No description available.

Syftet med föreliggande studie är att genom en kvantitativ metod i form av resultatet av enlongitudinell enkätstudie bestående av urvalsgruppen socialsekreterare, undersöka varförsocialsekreterare drabbas av emotionell utmattning. Studien ämnar även belysa pedagogikinom arbetslivet genom att studera och diskutera vilken betydelse det sociala samspelet isocialsekreterarnas arbetsgrupp har på socialsekreterarnas upplevelse av sin arbetsmiljö.Föreliggande studie ämnar även få svar på vilka bakgrundsfaktorer som bidrar till emotionellutmattning, vilka arbetsmiljöfaktorer som bidrar till emotionell utmattning, vad som kanlindra symptom av emotionell utmattning hos individer som arbetar inom socialtjänstenkommer att även att diskuteras.Resultatet visar på att de oberoende variablerna sammantaget förklarar 28 % av variationen iden beroende variabeln, det vill säga emotionell utmattning, varför socialsekreterare drabbasav just emotionell utmattning. Detta är till följd av individfaktorer och arbetsmiljöfaktorer.Individfaktorerna kön, ålder och civilstånd visas vara statistiskt signifikanta medanhemmavarande barn inte är statistiskt signifikant. Gällande arbetsmiljöfaktorerna är detindividens kommunikation med sin arbetsledare, mängden kvantitativa krav, mängdenkvalitativa krav, det som individen anser är oskäliga arbetsuppgifter samt individens känslorinför sitt arbete som visas ha ett statistiskt signifikant värde för emotionell utmattning.Föreliggande studies resultat ligger i linje med tidigare forskning. Tidigare forskning visar attindivider som upplever en hög andel krav samt att de har lite kontroll över sitt arbete ochlägre andel av socialt stöd eller att deras stöd och/eller resurser inte motsvarar de krav deupplever, löper större risk att drabbas av emotionell utmattning vilket föreliggande studie istort bekräftar. Vad föreliggande studies resultat visar som inte går i linje med tidigareforskning är att om en individ har hemmavarande barn så har detta inget samband med omdenne drabbas av emotionell utmattning. De flesta socialsekreterare är kvinnor och kvinnorbesitter en omsorgsaspekt i sitt sociala genus varför relationen mellan omsorg och emotionellutmattning även diskuteras.

Studiens syfte är att undersöka människors stressrelaterade utmattning, sociala/ praktiska stöd och återhämtning var för sig utifrån variablerna kön, yrkesmässig nivå och att vara förälder. Studien har en kvantitativ ansats och materialet kommer från StressProfilens databas år 2008-2010. Ett stratifierat urval gjordes på åldrarna 20-49 år som gav 3161 respondenter. Resultaten testades med univariat ANOVA i en 2x2x3 faktoriell design med mellangruppsvariablerna kön, barn och yrke. Det gjordes för respektive beroendevariabel stressrelaterad utmattning, socialt stöd och återhämtning. Resultaten gav en interaktionseffekt av kön och yrkesnivå på variabeln stressrelaterad utmattning, en interaktionseffekt av kön, barn och yrke på variabeln socialt stöd samt huvudeffekt av kön och yrke på variabeln återhämtning. Resultatet av studien visade att kvinnor som var tjänstemän hade högre stressrelaterad utmattning än män som var tjänstemän. Samt att kvinnor som var arbetare hade högre stressrelaterad utmattning än män som var arbetare. Män som hade barn och var chefer hade sämre socialt stöd än kvinnor som var chefer och hade barn. än hade också sämre återhämting än kvinnor.

Studiens syfte var att undersöka om arbetsrelaterat överengagemang positivt predicerade utmattning och om detta samband skiljde sig åt för män och kvinnor. Syftet var också att undersöka om överengagemang positivt predicerade alla sex dimensionerna av utmattning (kognitiv utmattning, störd sömn, trötthet, somatiska symtom, irritabilitet, känslomässig påverkan) och om dessa samband skiljde sig åt mellan män och kvinnor. Genom en kvantitativ studie skickades elektroniska enkäter ut till tre företag inom bank- och försäkringsbranschen i Mellansverige som innehöll en mätskala för överengagemang och en för utmattning. Resultaten analyserades med hjälp av enkla regressionsanalyser och modereringsanalyser och visade att arbetsrelaterat överengagemang positivt predicerade utmattning och att det inte fanns någon signifikant modereringseffekt av deltagarnas kön. Vidare visade resultatet att arbetsrelaterat överengagemang positivt predicerade alla de sex dimensionerna av utmattning och att det inte fanns någon signifikant modereringseffekt av deltagarnas kön.

<p>Denna uppsats behandlar roller, social responsivitet och reflexivitet. Undersökningen gäller utmattning eller utbrändhet. Syftet med uppsatsen är att belysa processer som orsakat detta tillstånd men också bidragit till återhämtning. Informanters livshistorier används för att visa historik och situation för drabbade men också sätt att komma vidare. Beskrivningen sker utifrån möjliga sociologiska teorier vilka samtidigt utgör förklaringsmodeller. Frågeställningen är: 1.Vad är orsakerna till att de intervjuade blivit utmattade? 2. Vilka faktorer är avgörande för återhämtningen? </p><p>Jag har använt kvalitativ metod med livsberättelse. Ett hermeneutiskt synsätt har använts under intervjuerna. Med hjälp av Hans Gerth & C Wright Mills rollteori beskrivs och tolkas situationen före och efter utmattningen. Utifrån Johan Asplunds teori om social responsivitet framhålls den konkreta socialitetens avgörande betydelse för återhämtningen. Insikter måste erövras med vad som Anthony Giddens beskrivit som reflexion i en senmodern tid.</p>

Denna uppsats behandlar roller, social responsivitet och reflexivitet. Undersökningen gäller utmattning eller utbrändhet. Syftet med uppsatsen är att belysa processer som orsakat detta tillstånd men också bidragit till återhämtning. Informanters livshistorier används för att visa historik och situation för drabbade men också sätt att komma vidare. Beskrivningen sker utifrån möjliga sociologiska teorier vilka samtidigt utgör förklaringsmodeller. Frågeställningen är: 1.Vad är orsakerna till att de intervjuade blivit utmattade? 2. Vilka faktorer är avgörande för återhämtningen? Jag har använt kvalitativ metod med livsberättelse. Ett hermeneutiskt synsätt har använts under intervjuerna. Med hjälp av Hans Gerth & C Wright Mills rollteori beskrivs och tolkas situationen före och efter utmattningen. Utifrån Johan Asplunds teori om social responsivitet framhålls den konkreta socialitetens avgörande betydelse för återhämtningen. Insikter måste erövras med vad som Anthony Giddens beskrivit som reflexion i en senmodern tid.

Eco Log AB i Söderhamn är en tillverkare av skogsmaskiner. De tillverkar både skotare och skördare. På deras skördare sitter fyra pendelarmar som ersätter hjulupphängningen på fordonet. Dessa motverkar att fordonet lutar vid körning i sluttningar. Varje pendelarm drivs av en hydraulkolv som justerar nivelleringen. Då inga beräkningar med avseende på utmattning och livslängd genomförts sedan en omkonstruktion av pendelarmarna är det nödvändigt att analysera och utvärdera pendelarmarna. Syftet med examensarbetet är att analysera ett antal, maximalt tre, av pendelarmens svetsfogar med avsikt på utmattning. Jämförelse mellan de tre olika utvärderingsmetoderna Effective notch stress, Nominell spänning och Hot spot kommer genomföras. På begäran av Eco Log redovisas ej några värden på beräknade livslängder och spänningar utan endast en jämförelse mellan de olika metoderna redovisas där Nominella spännings-metoden används som referensvärde. En inledande spänningsanalys på en pendelarm på deras största skördare, Eco Log 590D, genomfördes. Denna analys, där endast en förenklad pendelarm användes, visade att det mest belastade svetsförbandet befann sig i nivå med infästningen av lagret i ytterlådans konstruktion. Detta svetsförband analyserades sedan vidare med avseende på utmattning. De mer noggranna utmattningsanalyserna baserades på tre olika utvärderingsmetoder för spänningar, Hot spot-, Effective notch stress- och Nominella spännings-metoden. Hot spot-metoden inkluderar membranspänningar och böjspänningar för det utvalda svetsförbandet. Effective notch stress inkluderar mebramspänningar, böjspänningar och den olinjära spänningstoppen för att kunna analysera spänningskoncentrationer i svetsrot eller tå. Nominella spänningar inkluderar normalspänningar. Genom att modellera det utvalda svetsförbandet med dessa tre metoder erhölls information om den maximala spänningsvidden. Denna spänningsvidd applicerades sedan i en arbetsgång för utmattningsberäkningar där en livslängd beräknades fram. Denna livslängd blev för Nominella och Effective notch-metoden blev densamma och för Hot spot-metoden blev den dubbelt så lång. Denna beräkningsgång baseras på International Institute of Welding.Denna beräknade livslängd var betydligt mindre än vad Eco Log hade förväntat sig. Dock är osäkerheten vid beräkningar och test med avseende på utmattning stor och därav borde även provning genomföras för att säkerställa livslängden. / Eco Log AB is a manufacturer of forestry equipment. They manufacture both forwarders and harvesters. On their harvesters there are four pendulum arms that replace the suspension on their vehicles. The pendulum arms anti tilts the vehicle when driving in slopes. Every pendulum arm is individually driven by hydraulic cylinders that adjust the leveling. Given that no calculations with respect to fatigue and service life since a redesign were made, analysis and evaluation of the pendulum arm was necessary. The purpose of this thesis is to analyze an number of, maximum three, of the pendulums welds with respect to fatigue. Comparison between three different evaluation methods Effective notch stress, Nominal stress and Hot spot will be conducted. On request from Eco Log no values regarding calculated service lifetime and stress will be presented, only a comparison between the different methods were the Nominal stress-method is used as reference. An initial stress analysis on the pendulum arm on their largest harvester, the Eco Log 590D, was conducted. This analysis, which only used a simplified pendulum arm, indicated that the most load carrying load were located at the attachment of the bearing thus on the outer box-constructuib. This welded joint was then further analyzed with respect to fatigue. These fatigue analysis was based on three different evaluation methods, Hot spot-, Effective notch stress- and Nominal stress-method. The Hot spot method includes membrane stress and bending stress for the selected weld. Effective notch stress includes membrane stress, bending stress and the nonlinear stress peak in order to analyze stress concentration in the weld root and weld toe. Nominell stress includes normal stresses. By constructing the selected welded joint with these three evaluation methods, information regarding the maximal stress range was given. This stress range was then applied to a specific working procedure for fatigue calculations were the results obtained in expected service-life. The service-life for the Nominal and Effective notch stress-method were almost identic meanwhile for the Hot spot-method the service-life was twice as long. This working procedure is based on the International Institute of Welding. This calculated service-life were significantly less than what Eco Log had expected. The uncertainty of calculation for fatigue is however big and therefore testing should also be carried out to ensure the service life of pendulum arm.

Helstångsborr och konstång kallas bergborrverktyg, som tillverkas av sexkantiga stänger med inre hål för ledning av spolvatten. Dessa spolhål är klädda med ferritiskt rostfritt stål. Innan valsning borras ett centrerat hål i stålämnet som ska valsas. I det borrade hålet appliceras ett rör av ferritiskt rostfritt stål och i det röret skjuts en manganstålskärna in. Efter valsning dras kärnan ut och ett spolhål med invändigt foder av rostfritt stål bildas. Under uppvärmningen och valsningen av stålämnet sker normalt en koldiffusion från manganstålskärnan till det rostfria fodret. Fodrets syfte är att skydda spolhålets yta mot erosion och korrosion.Syftet med arbetet var att hitta en metod som garanterar uppkolning av det invändiga fodret, samt att utreda vad uppkolningen betyder för den mekaniska hållfastheten i stängerna. Ett laboratorieförsök visade att det var bra, med avseende på uppkolning, att blanda stearat i kärnbestrykningsmedlet. Kärnbestrykningsmedlet penslas på manganstålskärnan innan den förs in i stålämnet som ska valsas, dess syfte är att minska friktionen vid kärnutdragningen efter valsning.Ett försök utfördes i valsverket med stearat i kärnbestrykningsmedlet. En grundlig undersökning utfördes på två hetor som valsats med stearat-bestrykningsmedel, samt på en traditionellt tillverkad heta för att ha som referens. Hetorna kapades till provstänger om 1,5 m, totalt undersöktes 55 st.Utvärderingen av verksförsöket visade att stängernas kvalitet blir tillräckligt bra om ingenting oförutsett händer i produktionen, oavsett om koltillskott är tillsatt i bestrykningsmedlet eller inte. Arbetet gav inte en garanterande metod, men visade att stängerna normalt håller hög kvalitet.

Chansen att överleva ett hjärtstop är i dag liten. Riktlinjerna för hur HLR ska genomföras är beskrivet i arbetsmodellen Kedjan som räddar liv och har genom åren förändrats stort. De studier som är gjorda visar på varierande resultat där en del studier visar att kvalitén på HLR försämras drastiskt redan efter ett par minuter medan andra studier visar att kvalitén av utförd HLR inte försämras nämnvärt på upp till tio minuter. Ett stort problemen är svårigheten att utvärdera sig själv samt att uppskatta sin kvalité av HLR under och efter en återupplivningssituation. Syftet med studien var att undersöka hur erfarna ambulanssjuksköterskor gör basal HLR över en period om 10 minuter och hur faktorer såsom kön, ålder, längd, vikt, BMI, ambulanserfarenhet, specialistutbildning, tid sedan HLR repetition samt självskattad trötthet korrelerar med uppmätt resultat. Femtioen ambulanssjuksköterskor deltog i studien där de fick utföra basal HLR på en simuleringsdocka under 10 minuter. Dockan registrerade ventilationsvolym, kompressionsdjup och kompressionstakt vilket analyserades och sammanställdes. Försökspersonerna uppgav även subjektivt när de ansåg sig påverkas av trötthet och vilka parametrar som de ansåg påverkades. Resultatet visade att förändringen från minut ett till minut 10 i medelvärdet för de respektive parametrarna var 665ml till 753ml för ventilationsvolymen, 46,5mm till 42,1mm för kompressionsdjup och 125n/min till 126n/min för kompressionstakten. För de demografiska faktorerna korrelerade ålder och antalet år i ambulans mot ventilationsvolymen, kön och ålder mot kompressionsdjupet samt längd och ålder negativt mot kompressionstakten. Ambulanssjuksköterskorna ansåg sig klara av att göra godkänd HLR i 6 minuter och 17 sekunder innan tröttheten försämrade resultatet. Därefter ansåg 94% att kompressionsdjupet, 24% att kompressionstakten och 6% att ventilationsvolymen påverkades. Ambulanssjuksköterskors uppfattning av deras trötthet kunde inte signifikant korreleras mot deras objektiva mätresultat.

The aim of the study was to investigate the relationship between emotion- and cognition components within personal- and collective work identity, and exhaustion. A quantitative method was used, and questionnaires was sent out to employees in the construction industry. Using 2 hierarchical multiple regression analyzes and 149 employees who participated in the study the emotional component (p=.002) of personal work identity and the cognition (p=.04) component in collective work identity showed a negative relationship to exhaustion, indicating that individuals with a strong work identity based on these components show a decreased level of exhaustion. The cognition component (p=&lt;.001) of personal work identity and the emotion component (p=.02) of collective work identity showed a positive relationship to exhaustion, indicating that individuals with a strong work identity based on these components show an increased level of exhaustion. However, the analysis of the collective work identity did not show a significant support for the model as a whole, which indicates that these results should be interpreted with caution.