Ett vanligt förekommande begrepp inom arbetsterapi är aktivitetsbalans. Begreppet används ofta för att belysa balansen mellan och inom alla typer av aktiviteter och ibland synonymt med andra balansbegrepp vars aktivitetsområden kan vara mer statiska. Stressrelaterad ohälsa är ett växande problem i världen och i studier om aktivitetsbalans ses ofta stressrelaterad ohälsa som en effekt av bristande aktivitetsbalans. Syftet med studien var att överblicka aktuell forskning inom området för aktivitetsbalans i relation till stressrelaterad ohälsa. Metoden som användes var scoping review strukturerad med Arksey och O’Malleys metodologiska ramverk. Data inhämtades från databaserna Academic Search Premiere, Apa Psycinfo, Cinahl and PubMed. Resultat: Tio artiklar inkluderades i studien. I resultatet observerades ett förhållande mellan bristande aktivitetsbalans och stressrelaterad ohälsa. Tillika observerades att högre upplevd aktivitetsbalans var associerat till hälsa och välmående. Vidare observerades att upplevelser av aktivitetsbalans kan variera beroende på kön, men även beroende på person- och omgivningsfaktorer. Konklusion: I denna studie framkom att aktivitetsbalans i relation till stressrelaterad ohälsa kan vara av relevans i rehabiliterande arbete. Resultatet kan även användas för att överblicka sambandsförhållanden mellan stressrelaterad ohälsa och aktivitetsbalans samt inspirera till vidare forskning inom området.

Yttre krav i arbetet och upplevelse av att inte kunna möta dem är något som kan skapa stress och leda till utmattning och utbrändhet. Mediebranschen och journalister är under stora omställningar och sparkrav, ny teknik introduceras ständigt och hot om ett förändrat presstöd leder till ökad stress bland journalister. En webbenkät som skickats ut till 24 första- och andratidningar i Sverige där 194 journalister svarat har visat att det finns ett positivt samband mellan cynism och utmattning. Den visade också att det finns negativa samband mellan trivsel på jobbet och utmattning, samt mellan en spillover från jobb till privat/familjelivet och utmattning. Studien visar också att kvinnliga journalister i högre utsträckning upplever utmattning jämfört med män. De resultaten går i linje med tidigare forskning. Något som skiljer jämfört med tidigare forskning är att den här studien inte kunde visa på någon skillnad i grad av utmattning mellan journalister på första- och andratidningar, alltså mellan journalister på större och mindre tidningar. Trots en utbredd cynism för framtida jobb i branschen där många funderar på att byta bransch är majoriteten av de svarande positiva till jobbet som journalist.

No description available.

Mental illness linked to stress and mental fatigue is increasingly common and some say that urban life is the cause. Science shows that experiences in nature may have a restorative affect on human well-being. The study emphasizes the importance of considering mental health in urban planning by including a restorative perspective. It examines the relationship between humans and their natural environment in the urban planning of Rosendal in Uppsala. Using document analysis, the study analyzes how restorative environments are represented in planning documents for Rosendal and identifies values related to natural environments. An observation of Solvallsparken based on eight restorative characteristics provides further understanding of how natural environments can be used as a restorative environment. The result shows that several different concepts are used to describe restorative environments which can be summarized as recreation, ecosystem services, and public environments. In essence, natural environments are linked to values concerning social gathering, biodiversity, attractiveness and in some cases, natural environments are given lower priority. Above all, the nearby forests adjacent to Rosendal can be used as restorative environments. Solvallsparken as a restorative environment is limited.

<p>En kvantitativ studie med experimentell design har genomförts i syfte att jämföra natur- respektive urbanmiljöers påverkan på känslomässig och fysiologisk återhämtning efter en stressupplevelse, samt utslag på kognitiv prestation. Hypotesen var att naturstimuli genererar högre grad av känslomässig och fysiologisk återhämtning än urbanstimuli. Frågeställningen var om vi kunde se någon skillnad mellan gruppernas prestationsförmåga efter genomförd återhämtning, vad gäller riktad uppmärksamhet. Återhämtningsgrad har mätts i förändring i blodtryck, puls och självskattning av känslor.  Resultatet visade att naturmiljön genererar en högre nivå återhämtning med avseende på sänkt diastoliskt blodtryck, ökade positiva känslor samt minskad oro. Däremot visades ingen skillnad i kognitiv prestationsförmåga mellan grupperna. Slutsatsen är att känslomässig samt fysiologisk återhämtning kan underlättas i naturmiljö jämfört med urbanmiljö och att detta även kan ske med hjälp av naturbilder. Däremot är det inte är självklart att man får större kapacitet riktad uppmärksamhet efter exponering av naturbilder jämfört med stadsbilder.</p>

<p>På Sandvik Materials Technology i Sandviken finns en lyftgrupp som ansvarar för samtliga kranar på industriområdet. Syftet med examensarbetet är att skapa ett verktyg som hjälpmedel för att kunna ta fram rekommendationer för ett kostnadseffektivt utbyte eller underhåll av traverser som baseras på livslängden. En lyftkrans livslängd beror på hur den körs d.v.s. lastvikt och lyftfrekvens samt hur den färdas.</p><p> </p><p>Verktyget skapades i kalkylprogrammet Microsoft Excel. Med hjälp av driftdata som tas fram ihop med produktionen och matas in i programmet resulterar det i en teoretisk livslängd för den aktuella kranen. Arbetet krävde en inblick och förståelse för hur en kran påverkas av dess drift och vilka faktorer som är avgörande för livslängden. Dessa faktorer är t.ex. utmattning på stålkonstruktioner, utmattning på maskinerier och olyckor eller haverier hos kranen m.fl. Detta för att skapa ett medvetande hos användaren av verktyget om de många olika faktorer som kan ha en inverkan på livslängden.</p><p> </p><p>Det färdiga programmet ger resultat som stämmer med handledarens erfarenheter när det har testats på äldre traverser som genomgått underhåll eller bytts ut på grund av förbrukad livslängd. Arbetet har visat hur svårt det är att enbart teoretiskt bestämma en krans livslängd då flera faktorer spelar in. Utmattning som är den vanligaste anledningen till utbyte av traverser är svårt att beräkna med stor noggrannhet då det är beroende av konstruktionen, materialet samt belastningsspektrum.</p><p> </p><p>Slutsatsen är att programmet är ett bra hjälpmedel vid konditionsanalys men ska användas med insikten att flera faktorer påverkar livslängden och att resultatet måste användas med förnuft och med hänsyn till den specifika kranen och dess arbetssituation. Programmet kan modifieras av användaren för att anpassas till det aktuella fallet för att på så sätt komma så nära verkligheten som möjligt.</p> / <p>At Sandvik Materials Technology in Sandviken there is a lifting team who manages all the cranes in the industrial area. The purpose of this thesis is to create a tool that will work as a help in the process of making recommendations for a cost effective replacement or service of overhead cranes based on the cranes residual service life. A cranes service life depends on the work it has done. The load weight, lifting frequency and how it travels decides the length of its service life.</p><p>The tool was created in Microsoft Excel which is a spreadsheet program. Operational data is fed into the program which results in a theoretical lifetime of the current crane. The work required an insight and understanding of how a crane is affected by its operation and factors that are crucial for its residual service life. These factors include fatigue of steel structures, fatigue on machinery and accidents on the crane. This is to create awareness among the user of the tool on the many factors that can affect the cranes service life. The program produces results that match the tutor's experience when it has been tested on older cranes undergoing maintenance or replacement due to expired service life. The work has shown how difficult it is to determine the theoretical service life of a crane when several factors affect the outcome. Fatigue is the most common reason for replacement of overhead cranes and it is difficult to calculate with great accuracy since it depends on the design, material and load spectrum.</p><p>The conclusion is that the program is a good tool for conditioning analysis but should be used with the realization that multiple factors affect service life and the outcome must be used with reason and respect taken to the specific crane and its work situation. The program can be modified by the user to fit the current case in order to get as close to reality as possible.</p>

På Sandvik Materials Technology i Sandviken finns en lyftgrupp som ansvarar för samtliga kranar på industriområdet. Syftet med examensarbetet är att skapa ett verktyg som hjälpmedel för att kunna ta fram rekommendationer för ett kostnadseffektivt utbyte eller underhåll av traverser som baseras på livslängden. En lyftkrans livslängd beror på hur den körs d.v.s. lastvikt och lyftfrekvens samt hur den färdas.   Verktyget skapades i kalkylprogrammet Microsoft Excel. Med hjälp av driftdata som tas fram ihop med produktionen och matas in i programmet resulterar det i en teoretisk livslängd för den aktuella kranen. Arbetet krävde en inblick och förståelse för hur en kran påverkas av dess drift och vilka faktorer som är avgörande för livslängden. Dessa faktorer är t.ex. utmattning på stålkonstruktioner, utmattning på maskinerier och olyckor eller haverier hos kranen m.fl. Detta för att skapa ett medvetande hos användaren av verktyget om de många olika faktorer som kan ha en inverkan på livslängden.   Det färdiga programmet ger resultat som stämmer med handledarens erfarenheter när det har testats på äldre traverser som genomgått underhåll eller bytts ut på grund av förbrukad livslängd. Arbetet har visat hur svårt det är att enbart teoretiskt bestämma en krans livslängd då flera faktorer spelar in. Utmattning som är den vanligaste anledningen till utbyte av traverser är svårt att beräkna med stor noggrannhet då det är beroende av konstruktionen, materialet samt belastningsspektrum.   Slutsatsen är att programmet är ett bra hjälpmedel vid konditionsanalys men ska användas med insikten att flera faktorer påverkar livslängden och att resultatet måste användas med förnuft och med hänsyn till den specifika kranen och dess arbetssituation. Programmet kan modifieras av användaren för att anpassas till det aktuella fallet för att på så sätt komma så nära verkligheten som möjligt. / At Sandvik Materials Technology in Sandviken there is a lifting team who manages all the cranes in the industrial area. The purpose of this thesis is to create a tool that will work as a help in the process of making recommendations for a cost effective replacement or service of overhead cranes based on the cranes residual service life. A cranes service life depends on the work it has done. The load weight, lifting frequency and how it travels decides the length of its service life. The tool was created in Microsoft Excel which is a spreadsheet program. Operational data is fed into the program which results in a theoretical lifetime of the current crane. The work required an insight and understanding of how a crane is affected by its operation and factors that are crucial for its residual service life. These factors include fatigue of steel structures, fatigue on machinery and accidents on the crane. This is to create awareness among the user of the tool on the many factors that can affect the cranes service life. The program produces results that match the tutor's experience when it has been tested on older cranes undergoing maintenance or replacement due to expired service life. The work has shown how difficult it is to determine the theoretical service life of a crane when several factors affect the outcome. Fatigue is the most common reason for replacement of overhead cranes and it is difficult to calculate with great accuracy since it depends on the design, material and load spectrum. The conclusion is that the program is a good tool for conditioning analysis but should be used with the realization that multiple factors affect service life and the outcome must be used with reason and respect taken to the specific crane and its work situation. The program can be modified by the user to fit the current case in order to get as close to reality as possible.

Introduktion: Trots att kompressionskläder (KK) används brett inom idrotten saknas det klara vetenskapliga belägg för att dessa faktiskt skulle ha en positiv effekt för vältränade idrottare. Det är relativt lite forskning gjord på hur användandet av KK påverkar prestationen vid aerobt arbete. Syfte: Att undersöka huruvida användandet av KK har en positiv inverkan på högintensivt aerobt arbete för idrottare. Metod: En randomiserad cross over design med placebo har använts och 6 vältränade (27 ± 5 år, längd, VO2max 59,0 ± 3,2 ml · kg-1 min-1) har genomfört tre maximala tester till utmattning på löpband. Det första testtillfället var ett vVO2max test och syftade till att fastställa den hastighet som innebar tangering av VO2max för respektive försöksperson. Det andra och tredje testtillfället var tid till utmattning (TTU) på försökspersonens vVO2max. TTU utfördes med KK och utan KK (dvs. placebo) av respektive försöksperson och utgör resultaten för studien. Undersökta parametrar var TTU, laktat (efter avslutad TTU samt under passiv återhämtning), VO2max, Amplitud, τ, HFmax och Borgskalan (RPE). För att beräkna om det fanns någon skillnad mellan de olika testtillfällena (KK vs. placebo) har parade t-tester har använts på alla parametriska variabler utom laktat där two-way ANOVA för upprepade mätningar använts (typ av plagg samt över tid). Vidare har Wilcoxons tecken-rangtest använts på de ickeparametriska (Borgskalan). Signifikansnivån sattes till P &lt;0,05. Resultat: Signifikant skillnad i TTU (P&lt;0,05) med användandet av (KK) jämfört med placebo. Slutsats: Användandet av (KK) förlänger TTU på en arbetsbelastning som motsvarar VO2max hos vältränade individer vid löpning, dock förblir förklaringsmekanismerna oklara.

En kvantitativ studie med experimentell design har genomförts i syfte att jämföra natur- respektive urbanmiljöers påverkan på känslomässig och fysiologisk återhämtning efter en stressupplevelse, samt utslag på kognitiv prestation. Hypotesen var att naturstimuli genererar högre grad av känslomässig och fysiologisk återhämtning än urbanstimuli. Frågeställningen var om vi kunde se någon skillnad mellan gruppernas prestationsförmåga efter genomförd återhämtning, vad gäller riktad uppmärksamhet. Återhämtningsgrad har mätts i förändring i blodtryck, puls och självskattning av känslor.  Resultatet visade att naturmiljön genererar en högre nivå återhämtning med avseende på sänkt diastoliskt blodtryck, ökade positiva känslor samt minskad oro. Däremot visades ingen skillnad i kognitiv prestationsförmåga mellan grupperna. Slutsatsen är att känslomässig samt fysiologisk återhämtning kan underlättas i naturmiljö jämfört med urbanmiljö och att detta även kan ske med hjälp av naturbilder. Däremot är det inte är självklart att man får större kapacitet riktad uppmärksamhet efter exponering av naturbilder jämfört med stadsbilder.

Commissioned for this report is Ramboll, Bridge and Tunnel Unit in Stockholm. The idea throughout the work has been to primarily help bridge designers compiling advice and instructions on how fatigue verification for railway bridges in reinforced concrete shall be performed under the new rules, the Eurocodes. After the introduction of the Eurocodes in 2011 has major problems emerged among designers around Sweden. In some areas, it differs in the calculation rules compared with rules from the Swedish Transport Administration and the National Board of Housing, Building and Planning calculation. Fatigue verification is one area where the new calculation rules are different from the past. A large part of the report has been to interpret and find the relevant information in the Eurocodes concerning fatigue. When questions or doubts have surfaced, this has been discussed with Elisabeth Helsing at the Swedish Transport Administration and bridge designers at Ramboll. The result is a report where the structure is organized in the way that the bridge designers can move from cover to cover and realize that fatigue verification in reality follows the same order as the report's sections. The issues have been resolved and reported regularly through the report with complementary findings as a result. Some of the greatest advances in the report are the load combinations to be used for the method for fatigue verification, how the dynamic factor and the magnification factor should be used and how the trainloads to be designed for each method for fatigue verification.