Bakgrund: Empatitrötthet, översatt från engelskans compassion fatigue, är ett komplext begrepp och anses vara en konsekvens av långvarig exponering av utbrändhet och sekundär posttraumatisk stress, som kännetecknas som avsaknad av empati. Empatitrötthet hos yrkesverksamma sjuksköterskor ses som ett problem, då det empatiska bemötandet mot patienterna ligger till grund för en personcentrerad vård. Syfte: Syftet är att belysa empatitrötthet relaterat till sjuksköterskans erfarenhet. Metod: Litteraturstudien är sammanställd av tio primärstudier med kvalitativ ansats, där sjuksköterskor från olika instanser inom sjukvården intervjuats för att undersöka deras erfarenhet av empatitrötthet. Resultat: Tre huvudkategorier uppkom genom analysen: Ro ett sjunkande skepp, Alla känslor spenderas och Att hantera det ohanterbara. Resultatet visar att empatitrötthet påverkar sjuksköterskans välbefinnande negativt och har en inverkan på det patientnära arbetet. Hög arbetsbelastning i kombination med utebliven återhämtning och emotionellt påfrestande scenarion på arbetsplatsen föranledde empatitrötthet. Erfarenheter av empatitrötthet gestaltade sig i distansering och social isolation. Konklusion: Empatitrötthet är ett mångfacetterat fenomen som utvecklas över tid och gör sig uttryck i ett brett spektrum av negativa känslor hos sjuksköterskan. Empatitrötthet resulterade i emotionella och fysiska utmaningar för sjuksköterskor vilket i många fall utmynnade i en emotionell distansering som skapade svårigheter att möta patienternas komplexa behov. Varje enskild sjuksköterska ansågs finna sitt individuella sätt att hantera förlusten av den empatiska förmågan. / Background: Compassion fatigue is a complex concept and is considered to be a consequence of long-term exposure to burnout and secondary post-traumatic stress, which is characterized as a lack of empathy. Compassion fatigue in professional nurses is seen as a problem, as the empathic treatment of patients is the foundation of person-centred care. Purpose: The aim of the current study was to explore compassion fatigue related to the nurse's experience. Method: The literature study is compiled from ten primary studies with a qualitative approach, where nurses from different agencies within the healthcare were interviewed to investigate their experience of empathy fatigue. Results: Three main categories emerged from the analysis: Rowing a Sinking Ship, All Emotions Are Spent, and Dealing with the unmanageable. The results show that empathy fatigue affects the nurse's well-being negatively which leads to an impact on the complex person-centred care. High workload combined with lack of recovery and emotionally stressful scenarios in the workplace caused empathy fatigue. The experiences of empathy fatigue took the form of distancing and social isolation. Conclusion: Empathy fatigue is a multifaceted phenomenon that develops over time and manifests itself in a wide range of negative feelings in the nurse. Empathy fatigue resulted in mental and physical challenges for the nurses, which in many cases resulted in an emotional distancing that created difficulties in meeting the patients' complex needs. Each nurse was considered to find their own individual way of dealing with the loss of the empathic ability.

”VERKLIGHETSCHOCKEN”EN KVALITATIV STUDIE OM UTBRÄNDHET OCH DESS PÅVERKAN PÅ ARBETSPLATSENISRAA AHMADAJIN YASSINAhmad I & Yassin A. ”Verklighetschocken”. En kvalitativ studie om utbrändhet och dess påverkan på arbetsplatsen. Examensarbete i Socialt arbete 15 hp. Malmö Högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2016.Socialsekreterare är bland yrkesgrupperna som främst drabbas av utbrändhet. Fenomenet har blivit allt vanligare de senaste decennierna. Detta väckte därför intresset för att utforska ämnet ytterligare. Syftet med denna studie var att undersöka arbetsrelaterade faktorer som bidrar till utbrändhet och hur det påverkar arbetsplatsen utifrån socialsekreterares perspektiv. För att besvara studiens syfte utfördes sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare på socialtjänster inom Malmö Stad. Resultatet visade att det finns ett komplext samspel av bidragande faktorer på tre nivåer. Den första är på en individuell plan där faktorn ålder och ambitionsnivå spelar roll i förhållande till fenomenet. Problemet som uppmärksammades var att under utbildningen bildar studenter förväntningar som kolliderar med verkligheten när de möter arbetslivet. Detta sker speciellt när arbetsplatsen har dåliga förhållanden. Därigenom landar vi på organisationsnivån där intervjupersonerna upplevde höga krav, låg kontroll och brist på socialt stöd. Dåliga förhållanden innebär främst bristande stöd från chef, dålig psykosocial arbetsmiljö och hög arbetsbelastning. Dessa organisatoriska faktorer blir ohälsosamma och bidrar till utbrändhet. Tredje nivån är könaspekten där dubbelarbete och könssegregering innebär sämre arbetsförhållanden och högre arbetsbelastning för kvinnor. Resultatet visade även att arbetsplatsen påverkas när socialsekreterare drabbas av utbrändhet eftersom att det sprider oro till kollegor vilket som skapar en ond cirkel. När socialsekreterare drabbas av utbrändhet och sjukskrivs måste kollegor täcka kvarblivna arbetsinsatserna vilket som ökar arbetsbelastningen på dem. Utöver detta upplevde socialsekreterare andra negativa påverkningar när medarbetare drabbas av utbrändhet så som sämre kvalitet på utfört arbetet, lidande klient och ekonomiska följder. Vi anser att det är av särskild betydelse att öka medvetenheten om fenomenet då det finns en risk för oss eller kommande studenter att stöta på problematiken i framtida yrket och arbetsplatsen.Nyckelord: Arbetsplats, höga krav, socialsekreterare, systemteori, utbrändhet. / ” THE REALITY CHOCK”A QUALITATIVE STUDY ABOUT BURNOUT AND ITS IMPACT ON THE WORKPLACEISRAA AHMADAJIN YASSINAhmad, I & Yassin, A.” The reality chock”. A qualitative study about burnout and its impact on the workplace. Degree project in Social Work 15 credits. Malmö. University: Faculty of health and society. Department of Social Work, 2016. Social workers are among the professions who suffer the most due burnout. The phenomenon is becoming increasingly frequent recent decades. This aroused interest to explore the subject further. The aim of this study was therefore to examine work related factors that contribute to burnout and how it affects the workplace based on social workers’ perspective. Six semi-structured interviews were made with social workers in Malmo cities social services to answer the aim of the study. The result indicates that there is a complex interaction of contributing factors on three levels. The first is on an individual plan illustrating the factor age and level of ambition as contributing to burnout. The problem that they drew attention to is that during the studies the students create expectations that collide with the reality when they meet the work life. This happens especially when the workplace has bad conditions. Thereby we land on the organizational level where social workers are experiencing high demands, low control and lack of social support. Bad conditions are due the interviewed social workers mainly a workplace with lack of support from manager, bad psychosocial working environment and high workload. This conditions characteristics as unhealthy and organizational factors contributing to burnout. Third level is the gender dimension where double work and the fact that women dominate social work mean worse working conditions and higher workload. The result also showed that the workplace affects when social workers suffer by burnout because it spreads concern through the colleagues, which creates a vicious circle. Colleagues have to cover the work tasks when the social worker suffers due burnout and stays at home on sick leave, which increase the burden on them. Inferior quality, client suffering and economic consequences was also an influence that social workers experienced because of burnout. Thereby we consider that it is of essential importance to increase awareness about the phenomenon because of the risk that next students or we encounter this problem in future profession and workplace. Keywords: Burnout, high demands, social worker, system theory, workplace.

The demands on becoming more and more effective and within a short period of time is weights heavy on the workers in the workplace. The purpose of this study is to examine how workers with stressful, white-collar professions experience heavy workloads and high demand on availability and efficiency and how they experience risk factors in the workplace affect their mental health from the symptoms of exhaustion. To answer the study´s purpose three questions were created. Seven qualitative interviews were conducted all with participants of different white-collar professions and between the age of 25-65. In addition to the study´s main theory of modern acceleration (Rosa, 2014) Foucault's (2017) theory of good dressage and the concept of internalization from Berger and Luckmann (1991) to analyze the material together with previous research on engagement was the basis for parts of the analysis. The Result was that all participants had their mental health affected negatively by work related stress because of the modern accelerations. All participants had experience work related stress in combinations with feelings of shame and feeling of depression and exhaustion occurred in some participants. / Kraven på att effektivisera blir allt större, inte minst på arbetsplatsen där arbetstagarna ofta har många arbetsuppgifter och lite tid att hinna utföra de på. Syftet med studien är att undersöka stressade tjänstemän som upplever höga prestationskrav och hur de som en följd av modernitetens acceleration upplever att riskfaktorerna på arbetsplatsen påverkar deras psykiska mående utifrån utmattningssymtomen. För att besvara studiens syfte identifierades tre frågeställningar. Sju kvalitativa intervjuer utfördes på informanter som alla arbetade inom olika tjänstemannayrken och var mellan 25–65 år gamla. Utöver studiens huvudsakliga teori om modernitetens acceleration (Rosa, 2014) användes även Foucaults (2017) teorin om den goda dressyren och begreppet internalisering från Berger och Luckmann (1991) för att analysera materialet samt tidigare forskning om engagemang la till grund för delar av analysen. Resultatet var att alla informanter hade en negativt påverkad psykisk hälsa som berodde på arbetsrelaterad stress som en konsekvens av modernitetens acceleration. Samtliga informanter upplevde arbetsrelaterad stress som var kombinerad med känslor av skam men känslor av depression och utmattning förkom hos vissa.

Yrkesverksamma inom socialt arbete, däribland kuratorer, löper hög risk att drabbas av långvarig sjukfrånvaro med psykisk diagnos. Tidigare forskning visar att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har en tydlig koppling till arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Trots det tenderar interventioner, i syfte att motverka arbetsrelaterad stress, att reduceras till individuella handlingsstrategier. Därför ämnar denna litteraturöversikt att undersöka vad tidigare forskning visar beträffande vilka organisatoriska faktorer som påverkar utbrändhet, och angränsande arbetsrelaterad psykisk ohälsa, bland kuratorer inom hälso- och sjukvården. En kartläggande litteraturöversikt används som metod i syfte att besvara frågeställningarna. Totalt granskades 111 studier, varav 14 inkluderades för en kvalitativ analys. Resultatet visar att hälso- och sjukvårdskuratorer upplevde kollegialt stöd, handledning samt kunskap och erfarenhet som skyddsfaktor mot arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Identifierade riskfaktorer i aktuell litteraturöversikt är bristande respekt/värdesättning, icke-ändamålsenliga resurser och motstridigheter vad gäller organisationens riktlinjer/kultur och den professionellas behov/värderingar. Slutsatserna är att såväl risk- som skyddsfaktorer för utbrändhet kan återfinnas på organisatorisk nivå samt att arbetsrelaterad stress, etisk stress, rollstress och STS också kan utvecklas eller reduceras till följd av faktorer inom den organisatoriska kontexten.

While recent publications indicate that employees in human service professions have higher risk of sickness absence and mental ill-health, little is known about the association with other health outcomes and possible mechanisms behind the differential risk. This study investigates differences in burnout, self-rated health and sickness absence between those in human service professions and other professions and examines whether differences in psychosocial and organizational work environment can explain possible variations. Data were derived from the Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH), an approximately representative sample of the Swedish working population (n=4486). Results from binary logistic regressions suggested that those in human service professions had higher odds of burnout and sickness absence those in other professions. Differences in burnout were explained by background variables while differences in sickness absence were explained by psychosocial and organizational work factors. Employees in human service professions had lower odds of suboptimal self-rated health than others in the fully adjusted model. Women were at higher risk of burnout, sickness absence, and all adverse psychosocial and organizational work environment factors except social support. Future studies should investigate the most crucial psychosocial and organizational work factors in human service professions with the objective to improve employee health.

Syftet med vår studie är att öka förståelsen för hur oregelbundna arbetstider påverkar livssituationen för undersköterskorna samt vilka konsekvenser som den oregelbundna arbetstiden medför i deras liv. Syftet preciseras i följande frågeställningar: Hur upplever undersköterskorna sin oregelbundna arbetstid? Vilka faktorer påverkar undersköterskornas arbetssituation? På vilket sätt påverkar den oregelbundna arbetstiden undersköterskornas balans mellan arbetsliv och privatliv? Vilka blir de hälsomässiga konsekvenserna av oregelbunden arbetstid? Utgångspunkten för vår studie ligger i den teoretiska referensramen innehållande tidigare forskning, teorier och begrepp om Arbetstidslagen, konsekvenser av oregelbunden arbetstid, arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö, Krav- och kontrollmodellen, Work life balance, KASAM och utbrändhet. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har använt oss av intervjuer för att samla in våra data. Sammanlagt har vi genomfört åtta intervjuer och våra respondenter är undersköterskor som arbetar på olika avdelningar inom Landstinget i Värmland. Våra respondenter är mellan 36 och 59 år gamla och samtliga av dem är kvinnor. Genom vår empiri och med hjälp av teorin har vi analyserat fram 17 olika fynd som visar på att: det finns både fördelar och nackdelar med oregelbunden arbetstid, det finns stora krav på flexibilitet i tillvaron, undersköterskorna har ett visst inflytande över den egna arbetstiden, de tvingas prioritera bort delar av privatlivet, det finns en stark sammanhållning mellan arbetskollegorna, det finns olika synsätt på arbetsschemat, de känner ett ansvar för bemanningen genom att överta varandras arbetspass, det finns ett skiftande stöd från närmaste chefen, det finns viss möjlighet att påverka arbetssituationen, arbetstiderna påverkar familjelivet negativt, det sociala livet blir åsidosatt, det finns en stark önskan om deltidsarbete, det finns både fördelar och nackdelar med oregelbunden arbetstid under småbarnsåren, det finns strategier för att hantera varierande dygnsrytm, det finns en upplevelse av otillräcklig sömn, magproblem i relation till nattarbete samt möjligt samband mellan oregelbunden arbetstid och utbrändhet. / The aim of our study is to increase understanding of how irregular hours affect the lives of nurses, as well as the implications of the irregular working hours brings into their lives. The purpose specified in the following questions: How do nurses his irregular working hours? What factors influence the nurses working situation? In what way does the irregular working hours for nurses balance between work and private life? What are the health consequences of irregular working hours?The starting point of our study lies in the theoretical framework containing previous research, theories and concepts of the Working Hours Act, consequences of irregular working hours, occupational health, psychosocial work, Requirements and control model, work life balance, SOC and burnout.We conducted a qualitative study where we have used the interviews to collect our data. In total, we conducted eight interviews and our respondents are nurses working in different departments of the County Council. Our respondents are between 36 and 59 years old and all of them are women.Through our empirical data and using the theory we have analyzed up 17 different findings show that: there are both advantages and disadvantages of irregular working hours, there are great demands on flexibility in existence, nurses have a certain influence over their own working hours, the forced to prioritize delete portions of privacy, there is a strong cohesion between work colleagues, there are different approaches to the work schedule, they feel responsible for manning by taking over each other's sessions, there is a range of support from her manager, there is some opportunity to influence the work situation , working hours affect family life negatively, the social life is infringed, there is a strong desire on part-time work, there are both advantages and disadvantages of irregular working hours during the toddler years, there are strategies to handle variable circadian rhythm, there is a perception of insufficient sleep, stomach problems in relation to night work as well as possible association between irregular working hours and burnout.

No description available.

<p>Syftet med den här studien är att beskriva processen som leder från utbrändhet till en ny vardag; en process som här benämns ”vägen tillbaka”. Studien är kvalitativ i sin karaktär och utgår från intervjuer med sex personer som erfarit utbrändhet. Vidare belyses de faktorer som informanterna upplever har bidragit till att de ”kommit tillbaka”, de hinder som försvårat i ”vägen tillbaka” samt hur identitet och självbild påverkats i processen. Uppsatsen utgår från ett fenomenologiskt perspektiv, bestående av både teori och metod. Inom perspektivet anses människors upplevelser vara centrala. Datamaterialet har analyserats så förutsättningslöst som möjligt utifrån EPP-metoden (en empirisk fenomenologisk psykologisk metod). Resultatet presenteras i två huvuddelar, först utifrån informanternas gemensamma upplevelser av processen och sedan utifrån de skillnader som karaktäriserar resan tillbaka.</p>

<p>Utbränd redan innan gymnasieexamen? Ja kanske, det är i alla fall ingen omöjlighet. Att ungdomar lever under press, stress och krav råder det inga tvivel om. Mängder av undersökningar visar på samma sak: ohälsan bara växer. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram människan bakom kravet: Vem är hon? Vad vill hon med sitt liv? Var kommer kraven ifrån? När känner hon sig trygg? Hur är det att vara ung i detta kravfyllda samhälle? För att få svar på dessa frågor har jag gjort fem kvalitativa djupintervjuer med fenomenografisk inriktning. Min avsikt med undersökningen är inte att ta fram en förklaring på problemet med ohälsan, utan min förhoppning är att den kan skapa någon slags förståelse för hur det är att vara ung idag. Dock tror jag att det är viktigt att vi öppnar oss för ett gränsöverskridande perspektiv om vi ska komma närmare lösningen. Den nya tidens sjukdomar orsakas inte av något virus, utan de antas istället ha sitt ursprung i människans relation till samhället och kulturen. Många människor och framförallt många ungdomar, är idag oförmögna att hantera det liv de förväntas leva. Hans Åkerberg pratar om ytexistentiella och basexistentiella tryggheter och menar att de ytexistentiella attributen har företräde i dagens samhälle; ekonomi, arbete, välfärd, status o s v. Detta framkommer också i min undersökning, men det blir också uppenbart att de ytexistentiella tryggheterna endast spelar en andrahandsroll. Det allra viktigaste i livet är istället de basexistentiella tryggheterna, vilka innebär att känna sig trygg och bekräftad som människa. Den slutsats jag har dragit av detta arbete är att det är viktigt att resonera kring de existentiella dimensionerna, då man utreder den nya tidens ohälsa.</p><p> </p>

<p>Hur kan man göra för att ge människor en möjlighet att få bättre psykisk hälsa?</p><p>Detta är huvudmotivet till denna uppsats.</p><p>Den bakgrund som målas upp är den psykiska ohälsan i Sverige i dag med en mängd människor som i arbetet blir utmattade och deprimerade utan att de får varaktig hjälp att vare sig förändra sina arbetsförhållanden eller sin livssituation.</p><p>I uppsatsen frågas om människor blint arbetar över sina förutsättningar därför att de saknar insikt om att det de gör är ohälsosamt. Eller gör de det kanske av ett inre tvång som ständigt piskar dem till att anstränga sig yttrligare en bit fast de egentligen känner att de inte orkar med?</p><p>För att komma fram till ett förslag för förändring beskrivs två olika metoder. Dels psykoanalytikern C G Jungs metod att medvetandegöra och acceptera den del av psyket han kallar Skuggan och dels den amerikanska konsulten Debbie Fords metod att förändra de negativa budskap (tankar) hon menar har sitt ursprung i samma Skugga. Hennes metod skulle innebära en snabbare och billigare metod att hantera psykisk ohälsa.</p><p>I uppsatsen görs en introduktion av Jung och hans teorier och metoder med exempel på drömmar och drömtydning. Därefter presenteras Ford och hur hon har hanterat sina personliga kriser. Det ges också exempel på övningar från hennes bok.</p><p>Man har funnit ett samband mellan negativa tankar och den negativa självbild som kan skapas i hjärnan under uppväxten. Man har också kunnat konstatera att det föreligger ett samband mellan negativ självbild och psykiska problem som t ex depression.</p><p>Frågan blir då om det finns ett samband mellan Skuggan och den negativa självbilden</p><p>För att svara på denna fråga visas hur det lilla barnets uppbyggnad av kunskap om sig själv och omvärlden skapas mycket tidigt i livet. Ensidig kritik och brist på positiva omdömen gör att barnet skapar en negativ självbild.</p><p>Dessutom visas hur Skuggan skapas genom att personlighetsaspekter trängs bort och blir omedvetna. Från denna omedvetna position gör sig Skuggan gällande genom en omedveten styrning av det medvetna livet - sannolikt genom tankar och de känslor som är förknippade med dessa tankar.</p><p>Från resonemanget om den negativa självbilden och principen för Skuggans uppkomst blir slutsatsen att Skuggan och den negativa självbilden - trots att de inte definieras på samma sätt - i princip fungerar på samma sätt. De utgör en källa till negativa tankar som får individen att känna nedstämdhet och oro. Det är s k automatiska tankar i stil med "jag är värdelös", "jag kommer aldrig att lyckas", "jag kommer aldrig att få kärlek" som i olika situationer dyker upp.</p><p>Med ett praktiskt exempel visas att Fords metod i teorin borde ha samma resultat som Jungs metod. Båda metoderna syftar till att förändra den negativa självbild som är upphovet till de psykiska problemen.</p><p>Slutsatsen blir att det finns anledning att tro att Fords metod skulle kunna användas för att på ett vetenskapligt förankrat sätt hjälpa människor som har psykiska problem.</p><p>Ett förslag till användning av Fords metod presenteras.</p>