<p>Denna uppsats fokuserar på den amerikanska utrikespolitiken och dess inverkan på omskapandet av den chilenska politiken under 1970-talet. Valet att studera omskapandet av politiska strukturer grundar sig i en förståelse av Förenta Staterna som en viktig och central aktör inom den internationella arenan. Det som diskuteras och teoretiseras kring i uppsatsen är bland annat internationella relationer, begreppen hegemoni och makt, för en vidare förståelse av den amerikanska interventionen i Chile.</p>

This doctoral thesis analyze the process whereby Sweden gained access to American guided missiles during the late 1950s and early 1960s. It also tracks the Swedish efforts to develop guided missiles domestically. The concept of hegemony is used to interpret these processes, the dynamic in the Swedish-American relationship, and its consequences for the Swedish policy of neutrality. Sweden’s domestic guided missile development program, begun in the end of World War Two, met with great difficulties already by the end of the 1940s, and had entered a cul de sac by the early 1950s. The reason for this was a contunuous lack of funding and personnel, as well as a lack of foreign hardware and know-how. By 1947 the United States had largely established its hegemony in Western Europe, and the U.S. government then sought to gain the consent of the Swedish government as well. The U.S. government used its preponderant position, and pressured Sweden to adapt its policies by withholding vital technology from the Swedes. The U.S. refusal to deliver arms to a neutral Scandinavian Defense Union was significant in this respect. Sweden gradually gave its concurrence through a series of steps, most importantly the participation in the Marshall Plan in 1948, and COCOM in the summer of 1951. The confirmation of the U.S. government’s acceptance of Sweden came in the summer of 1952 when was made eligible to buy armaments in the United States under the Mutual Defense Assistance Act (MDAA). However, Sweden was not granted access to American guided missiles. This was an experience shared with most of the NATO countries (with the limited exception of Britain and Canada). During the course of the 1950s the United States was forced to change its position, due to prodding from the nato allies. The annual nato meetings were used as a platform by the nato countries in this endevour. The U.S. government reversed its non-disclosure policy in 1957 because of worries that its hegemonic position was threatened if it did not provide these weapons to its allies. Guided missile deliveries to Europe was used as a means to keep the alliance together, and to preserve U.S. hegemony in Western Europe. Because of its consent to U.S. hegemony Sweden gained access to U.S. missiles at the same time, and many times even before the NATO countries. Sweden was the first Western European country to purchase Sidewinder (1959) and Hawk (1962), and license manufactured two versions of the Falcon missile. Because of these deliveries the development of Swedish surface-to-air and air-to-air missiles was halted. Sweden was dependent upon the U.S. for deliveries of additional missiles in wartime, and this could have become a problem for Sweden’s ability to defend its territory against Western intrusions, since Sweden’s defense was based on help arriving from the West if Sweden was attacked by the USSR. The Swedish government, using the Royal Air Force Board as a proxy, signed a memorandum of Understanding in 1961 which gave the U.S. government the rigth to any improvements to the Falcon missiles, as well as the right to use them anywhere in the world. Sweden had thus de facto become a part of the U.S. military’s supply line. / QC 20100811

Denna uppsats fokuserar på den amerikanska utrikespolitiken och dess inverkan på omskapandet av den chilenska politiken under 1970-talet. Valet att studera omskapandet av politiska strukturer grundar sig i en förståelse av Förenta Staterna som en viktig och central aktör inom den internationella arenan. Det som diskuteras och teoretiseras kring i uppsatsen är bland annat internationella relationer, begreppen hegemoni och makt, för en vidare förståelse av den amerikanska interventionen i Chile.

Sedan 1979 när den amerikanska ambassaden i Teheran ockuperades av studenter och personalentogs som gisslan under 444 dagar har kontakterna mellan Iran och USA varit ansträngda. Iran harbland annat pekats ut av president George W Bush som ”en av ondskans axelmakter”. Syftet meddenna uppsats är att undersöka vilka metoder för amerikanskt strategiskt inflytande som haranvänts av USA mot Iran och haft framgång. Den valda metoden är kvalitativ textanalys. Utifrånfrågeställningen:Vilken/vilka typer av strategiskt inflytande har varit effektiva för att påverka styret av Iran?granskas tre fall av informationsoperationer (militär-, politisk- och mediaoperation) genomfördamot Iran mellan 1979 och 2006. Aktörerna ayatolla, parlament, president, prästerskap ochmedelklass beskrivs utifrån Pierre Bourdieus fältteori för att belysa vilka metoder som varitändamålsenliga och framgångsrika från USA:s sida. Granskningen visar att USA:s främsta väg tillframgång har varit psyops och mjuka metoder mot utvalda grupper medan direkt konfrontation iform av hårda politiska påtryckningar och hot om, eller bruket av militära medel inte i sammautsträckning varit framgångsrika. / Since 1979 when students occupied the American embassy in Tehran and the entire U.S.legation was taken hostage for 444 days, diplomatic relations between Iran and the U.S. hasbeen strained. Iran has also been pointed out as one of the countries “in the axis of evil” bypresident George W Bush. The purpose of this thesis is to examine what means and methodsof Strategic Influence that has been successfully used by the U.S. against Iran. Qualitative textanalysis has been the chosen method. To answer the question:What means of Strategic Influence has been effective in the attempt to influence thegovernment of Iran?Three cases of accomplished or ongoing information operations (one military-, one political-,and one media-operation) performed 1979-2006 is presented. Using the Field theory of PierreBourdieu the following actors on the Iranian field is introduced; Ayatollah, President,Parliament, Priests and the Middleclass in order to examine what methods have been usefuland successful from a U.S. perspective. This examination claims that it is the use of psyopsand soft approaches towards specific targets that has been the American success-story whilethe use of hard political pressure and the threat to, or use of military means has not achievedthe desired effects. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Under våren 2003 blir läget i Kongo så allvarligt att FN begär hjälp från EU. Detta resulterar i att EUgenomför en operation helt utan stöd från NATO-resurser, utanför unionens gränser, i ett av världensvärsta konfliktområden. Sverige vid sidan av Frankrike utgör de enda bidraget med stridande trupp.Syftet med uppsatsen är att förklara vilka de bakomliggande orsakerna var till att Sverige deltog pådet sätt som gjordes. Beslutet togs utan att det fanns någon press på svenskt deltagande. Det tidigasvenska initiativet, utfästelserna i EU och hastigheten i beslutsprocessen samt att det blev specialförband(SF) som fick lösa uppgiften var utmärkande. Utifrån detta kan erfarenheter dras inför kommandeoperationer.Studien har genomförts genom intervjuer av ett antal centrala aktörer under den svenska beslutsprocessen.Därefter har i beslutsprocessen viktigare händelser och beslutstillfällen klarlagts i form av entidslinjal. Svaren har sedan kopplats till dessa händelser och analyserats med hjälp av två teorier,Premfors policyanalys och Allisons tre modeller.Resultatet av studien visar på att orsakerna till beslutet att delta blev att insatsen skapade ett tillfällesom bl a exemplifierar Sveriges förändrade roll vad avser de nya krav som tiden efter kalla krigetoch EU-medlemskapet kräver, vilket innebär att EU skapar agendan och sätter tempot. Om Sverigeinte skall marginaliseras, innebärandes att vi får för dåliga påverkansmöjligheter inom EU:s alla områden,krävs att vi tar initiativ, tar ställning och engagerar oss mer än tidigare. Lyckligtvis hade vi enUtrikesminister, vars personliga egenskaper, drivkrafter och mod, gjorde att hon såg möjligheternasamt tog beslutet. Även alla inblandade politisk partier, organisationer och övriga aktörer, fick sinapreferenser tillgodosedda och upplevde att möjligheterna övervägde riskerna. En ytterligare bidragandeorsak var de goda erfarenheterna från insatsen i Afghanistan 2002 vilket i efterhand harupplevts som mycket positivt av de flesta. Detta skapade viss erfarenhet och rutiner som gjorde attdet upplevdes som möjligt att delta i den banbrytande insatsen i Kongo. / During the spring of 2003 the situation in the Democratic Republic of Congo is becoming soserious that the UN requests help from the EU. This results in a EU operation completelywithout support from NATO, outside the Union’s borders, in one of the worst conflict areas inthe world. Sweden and France are the only countries contributing with combat forces.The purpose of this essay is to try to explain the underlying reasons behind Sweden’s decisionto participate in the way she did, without any national or international pressure; i.e. the earlyinitiative, commitments in the EU, the speed of the decision making process and the fact thatSpecial Forces were given the task. From this operation lessons can be learned for future operations.The study is based on interviews with actors centrally placed during the decision makingprocess. Subsequently, the most important events and decisions have been presented in theform of a timeline. The answers have then been linked to these events and decisions and analyzedwith the help of two theories: Premfors’ policy analysis theory and Allison’s three models.The reasons behind the decision to take part in the operation were that it illustrates Sweden’schanged role in relation to new demands created by the post Cold War period and EU membership- meaning that the EU sets the agenda and the pace. If Sweden is not to be marginalizedand thus lose the opportunity to influence all areas of EU activity, we must take the initiative,take a stand and involve ourselves more than before. We were fortunate enough tohave a Foreign Minister with right characteristics, driving force and courage to take the decision.The preferences of all political parties, organizations and other actors were met and everybodyfelt that the opportunities outweighed the risks. Another contributing factor was thepositive experience gained from the Afghanistan operation in 2002, which created a certainamount of experience and procedures, which in turn led to self-confidence and the feeling thatit was possible to take part in this pioneering operation. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Denna undersökning presenterar och analyserar president Putins retorik i kampen mot terrorism i anslutning tillterrordåden 11 september, 2001 i USA och gisslandramat i Moskva ett drygt år senare.Undersökningen tar sin utgångspunkt i den ryska terroristdefinition och de principer för kampen mot terrorismensom framgår av den ryska säkerhetsdoktrinen från 2000 samt terroristlagen från 1998. Undersökningensförhållningssätt till den ryska terrorismen är det som formulerats av Ekaterina Stepanova. I undersökningenutnyttjas de teoretiska perspektiven realism- och liberalism för att fördjupa analysen av Putins retorik.Analysen visar att det officiella ryska förhållningssättet till kampen mot terrorism har förändrats efter den 11september. Putin har utvecklat en retorik som regelmässigt söker att utöka det internationella samarbetet påterroristbekämpningens område. De åtgärder som lyfts fram är både i det korta tidsperspektivet att förnekaterrororganisationer deras möjligheter till finansiering och tillgång till fristäder men även långsiktiga åtgärder somverkar för att förhindra terrorismens uppkomst genom en rättvisare fördelningspolitik.Detta påtagligt liberalt präglade budskap får dock initialt i de omedelbara kommentarerna efter terrordåden ståtillbaka för en tydligare realistiskt färgad retorik där militär makt intar en central plats i reaktionen. / This research paper analyses president Putins´s verbal policy regarding thethreat of terrorism in the aftermath of the terrorist attacks of 9/11 2001 in theUSA and the siege at Dubrovka in Moscow in the following year.The contextual framework for the study is made up by the official definitionsof terrorism and the measures to counter terrorism taken from the 2000Russian National Security Concept and the 1998 federal law on the fightagainst terrorism, whom all represents a official Russian pre 9/11 view ofterrorism. The work of Russian researcher Ekaterina Stepanova provides thenecessary understanding of the terrorist threat that Russia faces today. Thefundamentals of international relations realist- and liberal theory applicable tothe verbal politics in the fight against terrorism are used in order to furtherdeepen the analysis.The result of the study shows that 9/11 marked a shift in the Russian policy.Putin has developed an enhanced relationship to international cooperation.The role of international cooperation is being emphasized in both direct, shorttime measures in order to deprive the terrorists their funding and safe havens,but also in more long-term initiatives in order to combat the rots of terrorism.Such measures are being described as the fight against poverty and unequaldistribution of wealth within and among states. Although the terrorists areregularly being described as Islamic fundamentalist this is not specificallyaddressed in the measures described as crucial in the fight against terrorism.The same rhetoric message is applied on Chechnya, the domestic source ofterrorism, as in the international environment when it comes to discussinglong-term priorities.But this development of a more liberal perspective is Putin´s second waverhetoric’s. The initial reaction of the terrorist acts has more of a realistapproach. Military force is being brought forward as the preferred reactivemeasure and the terrorists are to be annihilated before any further steps are tobe taken. The terrorist threat is being described in terms of almostoverwhelming power, and the response called upon is a massive mobilisationof force in order to put an end to this threat. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Den övergripande frågeställningen i den här undersökningen är den om på vilket sätt realism ochliberalism kom till uttryck i den officiella politiken gentemot Irak under hösten 1990.I uppsatsen framgår att president Bush beskrev det som hände under hösten 1990 genom enkombination av både realistiskt och liberalistiskt färgade skildringar. Här framkommer också attolika sätt att lösa situationen presenterades och att dessa innehade inslag av de bådaidétraditionerna liberalism och realism. På samma sätt påvisas i uppsatsen att presidenten beskrevUSA:s roll utifrån samma typ av blandade argument.Vidare framkommer att Bush i huvudsak förhöll sig till den historiska traditionen avseendeamerikansk utrikes- och säkerhetspolitik men att han på en väsentlig punkt avvek från denna. Iuppsatsen konstateras att President Bush talade om den nya världsordningen, där USA sades ha ettledande ansvar för spridningen och försvaret av demokratisk liberalism globalt.Motivet till varför undersökningen gjorts är att slutsatserna från analysen tydligt har påvisat huramerikansk utrikes- och säkerhetspolitik under förberedelserna för Kuwaitkriget såg ut. Iuppsatsen ges prov på hur hoten mot Amerika utmålades och hur lösandet med olika medel avdessa indikerades, samt vilken roll USA uppfattats ha eller borde ha haft i det internationellasystemet. / The research aim of this study is to answer the question in which way the twopolitical traditions realism and liberalism can be identified in the speeches ofpresident George Bush prior to the first Gulf War in 1991.In focus during the analysis is the thesis provided by Mike Winnerstig in hisdoctoral essay regarding the value of the speech-act as uttered by the presidentof the United States.In order to answer the question, two different ideological traditions arepresented. The first is based on realism and the second on liberalism andidealism. These theoretical perspectives are yhen used as instruments for theanalysis of official presidential speeches regarding the Iraq-Kuwait crisis. Theperspectives are thus defined in terms of threat perceptions, means and the roleof the United States as suggested by the president. It is found that this modelprovides general explanations of how the ideological traditions are utilised inthe official rethoric of the president. By using the speech-act and theideological traditions in this way we are able to draw general and recurrentconclusions about the speeches and the official verbal politics against Iraq.The empirical findings, the qualitative analysis and the arrangement of thefindings reveal that concepts related to both analytical instruments were moreor less equally frequent of the US official position towards Iraq during thecrisis. Further the analysis showed that president Bush remained in line withhistorical american political tradition, but diverged in one important aspectfrom this. In the study it is argued that president Bush spoke of a New WorldOrder where the United States had a leading responsibility för the furtheranceand defense of democratic liberalism on a global scale.An additional analysis comparing president George Bush with former USpresidents also reveal the fact that the speeches of president Bush is in line withthe historical tradition in all but one important facet. He more frequentlyreflects a New World Order not seen in any of the speeches of hispredecessors. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Amsterdamfördraget som trädde i kraft 1999 hade bland annat som mål att, med unionens svagaagerande på Balkan i minnet, reformera och utveckla den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikenskapad sex år tidigare genom Maastrichtfördraget. Denna uppsats syftar till att analysera de förändringarsom skedde i EU:s aktörskapacitet inom den andra pelaren i samband med Amsterdamfördraget samtpåvisa dessa förändringar i unionens konkreta arbete i ett fall. För detta ändamål används en modell avGunnar Sjöstedt framtagen för värdering av unionen utifrån dess strukturella förutsättningar. Detempiriska materialet utgörs till stor del av unionens officiella dokument och fördragstexter men även förområdet relevant litteratur har använts.Analysen visar på den grundproblematik som råder inom området i form av en intressekonflikt mellangemensamt agerande och medlemsländernas inflytande över förd politik. Uppsatsen lyfter fram tvåförändringar som trots denna konflikt stärkt unionens förutsättningar att agera på det internationellaplanet. Dessa är införandet av befattningen hög representant för den gemensamma utrikes- ochsäkerhetspolitiken samt ökade möjligheter till flexibilitet vid beslutsfattande. Unionens konkreta arbetehar analyseras utifrån dess agerande mot Makedonien. Här visar analysen på ett stärkt engagemang frånunionens sida där den höge representanten med sina resurser spelat en stor roll. Unionens stärkta förmågatill agerande i Makedonien måste anses som en framgång för den gemensamma utvecklingen, dockkvarstår att se om detta går att upprepa i ett större och mer komplext fall. / The Amsterdam Treaty which entered into force 1999 had as one of theobjectives, in light of the European Union’s weak actions in the Balkans, toreform and develop the Common Foreign and Security Policy that was createdsix years earlier through the Maastricht Treaty.The aim of this essay was to analyse the changes in EU’s actor capabilitywithin the second pillar as the Amsterdam Treaty came into force, as well asshowing how these changes influenced the work performed by the EU in oneparticular case. In order to achieve this, a model by Gunnar Sjöstedt was used.The model was developed to evaluate the EU based on its structuralprerequisites. The empirical material used, came, to a large extent, from theEU’s official documents and treaties, but other relevant literature within thefield has been used as well.The analysis identified the fundamental issue within this field, namely, aconflict of interest between the joint action and the member countries´influence on the policies. The essay underlined two changes which havestrengthened the EU´s prerequisites to act at the international level. These arethe appointment of a High Representative for the Common Foreign andSecurity Policy, as well as the creation of increased possibilities for flexibilityin the decision making process. The work of EU was analysed from its actionsin Macedonia which showed a strengthened engagement from its side, wherethe High Representative and its resources have played an important part. TheEU’s strengthened ability to act in Macedonia must be seen as a success for thejoint development. It remains to be seen, however, whether this can be repeatedin a bigger, more complex case. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Föreliggande uppsats syftar till att analysera hur den amerikanska globalstrategin harutvecklats under tidsperioden 11 september 2001 till FN resolutionen 1441 mot Irak (8november 2002). Den politiska retoriken har analyserats i förhållande till de teoretiskaströmningarna realism och idealism respektive internationalism och isolationism. Analysenbygger på en modell presenterad av Lars Maddox, bestående av en matris där dessaströmningar ställs mot varandra. För att analysera retoriken mot andra stater har Peter ViggoJakobsens teori om tvångsdiplomati använts. I de fall då användande av tvångsdiplomati harkunnat identifieras har retoriken prövats mot det som Jakobsen benämner som idealpolitik.Analysen visar att den amerikanska globalstrategin har förändrats under den studeradetidsperioden. Från att ha varit på väg mot en mer realistisk och isolationistisk strategi, innanterrorattackerna, har strategin blivit mer internationalistisk och givits större inslag av idealism.I uppsatsen förs också en diskussion om huruvida idealism och realism står i motsats tillvarandra och således inte kan existera samtidigt. Slutsatsen av denna diskussion är attbegreppen möjligen är varandras motpoler då faktiskt handlande studeras. Analyseras däremotpolitisk retorik kan de mycket väl återfinnas såväl realistiska som idealistiska tankar och idéeri retoriken. För att tydliggöra detta introduceras ett alternativt presentationssätt i Maddoxanalysmodell. / The purpose of this essay is to analyze how the U.S. Grand strategy haschanged throughout the period beginning the 11:th of September 2001 andending with the U.N. Security Council Resolution 1441 against Iraq (8:th ofNovember, 2002.). The political rhetoric is analyzed with respect to thetheoretical influence of realism and idealism as well as internationalism andisolationism.The analysis is based upon a model presented by Lars Maddox, consistingof a matrix where these conflicting influences are compared. In order toanalyze the rhetoric against other states, a theory of Coercive Diplomacypresented by Peter Viggo Jakobsen has been used. In cases where coercivediplomacy has been identified, the rhetoric has been tried against whatJakobsen names ideal policy.The analysis indicates that the U.S. grand strategy has changed during theaforementioned time period. From that of a path towards a realistic andisolationist strategy prior to the attacks, the strategy has shifted to becomemore international with an increased degree of idealism. The essay will alsoaddress whether idealism and realism are contradictory, and, as a result,cannot coexist. The conclusion of this discussion is that these concepts maybe complete opposites when studied in practice. However, when politicalrhetoric is analyzed, both realistic and idealistic thoughts are evident. Inorder to clarify this, an alternative method for presentation is introduced intoMaddox’s model. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

I uppsatsen presenterar författaren hur US Grand Strategy förändrats som en följd avterrorattackerna mot USA den 11 september 2001. Författaren pekar vidare påalternativa utvecklingsmöjligheter för US Grand Strategy och prövar om traditionellaanalysmodeller fortfarande är tillämpliga för att beskriva vägval för amerikanskutrikes och säkerhetspolitik. / This essay aims to highlight possible developments for US Grand Strategy, as a resultof the terror events occurring September 11 2001. To reach this aim I am going topresent how US Grand Strategy has developed since September 11, and I also goingto present the strategy existing today. The aim is also to see if traditional analyticmodelsstill are working to demonstrate alternative US Grand Strategies.The empirical materials that are used in this essay are mostly speeches and documentsfrom people, who are representing the official US foreign and security-policy.For the analytic part in the essay, I have used two different analytic-models todescribe changes in US Grand Strategy. The first one is a model that Alexander Nachthas developed, and that one is described in the summer edition 1995 of WashingtonQuarterly. The second model is the one by Lars Maddox, which are described in “USGrand strategy Alternatives – After the Cold War”.I can establish the fact that US grand Strategy has changed since the attacks againstUS occurred September 11. The strategy today is more firm and unilateral in itscharacter, compared to the strategy dominated the period before September 11, andalso if we compares it with the Clinton-administration strategy.I establish the fact that there is more than one possible way for US grand Strategy todevelop. The development is very depended of how the scenario in the rest of theworld is developing, and especially how the crisis in the Middle East is going todevelop. The most likely as I see it is that US are going to draw nearer to a moremultilateral approach than the approach existing today.Multilateral organizations, coalition-partners and allies are the best and most longtermsolution to increase safety for US.I also notice that the existing analytic-models still are function to describe alternativechoices for US Grand strategies. But there is a need to develop those models, so theybetter mirror and describe the complex world, which foreign and security-policy iscomposed of. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02