Bakgrund:  Compassion fatigue hos sjuksköterskor beskrivs som en minskad förmåga att känna empati till följd av att ha levt sig in i andra människors trauman, samtidigt ses empati som en av kärnorna i omvårdnaden. Många sjuksköterskor saknar kunskap i ämnet men drabbade sjuksköterskor beskriver det som en överväldigande känsla av att något är fel. Detta kan leda till att många sjuksköterskor funderar på att lämna yrket. Syfte: Syftet var att kartlägga faktorer till uppkomsten av compassion fatigue hos sjuksköterskor. Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod som baserades på elva kvantitativa och en kvalitativ artikel. Resultat: Resultatet presenterades utifrån fyra teman: empati, skuldkänslor och moralisk stress, personliga och sociala faktorer, arbetsrelaterade och organisatoriska faktorer samt ålder, arbetslivserfarenhet och professionalism. Några faktorer som orsakar compassion fatigue var hög grad av empatisk förmåga och hanteringsstrategier. Diskussion: Watsons teori om mänsklig omsorg och Conti O´Hares theory of the nurse as a wounded healer användes som teoretiska referensramar. Watson beskriver empati som en av kärnorna i hennes teori. Samtidigt som litteraturöversiktens resultat visade att högre grad av empati hos sjuksköterskan ger större risk att drabbas av compassion fatigue. Detta kan ses som motsägelsefullt då empati är en förutsättning för god omsorg. Conti O´Hares teori och resultatet stämmer överens i det avseende att om trauman hanteras på ett negativt sätt leder det till ohälsa. / Background: Compassion fatigue among nurses is described as a reduced ability to feel empathy due to being exposed to other peoples trauma, at the same time empathy is seen as one of the core values in nursing. Many nurses lack knowledge about the subject but affected nurses describes it as an overwhelmingly feeling that something is wrong. This may lead to a lot of nurses thinking about leaving the profession. Aim: The purpose was to identify the factors that lead to compassion fatigue in nurses. Method: A literature review according to Friberg´s method that is based on eleven quantitative articles and one qualitative article. Results: The results were presented on the basis of four themes: empathy, feelings of guilt and morol distress, personal and social factors, work related and organizational factors and also age, work experience and professionalism. Some of the factors that cause compassion fatigue were degree of empathetic ability and personal coping strategies. Discussion: Watson´s theory of human caring and Conti O´Hare´s theory of the nurse as a wounded healer was used as theoretical frame of reference. Watson describes empathy as one of the core values in her theory of human caring, at the same time the results of the literature review showed that nurses with a higher degree of empathy were at higher risk to develop compassion fatigue. This can be seen as contradictory when empathy is a condition in caring. Conti O´Hare´s theory and the result agree in the regard that if trauma is not handled in a positive way it may lead to illness.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur elever på den nationellt godkända idrottsutbildningen (NIU) motiveras till sin idrott i enlighet med Self-determination Theory och Organismic Integration Theory, med hjälp av en modifierad Sport Motivation Scale (SMS-6). Vidare syftar studien till att undersöka om elever på den nationellt godkända idrottsutbildningen (NIU) upplever utbrändhet, med hjälp av Athlete Burnout Questionnaire (ABQ). Till sist ämnar studien att undersöka om det föreligger något samband mellan elevernas motivation och utbrändhet. Tidigare studier beskriver att elitidrottare har visat sig vara en särskild utsatt population gentemot utbrändhet. Detta på grund av en långvarig press och stress i samband med elitidrott.  Metod: Datainsamlingen erhölls med mejlkonversationer mellan författare och NIU gymnasieskolor i Stockholm. 15 NIU gymnasieskolor kontaktades på mejl och 7 av dessa gymnasieskolor deltog i studien. 131 elever som betraktas som elitidrottare deltog i studien genom att besvara ett frågeformulär bestående av 39 påståenden med hjälp av en 7 gradig Likertskala. 24 påståenden utgjordes av SMS-6 och 15 påståenden utgjordes av ABQ. Resultat: De tre högsta noterade medelvärdena utifrån SMS-6 var integrated motivation (M = 5,7), identified motivation (M = 4,9) och introjected motivation (M = 4,7). ABQ medelvärde noterades till (M = 3). De två främsta fynden i studien var en negativ signifikant korrelation mellan integrated motivation (-0,18) och utbrändhet och en positiv signifikant korrelation mellan amotivation och utbrändhet (0,37). Slutsats: Utifrån studiens resultat så verkar det som att höga nivåer av självbestämd motivation motarbetar symptom av utbrändhet. Det verkar också som att låga nivåer av självbestämd motivation framhäver symptom av utbrändhet. / Aim: The aim of this study was to investigate how elite athlete students in Swedish high schools are motivated towards their sports by Self-determination Theory and Organismic Integration Theory, regarding the Modified Sport Motivation Scale (SMS-6). The study further aims to investigate if elite athlete students had developed symptoms of burnout, regarding the Athlete Burnout Questionnaire (ABQ). Finally, this study aims to investigate if there exist any correlations between student’s motivation and symptoms of burnout. Studies have reported findings of elite athletes as a special vulnerable group towards symptoms of burnout. Elite athletes train close to their limits, strain themselves to highest achievements. They are also part of that special vulnerable population who may experience symptoms of burnout due to a prolonged stress and pressure associated with elite sports.  Methods: Data collection was obtained by emails between the investigators and high schools in Stockholm. 15 sport high schools were contacted by email and 7 of these high schools participated in the study. 131 elite athlete students participated in the study by answering a questionnaire which contained 39 items, specifically 24 items by SMS-6 and 15 items by ABQ. The questionnaire were answered by a 7 point Likert scale.  Results: The three highest scored means by SMS-6 was the integrated motivation (M = 5,7), identified motivation (M = 4,9) and introjected motivation (M = 4,7). ABQ measure of burnout was (M = 3). The two major findings in the present study was a negative significant correlation reported for integrated motivation and burnout (-0,18) and a positive significant correlation reported for amotivation and burnout (0,37).  Conclusion: By the results in the present study it seems as high levels of self-determinated motivation counteract symptoms of burnout. Thus it also seems as low levels of self-determinated motivation may contribute to symptoms of burnout.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka yttre faktorer som är av betydelse för personalengagemang och hur dessa är av betydelse för personalengagemang enligt mellanchefer på medelstora till stora organisationer. Metod: Metodvalet för studien utgår från ett kvalitativt, socialkonstruktionistiska perspektiv med tio semistrukturerade intervjuer med mellanchefer på medelstora till stora organisationer. Det empiriska materialet har analyserats utifrån fyra olika teman för att sedan ställa de empiriska utfallen mot tidigare forskning för att på så vis öka förståelsen för vilka yttre faktorer som påverkar personalens grundläggande mänskliga behov som i sin tur är av betydelse för personalengagemang.  Bidrag: Personalengagemang är resultatet av en kedjereaktion i tre steg. Där yttre faktorer behöver tillfredsställa personalens grundläggande mänskliga behov som i sin tur är av betydelse för olika inre sinnestillstånd hos personalen.Det teoretiska bidraget lyfter fram att personalens grundläggande mänskliga behov samt de tre yttre faktorerna återhämtning, ledarskap och kommunikation är av betydelse för personalengagemang. Studien kom även fram till att ytterligare två yttre faktorer, tillit och frihet under eget ansvar, kan vara av betydelse för personalengagemang. Det praktiska bidraget består i att förse beslutsfattare inom organisationer med praktiska teorier för att bättre förstå och arbeta med personalengagemang.  Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att framtida forskning utför validerande tester om de tre yttre faktorerna återhämtning, ledarskap och kommunikation utgör träffsäkra och pålitliga faktorer som är av betydelse för personalengagemang. Vi anser att det vore av intresse att vidare undersöka om de två yttre faktorerna tillit och frihet under eget ansvar har någon inverkan i att bibehålla fullt personalengagemang och om det kan finnas ett samband mellan dem och behovet av självförverkligande från Maslows (1943) behovstrappa. / Aim: The purpose of this thesis is to increase the understanding of which factors that are of importance for employee engagement and how they are of importance for employee engagement according to middle managers in medium-sized to large organizations.  Method: The choice of method for this thesis is based on a qualitative, social-constructive perspective based on ten semi-structured interviews with middle managers in medium-sized to large organizations. The empirical material has been analyzed on the basis of four different themes, where the empirical outcomes were compared to previous research in order to increase understanding of which external factors affect employee’s Maslow’s Hierarchy of Needs to then affect employee engagement. Contributions: Employee engagement seems to be the result of a three-step chain reaction. Where external factors need to satisfy the basic human needs of the employees, which in turn is of importance for different inner state of mind within the employees. The theoretical contribution emphasizes that employee’s basic human needs as well as the three external factors of recovery, leadership and communication are of importance for employee engagement. The study also concluded that two additional external factors, trust and freedom under one's own responsibility, may be of importance for employee engagement. The practical contribution consists in providing decision-makers within organizations with practical theories to better understand and work with employee engagement. Suggestions for future research: We recommend future researchers to conduct validating tests to affirm if the three external factors recovery, leadership and communication constitute accurate and reliable performance indicators of employee engagement. We believe it to be of interest to further investigate whether the two external factors trust and freedom to act under one’s own supervision have any correlation with maintaining a full level of employee engagement, and whether there exists a causality between them and the need of self-realization from Maslow's Hierarchy of Needs.

This study examines the experiences of work related problems in regards to physical and mental health among industrial workers, and the experiences of how companies handle these problems. In this study, two industrial workers from one company have been interviewed, and they have shared their different, but intertwined stories. Prior research has shown that satisfaction with one’s job is important for the physical and mental well behind of the workers. It has also been shown that the general conduct of bosses and employees, in regards to work harassment, insults and rumours, can affect the workers’ health and motivation to perform well. The results from the interviews will show that the two participants’ stories corroborates what is being presented in previous research.

Abstract Objectives The aim of the study was to examine effects of mindfulness on stress, wellbeing, compassion and burnout, conducting a brief mobile phone-based mindfulness intervention on teachers. Methods Fifty-five teachers from private and public schools, including pre-school, elementary school, middleschool, secondary- and upper secondary school and adult education school was recruited. 25 teachers completed pre- and post-test (mindfulness, N=20, relaxation, N=5). High dropouts in control led to exclusion of this group in pre- to posttest analysis. The mindfulness treatment comprised of ten minutes of mindfulness meditation for ten sessions at a time and place convenient to the teacher. Results Findings showed that the mindfulness group significantly improved mindfulness trait, and wellbeing, a trend of increased compassion was also found. Overall stress, and teacher-specific stress decreased significantly in the mindfulness group. Burnout showed no significant differences. Correlation tests including all teachers at pre-test showed that high mindfulness trait was associated with higher compassion, wellbeing, and lower levels of stress and burnout. At post-test, high mindfulness trait was associated with higher compassion, wellbeing, and lower levels of burnout and stress, however, not teacher-specific stress. Increases in mindfulness trait from pre- to posttest was related to improvements in all five health outcomes. Conclusions This mobile phone-based mindfulness intervention showed significant improvements on several health outcomes on teachers. Findings indicate that mindfulness trait may explain the change in health outcomes. The current study argues for the need of considering teacher-specific context in digital interventions to improve adherence and preventing dropouts. / Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka effekterna av mindfulness på stress, välmående, medkänsla och utbrändhet, genom en mobil-baserad mindfulness intervention på lärare. Metod: 55 lärare från privat och statligt ägda skolor rekryterades, från förskola, grundskola, gymnasieskola, samt vuxenutbildning. 25 lärare genomförde före- och eftertest (mindfulness, N = 20, relaxation, N = 5). Då bortfallet i kontrollgruppen skapade för lågt antal deltagare, analyserades enbart mindfulnessgruppen. Interventionen innefattade tio sessioner av tio minuter guidad mindfulness meditation vid en tid och plats mest passande för läraren. Resultat: Resultatet visade att mindfulnessgruppen signifikant förbättrade mindfulness och välmående. Stress och arbetsrelaterad stress minskade signifikant i mindfulnessgruppen. En trend upptäcktes även i ökad medkänsla. Utbrändhet visade inga signifikanta skillnader mellan före- och eftertestet. Hög dispositionell mindfulness korrelerade positivt med medkänsla och välmående, varav negativt med stress och utbrändhet. Slutsatser: Denna mobilbaserade mindfulness intervention, visade signifikanta effekter på ett flertal hälsoutfall på lärare. Fynden i denna studie indikerar att dispositionell mindfulness kan förklara förbättringarna i hälsa. I linje med vad tidigare studier föreslår, argumenterar denna studie för behovet av att adressera den lärarspecifika kontexten för att förbättra efterlevnad och förebygga bortfall vid digitala interventioner som denna.

Sammanfattning Titel: En kvantitativ studie om balans mellan arbete och privatliv i relation till självmedkänsla, utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Sara Tosterud Lundin och Cornelia Widmark Handledare: Dr Jonas Kågström Datum: 2023 - juni Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur balansen mellan arbete och privatliv ser ut för anställda inom finanssektorn i kontrast till mer traditionella vårdyrken, samt vilken betydelse balansen har på organisatorisk nivå. Därtill ämnar studien undersöka hur faktorerna självmedkänsla, utbrändhet, arbetstillfredsställelse och uppsägningsintention förhåller sig tillbalans mellan arbete och privatliv. Metod: Kvantitativ metod av deduktiv art där det empiriska materialet samlats in med hjälpav två digitala enkäter som skickades ut till 7 104 bankanställda respektive publicerades somett inlägg i en Facebook-grupp för 22 600 socionomer. Totalt resulterade enkäterna i 531 svar som kunde användas. Den empiriskt insamlade datan har analyserats i statistikprogrammet JASP genom deskriptiva-, korrelations- och nätverksanalyser samt ett t-test. Resultat & slutsats: Studien visar att bankanställdas balans mellan arbete och privatliv är god, dock bör organisationerna ha en medvetenhet om att frågan om balans är komplex då det finns många faktorer som kan påverka nivån av balans. Samtliga av studiens hypoteser bekräftades, vilket var i enlighet med tidigare forskning. Bland annat visade studiens resultat att balans mellan arbete och privatliv har ett positivt samband med självmedkänsla och arbetstillfredsställelse, samt ett negativt samband med utbrändhet och uppsägningsintention. Utöver studiens hypoteser framkom två nya korrelationer. Dessa korrelationer visar att en högre självmedkänsla härleder en högre arbetstillfredsställelse och en lägre uppsägningsintention. Examensarbetets bidrag: Bidraget är ökad kunskap kring hur dessa fem ämnesområden påverkar varandra i en svensk kontext avseende finansbranschen. Detta då tidigare studier inom dessa ämnesområden framförallt är riktade till populationer inom sjuk- och hälsovården. Studien har även påvisat ytterligare två direkta samband mellan två ämnesområden: självmedkänsla och arbetstillfredsställelse samt självmedkänsla och uppsägningsintention. Förslag till fortsatt forskning: 1. Genomföra en liknande generaliserbar studie avseende finansbranschen; 2. Undersöka hur det ser ut för dem som varit utbrända men sedan kommer tillbaka till jobbet; 3. Undersöka om svaren skiljer sig mellan olika roller inom yrket; 4. Kombinera enkätundersökningen med intervjuer för att undersöka ämnet mer på djupet genom direkta interaktioner. Nyckelord: Balans mellan arbete och privatliv, självmedkänsla, utbrändhet, arbetstillfredsställelse, uppsägningsintention, finanssektorn, vårdyrken, bankanställda, socionomer / Abstract Title: A quantitative study of work-life balance in relation to self-compassion, burnout, jobsatisfaction, and turnover intention Level: Bachelor’s thesis in business administration Authors: Sara Tosterud Lundin and Cornelia Widmark Supervisor: Dr Jonas KågströmDate: 2023 - juni Aim: The aim of this study is to examine the work-life balance of employees in the finance sector compared to more traditional healthcare professions, and the balance impact at organizational level. Additionally, the study aims to investigate the relationships between self-compassion, burnout, job satisfaction and turnover intention with work-life balance. Method: A deductive quantitative approach was employed, and the empirical data was collected through two digital surveys distributed to 7 104 bank employees and posted in a Facebook group comprising 22 600 social workers. A total of 531 usable responses were obtained. The empirically collected data was analyzed in the statistics program JASP, employing descriptive, correlational, network, and t-test analyses. Results & conclusions: The study demonstrates that the work-life balance of bank employees is satisfactory; however, organizations should be aware that the issue of balance is complex, as there are numerous factors that can influence the level of balance. All of the study'shypotheses were confirmed, which aligns with previous research. Among other factors, the study's findings indicate that work-life balance is positively related to self-compassion and job satisfaction, while being negatively associated with burnout and turnover intention. In addition to the study's hypotheses, two new correlations emerged. These correlations reveal that higher levels of self-compassion are linked to increased job satisfaction and reduced turnover intention. Contribution of the thesis: This thesis contributes to increased understanding of how these five research areas interrelate within the Swedish context, specifically in the finance industry. Previous studies have primarily focused on populations within the healthcare sector. Furthermore, the study identified two direct relationships between two research areas: self-compassion and job satisfaction as well as self-compassion and turnover intention. Suggestions for future research: 1. Conduct a similar generalizable study regarding the financial industry; 2. Examine the experiences of individuals who have experienced burnout but returned to work; 3. Explore potential differences in responses among different job roles within the profession; 4. Combine the survey method with interviews to delve deeper into thetopic through direct interactions. Key words: Work-life balance, self-compassion, burnout, job satisfaction, turnover intention, finance sector, healthcare professions, bank employees, social workers.

Background: Compassion-fatigue is a condition which therapists are forced into as a consequence of the nature of their work. The phenomenon has historically, and to some extent currently, been described as secondary trauma, vicarious trauma, secondary traumatic stress and burnout. The goal of this paper is to bring clarity as to what the phenomenon is and how it has been used in research, how common it is, what factors have been identified in the research that increase or decrease risk of developing it and lastly if any attempts have been made to develop a specific approach in preventing and/or treating the condition. Method: This current paper is a scoping review with a systematic approach.12 published studies, quantitative and qualitative in nature, were included and passed for review. Results: The result of the review indicates a deficit in data regarding prevalence of the phenomenon in the population and a general lack of randomized and experimental data. Most of the published studies were exploring psychologist experiences and secondarily attempting to identify factors predicting the development of compassion-fatigue. In conclusion, the phenomenon, regardless of what term is used, seems to be clearly delineated from conditions more akin to exhaustion and depression. Discussion: According to this study compassion-fatigue seems to be a condition that is sparked by the extraneous use of one’s empathic abilities past a tolerable point. Increased exposure by psychologists to work with patients with trauma may increase the risk of developing compassion-fatigue. It is still unknown what the mechanisms are that causes the condition and its prevalence among the population and further research, preferably randomized and experimental with comparison groups, is needed in order for this area to be fully mapped and explained.

Syfte: Undersöka huruvida föräldrar med och utan barn med kroniska tillstånd skiljer sig åt gällande: psykologisk flexibilitet (generell och föräldraspecifik), utbrändhet, psykologiskt lidande och subjektiv livskvalitet. Samt undersöka om prediktorerna: huruvida föräldrarna har barn med kroniska tillstånd, nivåer av psykologisk flexibilitet (generell och föräldraspecifik), samt nivåer av medveten närvaro och kognitiv defusion förklarar föräldrars utbrändhetssymtom, psykologiska lidande och subjektiva livskvalitet. Metod: Oberoende ttest och Mann-Whitney U test genomfördes i syfte att undersöka medelvärdes skillnader mellan föräldrar till barn med kroniska tillstånd (N=51) och föräldrar till barn utan kroniska tillstånd (N= 28) gällande psykologisk flexibilitet, utbrändhet, psykologiskt lidande och subjektiv livskvalitet. Hierarkiska multipla regressionsanalyser (HRA) (N=79) genomfördes i syfte att undersöka möjliga förklaringar till föräldrars utbrändhetssymtom, psykologiska lidande och livskvalitet. Resultat: Oberoende t-test och Mann- Whitney U-test indikerade enbart signifikanta skillnader mellan föräldrar till barn med kroniska tillstånd och föräldrar till barn utan kroniska tillstånd avseende generell psykologisk flexibilitet, utbrändhet och psykologiskt lidande. Således ingen signifikant skillnad mellan de två föräldragrupperna avseende föräldraspecifik psykologisk flexibilitet och subjektiv livskvalitet. HRA indikerade att generell (inte föräldraspecifik) psykologisk flexibilitet var en signifikant prediktor beträffande föräldrars utbrändhetssymtom, psykologiska lidande och subjektiva livskvalitet. Att ha barn med eller utan kroniska tillstånd predicerade enbart föräldrars utbrändhet. Medveten närvaro och kognitiv defusion predicerade utöver generell psykologisk flexibilitet, föräldrarnas subjektiva livskvalitet. Slutsats: Psykologisk flexibilitet som enhetlig modell för mänskligt fungerande, antas vara användbar i framtida forskning gällande föräldrar till barn med kroniska tillstånd samt till föräldrar över lag som har lägre grad av psykologisk flexibilitet. Mer forskning om specifika psykologiska flexibilitets relaterade processerna behövs, samt studier som inkluderar bakgrundsinformation om föräldrarna såsom kön och ålder. / Objective: Whether parents with or without children having chronic conditions differ in regard to; Psychological flexibility (global and parent-specific), burnout symptoms, psychological distress and subjective quality of life. As well as to investigate whether following predictors; having a child with a chronic conditions or not, levels of psychological flexibility (global and parentspecific) and levels of mindfulness and cognitive defusion explain parents burnout symptoms, psychological distress and subjective quality of life. Method: Independent samples T-tests and Mann-Whitney U-tests were used in order to investigate mean differences between parents to children with chronic conditions (N=51) and parents to children without chronic conditions (N=28) regarding psychological flexibility, burnout symptoms, psychological distress and subjective quality of life. Hierarchical multiple regression analyses (HRA) (N=79) were conducted in order to investige possible explanaitions to parents burnout symptoms, psychological distress and subjective quality of life. Results: Independent samples T-tests and Mann- Whitney U tests indicated sicnificant mean differences regarding global psychological flexibility, burnout and psychological distress. No significant differences were found between the two groups in regard to parent-specific psychological flexibility and subjective quality of life. HRA indicated that global (and not parents-specific) psychological flexibility was a significant predictor in explaining parents burnout symptoms, psychological distress and subjective quality of life. Having a child with or without a chronic condition, only predicted parents burnout symptoms. Mindfulness and cognitive defusion predicted over and beyond global psychological flexibility, parents subjective quality of life. Conclusion: Psychological flexibility as a unified model of human functioning, is presumed to be useful in future research in regard to parents having children with chronic conditions, as well as to parents of children without chronic conditions and parents who has lower level of psychological flexibility. There is a need for further research regarding psychological flexibility related processes and future studies that include background information of parents such as gender and age.

Leaders engaging in controlling leadership behaviours (CLB) has been connected to followers perceiving their basic needs thwarted. However, little research has been made in the organizational field to understand the implications of controlling leadership behaviours for employee well-being. The present study aimed to clarify this relation through understanding controlling leadership behaviours’ influence on employee health, as well as investigate the impact of both leader and employee gender on employees’ perception of  controlling leadership behaviours. A sample of 818 employees, representing the Swedish labour market, completed a questionnaire including measures of perceived controlling leadership behaviours and well-being in terms of self-rated health, burnout, self-rated job satisfaction and vigour. Results confirmed the notion that leaders’ controlling leadership behaviours, like other negative leadership behaviours, is associated with lowered well-being. Results also indicate that male employees perceive male leaders as more controlling than female employees do, while female leaders are perceived as equally controlling by both male and female employees. The gender of leaders exhibiting controlling leadership behaviours seem to have no association with employee well-being. The implications of gender on controlling leadership behaviours is still a question unanswered. Future studies should therefore continue exploring both leader and employee gender influence on CLB. / Ledare som använder sig av kontrollerande ledarskapsbeteenden har visat sig underminera basala psykologiska behov hos sina följare. Trots detta saknas det forskning på hur chefers kontrollerande ledarskapsbeteenden påverkar anställda. Denna studie syftade till att klargöra hur kontrollerande ledarskapsbeteenden påverkar anställdas hälsa, och undersöka hur såväl anställdas kön och chefens kön påverkar de anställdas uppfattning av chefens kontrollerande ledarskapsbeteenden. Ett randomiserat urval på 818 arbetstagare svarade på frågor om uppfattat kontrollerande ledarskapsbeteenden hos sin chef och självskattad hälsa i termer av självskattad hälsa, utbrändhet, arbetstillfredsställelse och arbetsenergi. Resultaten bekräftade att kontrollerande ledarskapsbeteenden hos chefer är relaterat till sämre hälsa och arbetsprestation hos de anställda, samt ökar viljan att sluta. Manliga anställda uppfattar manliga chefer som mer kontrollerande jämfört med sina kvinnliga kollegor, medan kvinnliga chefer uppfattas lika kontrollerande av både manliga som kvinnliga anställda. Den kontrollerande chefens könstillhörighet var inte associerat med anställdas mående. Hur könsaspekter påverkar kontrollerande ledarskapsbeteenden är fortfarande inte klarlagt. Framtida studier bör därför fortsätta undersöka hur både chefens och den anställdas kön influerar CLB.

Syfte: Syftet med detta arbete var att analysera vilka faktorer som bidrar till utbrändhet hos de som arbetar inom hälsovården. Metod: Följande arbete bestod av en litteraturstudie. Analys: Flera vetenskapliga tvärsnittsartiklar från olika länder användes med målet att undersöka vilka arbetsmiljöfaktorer ofta förekommer och orsakar utmatning hos läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Resultat: Under arbetets gång under resultatet redogjordes det att utbrändhet orsakas av många faktorer såsom stressiga arbetsdagar, ung ålder, brist på arbetserfarenhet, familjestatus, antal barn, tätt samarbete med många patienter, liten kontakt med arbetskamrater, höga krav och otacksamhet från patienter, problem med ekonomi, brist på vila och individens hälsoproblem. Med hjälp av Maslach Burnout Inventory och Copenhagen Burnout Inventory som användes i artiklar var utmattningssyndrom tydligt definierad, och dess faktorer noggrant analyserade. Diskussion: I diskussionsdelen var två olika Burnout Inventory - enkäter beskrivna med stöd av artiklar. Dessutom diskuterades egenskaper hos en enkät vilket stöddes av Bryman (2008), och förutom det genomfördes genomgång av artiklar, använda i analysdelen, för att säkerställa deras trovärdighet. / Purpose: The purpose of this work was to analyze the factors that contribute to burnout in those who works in health care. Method: The following work consists of literature study. Analysis: Several scientific cross-sectional articles from different countries were used with the aim of investigating which work environment factors often occur and cause the burnout among physicians, nurses and assisted nurses. Result: During the result, it was reported the burnout is caused by many factors such as stressful working days, young age, lack of work experience, family status, number of children, close cooperation with many patients, little contact med colleagues, high demands and ingratitude from the patients, problems with finances, lack of rest and individual´s health problems. Using the Maslach Burnout Inventory and Copenhagen Burnout Inventory used in articles, fatigue syndrome was clearly defined, and its factors carefully analyzed. Discussion: In the discussion two different Burnout Inventory – surveys were described with the support of articles. In addition, the characteristics of a survey were discussed, with was supported by Bryman (2008); and articles, used in the analysis, were presented to ensure their credibility.