Syftet med den här studien är att beskriva processen som leder från utbrändhet till en ny vardag; en process som här benämns ”vägen tillbaka”. Studien är kvalitativ i sin karaktär och utgår från intervjuer med sex personer som erfarit utbrändhet. Vidare belyses de faktorer som informanterna upplever har bidragit till att de ”kommit tillbaka”, de hinder som försvårat i ”vägen tillbaka” samt hur identitet och självbild påverkats i processen. Uppsatsen utgår från ett fenomenologiskt perspektiv, bestående av både teori och metod. Inom perspektivet anses människors upplevelser vara centrala. Datamaterialet har analyserats så förutsättningslöst som möjligt utifrån EPP-metoden (en empirisk fenomenologisk psykologisk metod). Resultatet presenteras i två huvuddelar, först utifrån informanternas gemensamma upplevelser av processen och sedan utifrån de skillnader som karaktäriserar resan tillbaka.

Abstract   Title: The nonprofit leader   Level: Final assignment for Bachelor Degrees in Business Administration   Author: Felicia Jingmyr Steiner and Rebecca Gullersbo   Supervisor: Jonas Kågström   Date: May 2020   Aim: The purpose is to highlight the connection between Big Five´s different personality traits, the dimension according the Maslach Burnout Inventory and the underlying motivational factors within Swedish sport associations and their non-profit leaders.   Method: The study uses a quantitive method with a deductive approach. The method involved a survey in which 380 leaders in Swedish sports associations were assigned the questionnaire. The empirical data was then processed in the analysis and statistics program Jamovi through a descriptive-, correlation- and factor analysis.   Result and analysis: The result of the study showed that leaders with high levels of neuroticism have the biggest risk of burnout. A big part of the study group had high values of conscientiousness and extraversion built in to perform their leadership and involvement tasks well with high efficiency. The result showed that the leaders have a number of underlying motivational factors and not only one. The biggest motivating factor in the leaders who participated in this study was to help other people and the least motivated factor was the monetary reward.   Contribution of the thesis: The study makes the most knowledge and an increased understanding of the interaction between different personality traits with other factors such as burnout and underlying motivational factors. The survey´s selection of leaders within Swedish sport associations provides a practical contribution in the form of knowledge about the leaders themselves and how they should work with them to keep the involvement going.   Suggestions for further research: Upon completion of the study, further research of the sports associations´ leaders and their assignments can a connection between personality traits with other factors such as burnout and underlying motivational factors be found. An interesting angle of this type of research would be relevant is to see how the leader´s actual mission affects its sense of purpose. Further research in sport leaders and their non-profit involvement could do more in-depth by looking at their team/athletes´ demographic variables and strengths to see if the motivational factors are being eradicated because of these.   Keywords: “The Big Five”, “Maslach Burnout Inventory”, burnout, personality trait, volunteer, voluntary work, “Volunteer Function Inventory”, coach, sport

Studiens syfte var att undersöka om (a) självbestämmande motivation medierar sambandet mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet. Samt om (b) kontrollerad motivation medierar sambandet mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet. Föreliggande studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie och datainsamling genomfördes via tillgänglighetsurval. Totalt deltog 138 Crossfit deltagare i åldrarna 19 - 58 år (M= 32.19, Sd= 9.02). Baserat på studies syftet skapades två hypoteser som vidare testades i varsin medieringsanalys. Medieringsanalys 1 kunde inte bekräfta hypotesmodell 1 då resultatet påvisar en icke signifikant indirekt effekt mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet via självbestämmande motivation. Å andra sidan kunde medieringsanalys 2 bekräfta hypotesmodell 2 eftersom resultatet visar en signifikant indirekt effekt mellan behovstillfredsställelse och idrottsrelaterad utbrändhet via kontrollerad motivation. Resultatet tydliggör förståelsen av att kontrollerad motivation inom Crossfit anses bidrar med lägre grad av behovstillfredsställelse och ökar risken för utveckling av idrottsrelaterad utbrändhet. / The purpose of the study was to investigate if (a) self-determining motivation mediates the correlation between psychological need satisfaction and athletic burnout. Also, if (b) controlled motivation mediates the correlation between psychological need satisfaction and athletic burnout. The current study is a quantitative cross-sectional study. Data was collected by accessibility sampling. There were 138 Crossfit participants who participated in the ages 19 - 58 (M= 32.19, Sd= 9.02). Based on the purpose of the study were two hypotheses created and tested in two separated mediation analysis. Mediation analysis 1 in the study could not accept hypotheses 1, based on the result which indicated no significant indirect effect between psychological need satisfaction and athletic burnout through self- determination motivation. Opposite, mediation analysis 2 could accept hypotheses 2 based on the result which indicated a significant indirect effect between psychological need satisfaction and athletic burnout through controlled motivation. The results illustrate the understanding of controlled motivation in Crossfit because it contributes lower psychological need satisfaction and higher the risk of developing athletic burnout.

Background: Nurses face many challenges in the nursing profession. One challenge is the ability to handle patient trauma and at the same time, as a nurse, process their trauma. With more awareness about how secondary traumatic stress shows itself in nurses and its aftermath, the stress can be identified in earlier stages. Aim: The aim of this literature review is to map how the aftermath of secondary traumatic stress show itself in nurses, described by nurses. Method: This study has been designed as a qualitative literature review with searches carried out in the databases CINAHL and PubMed. The mapping resulted in ten articles that were reviewed for their quality. Result: The metasynthesis of the identified articles resulted in seven subthemes, desire to leave nursing, providing insufficient care, teamwork, depersonalization, emotional distress, lack of resources and knowledge deficit. Conclusion: When the secondary traumatic stress overpowers the nurse, it may result in the nurse leaving its profession. Future research should thereby focus on methods that support the nurses exposed to secondary traumatic stress and lessen their feeling of exhaustion. Methods that help not only the nurses but also the patients they care for. / Bakgrund: Sjuksköterskan ställs inför många utmaningar inom sitt yrke. En av dessa utmaningar är att handskas med patienters trauma och samtidigt kunna bearbeta dess trauma. Med ökad kunskap om hur sekundär traumatisk stress visar sig och dess följder kan denna stress identifieras i ett tidigare skede. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga efterföljderna av sekundär traumatisk stress för sjuksköterskor, beskrivet av sjuksköterskor. Metod: Studien har designats som en kvalitativ litteraturstudie med genomförda sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Kartläggningen resulterade i tio artiklar som kvalitetsgranskades. Resultat: Metasyntesen av de identifierade artiklarna resulterade i sju underteman, viljan att lämna yrket, ge otillräcklig vård, lagarbete, depersonalisering, emotionell stress, brist på resurser och brist på kunskap. Slutsats: När den sekundära traumatiska stressen blir dem övermäktiga så kan det resultera i att sjuksköterskorna lämnar yrket. Framtida forskning bör därför fokusera på metoder som stöttar sjuksköterskor exponerade för sekundär traumatisk stress och lindrar deras känsla av utmattning. Metoder som ytterst är till gagn inte bara för sjuksköterskor utan även för patienterna de vårdar.

The purpose of this study is to examine how supervisors within individual and family care handle the area for burnout among social workers. The study also examined supervisors view on the psychosocial environment and its significance for burn-out. In this qualitative study, interviews were conducted with 7 professionals supervisor. The result show that supervisors within individual and family care have experience of burn-out among social workers. All informants point out that the occurrence of burn-out looks different for different individuals who are affected. The result also show, based on the informant’s responses, that the psychosocial work environment in the workplace has a connection with the mental illness of the employee and that in combination with each other, affect the individual's well-being. The majority of informants illustrate various challenges regarding these areas, including privacy life versus professional life in the occurrence of burn-out. The result of the study show that there is a need for more research on the subject. / Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer inom individ- och familjeomsorg hanterar området för utmattningssyndrom bland socialsekreterare. Studien undersökte även chefers syn på den psykosociala arbetsmiljön och dess betydelse för utmattningssyndrom på arbetsplatsen. Till studien valdes en kvalitativ ansats där sju stycken yrkesverksamma chefer intervjuades. Resultatet visar att chefer inom individ-och familjeomsorg har erfarenheter av utmattningssyndrom bland socialsekreterare. Samtliga informanter pekar på att uppkomsten av utmattningssyndrom ser olika ut för olika individer som drabbas. Resultatet visar också, utifrån informanternas upplevelser, att den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen har ett samband med psykisk ohälsa hos medarbetaren och att dessa i kombination med varandra påverkar individens mående. Majoriteten av informanterna belyser olika utmaningar gällande dessa områden, däribland privatliv kontra yrkesliv i uppkomsten av utmattningssyndrom. Resultatet av studien visar att det finns ett behov av mer forskning kring ämnet.

Socialsekreterarnas arbetsmiljö och arbetsbelastning har i flera år uppmärksammats i hopp om förbättring. Detta kan man finna i mängder forskningsstudier och andra rapporter, både från idag, tio år tillbaka och längre. Mot bakgrund av detta är syftet med föreliggande studie att undersöka hur socialsekreterare med beteendevetenskaplig- och socionominriktad utbildning ser på sin arbetsbelastning. Huvudfråga delas in i två subfrågor; hur utbildningar har förberett socialsekreterarna på att hantera arbetsbelastning samt hur arbetsbelastningen hanteras på plats i yrket- med fokus på beteendevetare och socionomer. Ingen tidigare forskning finns att hitta riktad mot dessa examenstyper och mer forskning krävs för att belysa skillnader vad gäller socialsekreterarnas utbildningsbakgrund i denna fråga. Fokus riktas mot att skapa en djupareförståelse för om de skiljer sig åt mellan de två utbildningsbakgrunder med hänsyn till ovannämnda två forskningsfrågor. För att kunna utföra denna undersökning så har semistrukturerade intervjuer används med åtta deltagare sammanlagd; fyra är av respektive utbildning. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrån en tematisk analysmetod och resulterade i två teman. Under vardera tema identifierades även subteman. Resultatet visar att samtliga informanter upplever att arbetsbelastningen är hög men hanterbar. Samtliga informanter beskriver att utbildning inte har förberett socialsekreterarna på att hantera arbetsbelastning i det kommande yrkeslivet, dvs inga strategier eller verktyg till hur man kan gå tillväga har informerats om i utbildningen- oavsett utbildningsbakgrund. Fyndet med studien vad gäller hantering av arbetsbelastning på plats i yrket visar sig vara att samtliga informanter är ense om tillvägagångssättet för hur man kan hantera detta stressmoment. Studien bidrar med en ökad förståelse vad gäller vikten av att upplysa om hanteringsstrategier i utbildningen samt att stöd och samverkan i yrkeslivet är en viktig resurs för att bibehålla motivationen och arbetsglädjen på arbetsplats. Inte minst sin psykiska hälsa. / The work environment and workload of social workers has been a topic of conversation for many years, in hopes of improvement. Several studies and reports written on the matter, both recent and older that dates back ten years and more bears evidence of this. With this as a notion, the purpose of this study is to determine how social workers with an education in behavioural science and in social work view their workload. The main inquiry here is divided into two parts:In what way has the social workers education prepared them in handling workload? And how is the workload handled onsite in the workplace- primarily focusing on people with an education in behavioural science and social work. No previous research can be found focusing on these types of degrees and more research is needed to examine the differences between social wokers' educational backgrounds in this issue. The focus is to create a deeper understanding of whether there is a difference between the two educational backgrounds in this issue. To perform this study, qualitative research was used with a semi-structured interview and with a total of eight informants. Four informants from each educational background. The data gathered was analysed with a thematic analysis method and resulted in two different themes. Under each of the separate themes, different subthemes were also identified. The results shows that all participants experience that the workload is high, but manageable. All participants express that their education has not prepared them to manage workload in the coming profession –regardless of their previous education. The findings in this study in regards to handling workload, is shown to be that all participants are in agreement in how to deal with the stress that the occupational workload induces. This study contributes an increased understanding as to the weight of proper information regarding stressmanagement strategies for people undertaking an education or training in this field. It also highlights the importance of collaboration in the workplace to maintain motivation and morale among staff. Especially in regards to the mentalhealth of the workers.

Research suggests a correlation between high levels of stress and burnout, and low levels of self- efficacy, in school and habilitation professionals. These findings are also prominent in practitioners in Applied Behavior Analysis (ABA) such as teachers, psychologists and Board-Certified Behavior Analysts (BCBAs). This current study aimed to examine the levels in self-reported stress, burnout, and self-efficacy reported in the Ohio State Teacher Efficacy Scale (OSTES), in a Swedish-speaking sample consisting of sixty-seven participants based in school settings, and twenty-five participants based in habilitation settings. All participants were divided into two subgroups: one group who have stated participation in formal post-graduate ABA-training (n = 31), and a group without formal ABA training (n = 61). The hypotheses formulated from previous research were: 1) Teacher Efficacy levels are higher in professionals with ABA-training; 2) Stress-levels are lower in professionals with ABA- training; 3) Burnout levels are lower in professionals with ABA-training; 4) Stress-levels are lower in professionals working in habilitation settings; 5) Burnout levels are lower in professionals working in habilitation settings. Analyzes showed that stress correlated highly positive with burnout, and that teacher efficacy had a negative correlation with stress and burnout. Furthermore, no differences in stress and burnout levels were found between participants from school and habilitation, but the levels in Self-reported Stress and Self-reported Burnout were lower in the ABA group, which therefore confirmed the predictions. Reported OSTES-levels were higher in the ABA-group, but at non- significant levels (except in the sub-item “Efficacy for instructional strategies” where significant levels were found). The conclusion was that educators high in teacher efficacy may be less likely to suffer from stress and burnout, than low-efficacy educators. To address the growing problem of stress-related diseases among Swedish school and habilitation staff, the current teacher efficacy-levels in these occupations must be further highlighted. / Forskning tyder på en korrelation mellan höga nivåer av stress och utbrändhet, och låga nivåer av self- efficacy hos personal i skola och habilitering. Dessa forskningsresultat är också framträdande gällande utövare av tillämpad beteendeanalys (TBA), såsom lärare, psykologer och certifierade beteendeanalytiker (BCBA). Den aktuella studien syftade till att undersöka nivåerna i självrapporterad stress, utbrändhet och self-efficacy baserat på Teacher efficacy-skalan Ohio State Teacher Efficacy Scale (OSTES), gällande ett urval av svensktalande deltagare bestående av sextiosju personer som arbetar inom skolan och tjugofem personer som arbetar inom habiliteringen. Samtliga deltagare delades in i två undergrupper: en grupp som tidigare genomfört en formell TBA-utbildning (n = 31) och en grupp utan formell TBA-utbildning (n = 61). Hypoteserna utifrån tidigare forskning var: 1) Teacher efficacy-nivåerna är högre hos yrkesverksamma med TBA-utbildning; 2) Stressnivåerna är lägre hos professionella med TBA-utbildning; 3) Utbrändhetsnivåerna är lägre hos professionella med TBA-utbildning; 4) Stressnivåerna är lägre hos yrkesverksamma som arbetar inom habiliteringsyrken; 5) Utbrändhetsnivåerna är lägre hos professionella som arbetar inom habiliteringsyrken. Analyserna visade att stress korrelerade mycket positivt med utbrändhet och att Teacher efficacy-nivåerna hade en negativ korrelation med stress och utbrändhet. Vidare hittades inga skillnader i stress- och utbrändhetsnivåerna mellan deltagare från skola och habilitering, men nivåerna i självrapporterad stress och självrapporterad utbrändhet var lägre i TBA-gruppen, vilket därför bekräftade denna förutsägelse. Nivåerna erhållna i OSTES-skalan var högre i TBA-gruppen, men på icke-signifikanta nivåer (förutom i underkategorin “Efficacy for instructional strategies” där signifikanta nivåer hittades). Slutsatsen var att lärare med hög Teacher efficacy kan vara mindre benägna att drabbas av stress och utbrändhet än lärare med låg Teacher efficacy. För att ta itu med det växande problemet med stressrelaterade sjukdomar bland svensk skol- och habiliteringspersonal måste de aktuella nivåerna av Teacher efficacy i dessa yrken belysas ytterligare.

Inledning: Anknytningssystemet har en beprövad inverkan på hur vi söker stöd i pressade situationer och kan reglera stress. Studien syftar till att belysa anknytningens betydelse för ledar-och medarbetarskap och upplevelser av arbete och hälsa.  Frågeställningar: 1. Har otrygg anknytningsstil (avfärdande/upptagen/rädd) samband med mer negativa upplevelser av arbete och hälsa? 2. Har medarbetare till chefer med trygg anknytningsstil mer positiva upplevelser av arbete och hälsa? Metod: 432 tjänstemän i svenska företag besvarade ett frågeformulär bestående av Relationship Questionnaire (RQ), Salutogenic Health Indicator (SHIS), Work Experience Scale (WEMS).  Resultat: Medarbetare med upptagen eller rädd anknytningsstil hade sämre upplevelser av vissa aspekter av arbete. Tryggt anknutna medarbetare upplever arbetet mer positivt. Chefens anknytningsstil påverkar medarbetarens uppfattning av vissa aspekter av arbete och hälsa.  Diskussion: Otrygg anknytning hos medarbetaren medför en mer negativ upplevelse av arbete vilket kan tolkas som en konsekvens av mindre effektiv stressreduktion. Fysiska aspekter av hälsa, självbestämmande och uppfattning om ledarskap påverkas negativt hos medarbetare med otryggt anknutna chefer vilket kan ses som en följd av ledarens brist på stöd till följd av dennes anknytningsstil. Betydelsen av struktur och trygghet, som arbetsrättslig lagstiftning medför, bör fortsatt diskuteras. / Introduction: The attachment system has proven influence on both how we seek security and safety and on the HPA-axis, the stress regulation system. The study aims to investigate the influence of attachment style among leaders and employees and on their experiences of work and health. Research question: 1. Does insecure attachment (dismissive/preoccupied/fearful) have a negative influence on experiences of work and health? 2. Do employees of managers with secure attachment have more positive experiences of work and health? Method: 432 officials in Swedish companies answered a web form consisting of the Relationship Questionnaire (RQ), Salutogenic Health Indicator (SHIS), Work Experience Scale (WEMS). Results: Employees with preoccupied or fearful attachment had worse experiences of some aspects of work. Employees with secure attachment experienced work more positively. The managers´ attachment style did affect the subordinates´ perception of some aspects of work and health.  Discussion: Insecure attachment has a negative correlation with work experience which could indicate less effective stress regulation. Negative experiences among subordinates concerning physical health, self-determination and leadership are associated with insecure attached managers and could be a consequence of ineffective caring orientation of these managers. The importance of structure and security, which Swedish labor law provides, should be further discussed.

Stress och sömnsvårigheter är centrala faktorer i psykisk ohälsa. Många personer drabbade av dessa hälsobesvär är i behov av behandling, vilket skapar ett högt tryck på vården. I tillägg antas en tredjedel av alla somatiska symptom inom vården vara associerade med psykisk ohälsa. I denna studie utvärderades två gruppbaserade interventioner, en stresskola och en sömnskola, administrerade av psykologstudenter vid Umeå universitet. Skolorna bestod av fyra träffar och baserades på kognitiv beteendeterapi (KBT). Med utgångspunkt i tidigare forskning testades hypotesen att interventionerna har hälsogynnande korttidseffekter med avseende på stress och sömnsvårigheter, men också på psykisk ohälsa i form av ångest, depression, utbrändhet samt somatiska symptom. Även skillnader i korttidseffekter mellan stress- och sömnskolan undersöktes. I studien deltog 95 individer (71 kvinnor och 24 män) som hade sökt hjälp för stress- eller sömnrelaterade besvär inom primärvården i Umeå. Genomsnittsåldern var 40.1 år. Data samlades in med validerade självskattningsinstrument före och efter behandling. Data analyserades genom tvåvägsvariansanalyser med Behandling som inomgruppsfaktor (för- vs eftermätning) och Typ av skola (stress vs sömn) som mellangruppsfaktor. Analysen visade på signifikanta effekter på samtliga utfallsvariabler, vilket betyder att stress- och sömnskolorna hade hälsogynnande korttidseffekter. Inga signifikanta skillnader i effekt upptäcktes skolorna emellan. Studiens resultat ger stöd för att fortsätta med interventionerna inom hälso- och sjukvården i Umeå. / Stress and sleep disturbances are key factors in mental ill-health. Many individuals suffering from these conditions are in need of treatment, leading to high demands on the health care system. In addition, about one third of the somatic symptoms in healthcare are believed to be associated with mental ill-health. In the present study two group interventions were evaluated, aimed at managing stress and sleep disturbances respectively. These were administered by clinical psychology students at Umeå University, consisted of four sessions and were based on cognitive behavioural therapy (CBT). Building on previous research, the hypothesis tested in the present study was that the interventions have positive effects on stress and sleep disturbances as well as other related mental ill-health conditions such as anxiety, depression, burnout and somatic symptoms. Short term differences between the two interventions were also examined. The total sample consisted of 95 individuals (71 women and 24 men) who had seeked treatment due to stress or sleep disturbances in the primary care in Umeå, Sweden. The mean age was 40.1 years.  The data were collected before and after treatment from validated questionnaire instruments. Data were analyzed with two-way analysis of variance with treatment as a within subject factor and type of intervention as a between subject factor. The results showed that the participants were significantly improved on all outcome variables regarding health after treatment. No significant differences between the two interventions were found. The findings support further use of the treatment interventions within the health care system in Umeå.

Arbetsplatsen är något som många tillbringar majoriteten av sin vakna tid på, för vissa blir det dock något som kan bli en bidragande faktor till en stress och press. All stress och press är inte alltid möjlig att hantera som man vill, detta leder för många till en utmattning, alltså har man inte tillräckligt med resurser för att hantera de krav som ställs på en. Samhället har vissa normer och förväntningar på den enskilde individen, man förväntas prioritera det sociala livet med vänner och familj, samtidigt förväntas man vara flitig på arbetsplatsen med flertalet andra normer beroende på den plats man har i samhället. För att kunna hantera allakrav och förväntningar man kan uppleva spelar chefen en stor och viktig roll, detta för att minimera riskerna för en utmattning hos de anställda på en arbetsplats. Vad gör då chefer föratt bibehålla ett välmående hos sina anställda och minimera risken för en eventuell utmattning? Syftet med denna kvalitativa intervjustudie har varit att undersöka hur chefer i Sverige jobbar för att motverka utmattningssyndrom hos de anställda. Med en socialpsykologisk ansats har detta ämne studerats med hjälp av teorier och begrepp som Organisationsteori, KASAM, Krav-Kontroll-Stöd-Modellen, Transformationsteorin och Utmattning. Det genomfördes tio semistrukturerade intervjuer med olika chefer inom Sverige utan en specifikt vald bransch. Resultatet visar att kommunikation, ansvarstagande och närvaro är enligt cheferna tre viktiga delar när det kommer till hur de arbetar för att motverka utmattningssyndrom hos sinaanställda. / The workplace is where many people spend the majority of their waking time at, for some, this can be a contributing factor to stress. Stress is not always manageable, this leads to an exhaustion for many, some might not have enough resources to handle the demands placed on them. Society has certain norms and expectations of the individual, we are expected to prioritize social life with friends and family, at the same time as we are expected to be career conscious and manage other social norms. In order to manage all the demands and expectations one may experience, the manager plays a large and important role, this in order to minimize the risks of burnout among the employees in a workplace. What do managers do to maintain the well-being of their employees and minimize the risk of a possible burnout. The purpose of this qualitative interview study was to investigate how managers in Sweden work to counteract fatigue syndrome in employees. With an approach to social psychology, this subject has been studied with the help of theories such as Organizational Theory, Sense of cohesion, Requirements-Control-Support-Model and Transformation Theory. Tensemi-structured interviews were conducted with various managers within Sweden without a specifically selected industry. The results show that communication, responsibility and presence are, according to the managers, three important parts when it comes to how they work to counteract fatigue syndrome in their employees.