjukskrivningar bland lärare ökar är att skolledarna saknar vissa ekonomiska resurser för att kunna arbeta förebyggande. Ytterligare en möjlig förklaring är att AFS 2015:4 inte är tillräcklig för att skapa förutsättningar för att ett fullgott förebyggande arbete ska kunna bedrivas. / Sick leave due to stress and burnout is increasing among workers. The increase is greatest among teachers. To clarify employers' responsibilities regarding the psychosocial work environment, on 31 March 2016, a new work environment regulation, AFS 2015: 4, came into force. Despite this, sick leave due to stress and burnout among teachers continues to increase. Given the above, the purpose of this study is to investigate how school leaders who work in Swedish primary and secondary schools describes the conditions to work preventively against stress and burnout. Furthermore, the purpose is to investigate if the school leaders interviewed feel that there is any difference in how they work preventively now compared to how they worked before AFS 2015: 4 came into force. The above is analyzed to, if possible, find an explanation for why sick leave among teachers continues to increase even though AFS 2015: 4 came into force and has been valid for four years.The purpose is fulfilled through an interview study where school leaders in primary and secondary schools are interviewed about what conditions they feel they have to conduct preventive work, and whether they feel that there are differences in working methods between "now and then". The interviews are analyzed based on an analysis tool consisting of implementation theory in the form of Lundquist's (2001) förstå, kunna, vilja (understanding, ability, will) and Job Demand resources theory (Bakker & Demerouti 2017) which are combined.The study concludes that school leaders show a good understanding of how preventive work should be conducted, as well as a willingness to perform the same. However, school leaders feel that they lack sufficient financial resources to be able to conduct adequate prevention work against stress and burnout. Furthermore, it appears that school leaders feel that there are no major differences in how they work now versus before AFS 2015: 4 came into force. One possible explanation for the increase in sick leave among teachers is that school leaders lack certain financial resources to be able to work preventively. Another possible explanation is that AFS 2015: 4 is not sufficient to create the conditions for full preventive work to be carried out.

Denna uppsats visar med utgångspunkt i JD-R (Job Demand-Resources) modellen som tolkningsmodell att pedagoger kan uppleva krav (job demands) som både krav och resurs, detta utifrån en individuell bedömning av situationen. Den visar även att dessa upplevelser är dynamiska och kan ändra sig över tid.Genom en tematiserad intervjuguide, som utgått från COPSOQ enkäten, har vi genomfört kvalitativa intervjuer med pedagoger. Intervjuguiden har berört tre av de ingående dimensionerna i COPSOQ: Psykosocial arbetsmiljö, arbetstillfredsställelse, hälsa/ trivsel och arbete/fritid. Detta material har sedan kategoriserats utifrån gemensamma upplevda nämnare hos respondenterna. Vi har funnit att uttalade tydliga krav omtolkas av pedagogerna till något för dem mindre kravfyllt. Personliga (sociala) resurser är viktigast för våra respondenter för att mitigera upplevda krav i arbetet. Organisatoriska resurser berörs nästan inte alls som en bidragande faktor för att mitigera krav.

Hälsan hos individer påverkas av levnads- och arbetsförhållanden. I folkhälsoarbete är arbetsplatsen en viktig arena för att påverka och förbättra befolkningens hälsa. Faktorer i arbetsmiljön som kvantitativa krav, utbrändhet, konflikt mellan arbete och privatliv påverkar anställdas hälsa. Kontorsanställdas arbetsmiljö har ofta fokuserat på att minimera långvarigt stillasittande för att förbättra hälsan. Den här studien fokuserade på kontorsanställdas hälsa i relation till deras sociala och organisatoriska arbetsmiljö. / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>

Bakgrund Sjuksköterskor har en examen i omvårdnadsvetenskap, och en central roll i omvårdnad är att inneha ett empatiskt och personcentrerat förhållningssätt. Sjuksköterskor kan i samband med vårdande av patienter utveckla empatitrötthet, som är en känsla av fysisk och mental trötthet och ett känslomässigt tillbakadragande. Detta tillbakadragande kan leda till att sjuksköterskornas arbete påverkas, vilket i sin tur kan påverka patienterna. Syfte Syftet med denna icke-systematiska litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskorserfarenheter av empatitrötthet i slutenvård. Metod Den metod som valdes var en icke-systematisk litteraturöversikt. I den icke-systematiska litteraturöversikten inkluderades 17 vetenskapliga artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ metod, från tre databaser. De inkluderade databaserna i den icke-systematiska litteraturöversikten var Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL Complete], Public Medline [PubMed] och Psychological Abstracts [PsycINFO]. Resultat Tre kategorier identifierades och utformade huvudrubriker i resultatet: faktorer i arbetet som kan leda till empatitrötthet hos sjuksköterskor, konsekvenser av empatitrötthet hos sjuksköterskor samt copingstrategier och bakomliggande faktorer för att hantera empatitrötthet hos sjuksköterskor. Slutsats Resultaten i denna icke-systematiska litteraturöversikt visade att empatitrötthet kunde medföra brister i patientsäkerheten som bland annat resulterade i en ökning av fallolyckor och trycksår. Sjuksköterskorna kunde även utveckla både negativa och positiva copingstrategier för att hantera empatitröttheten. För att förhindra att empatitrötthet ökar inom sjuksköterskeprofessionen behöver ämnet belysas, då det visade sig vara bristfällig kunskap om begreppet i hälso- och sjukvården