Den här uppsatsen har för avsikt att undersöka vad invånares samhällsengagemang i ett ”särskilt utsatt område” i form av trygghetsvandringar och samrådsmöten kan säga om integration. Genom etnografiskt fältarbete och deltagande observation ämnar studien fånga deltagarnas perspektiv på sitt engagemang, undersöka vad engagemanget har för inverkan på lokalsamhället och invånarnas känsla av trygghet, samt vad samhällsdeltagandet och dess inverkan kan säga om integration. Det empiriska materialet analyseras och diskuteras utifrån relevanta teorier om gemenskap, sociala gränser, trygghet samt social respektive strukturell integration. Invånarnas verksamhet och engagemang syftar till att öka tryggheten i stadsdelen, och skapar parallellt ett forum för språkövande och personliga möten över sociala och etniska gränser. Relationsskapandet bland invånare i stadsdelen tycks i sig indirekt leda till ökad trygghet, samt en känsla av gemenskap. Strukturella faktorer på makronivå uppenbarar sig emellertid som barriärer för invånarnas deltagande och delaktighet i en övergripande samhällelig och nationell gemenskap. / The aim of this thesis is to examine what residents’ community participation by way of local night patrol for social reassurance and community meetings in a “deprived neighborhood” has to say about integration. Through ethnographic field study and participant observation the study aims to capture the participants’ perspective of the participation, examine what impact the engagement has on the local community as well as what the affects and participation has to say about integration. The empirical material is analyzed and discussed from the basis of relevant theories of community, social boundaries, social reassurance as well as structural respectively social integration. The engagement of the residents aims to increase the feeling of social security and reassurance in the local community, and parallelly it creates forum for language practice and social encounters that goes beyond social and ethnic boundaries. The increasement of personal relationships seems to indirectly lead to a higher level of social reassurance as well as a feeling of solidarity in the community. Structural factors on a macro level, however, seems to work as barriers for the residents’ participation and involvement in a general societal and national fellowship and community. / الهدف من هذا الأنشاء هو الوصول لكيفية تأثير اهتمام المواطنين لحالة المجتمع في " الضاحيه الخاضعة للأستضعاف الخاص عن طريق التجول لتأمين الأمان ولقائات التشاورية على موظوع الاندماج العرقي   عن طريق استخدام التكنيك للادراسات العليا التي يتم عن طريق الحضور في المكان المناسب للمشاركه الشخصيه والأنتباه المباشر على طريقة اشتراك واهتمام المواطنين لفهم جدية اهتمامهم وتأثير هذا الاهتمام لحصول المواطنين على المزيد بلاحساس بلأمان وكيف يؤدي هذا لفهم حالة الاندماج العرقي                                                                                                                                 المواد التي تحصل عن طريق التجربة تدرس وتناقش عن طريق نضريات وثيقة الصل .التحديات الأجتماعيه،الأمان والاندماج العرقي الاجتماعي التركيبي بموضوع المشاركه هدف اهتمام وعمل المواطنين هو توفير الأمان الأكثر في ضواحي المدينه وإيجاد امكان الغه ولقائات                                                           .اجتماعيه خارجه عن المعدوديات العرقي     بناء العلاقات مابين المواطنين في الضواحي تؤدي بطريقه غير مباشرة على مزيد من الأمان .وإحساس المشاركه العوامل الأنشائيه الغير قادرة للتغير تظهر وتؤدي الى ايجاد حواجز أمام حضور ومساهمة .المواطنين للمشاركة الوطنية

Syftet med studien är att undersöka om vittnesbenägenheten skiljer sig åt mellan ett “särskilt utsatt område” (Nydala, Hermodsdal, Lindängen) och ett “tryggt område” (Västra Hamnen) i Malmö samt om benägenheten påverkas beroende på vilken brottstyp som bevittnats. Vidare syftar studien även till att undersöka huruvida kännedomen skiljer sig åt mellan områdena om att det råder allmän vittnesplikt och det stöd som finns att tillgå i en rättsprocess. Studien använder sig av såväl kvantitativ som kvalitativ data, detta i form av enkäter samt intervjuer. Totalt besvarade 162 individer enkäten och intervjuer genomfördes med totalt sex individer där både män och kvinnor deltog. Intervjuerna analyserades utifrån en tematisk analys vilket presenterades i gemensamma teman. Resultaten visar på att det råder skillnad i vittnesbenägenhet områdena emellan. Den återkommande uppfattningen gällande bidragande faktorer till detta var medierapportering, rädsla för repressalier och låg tillit till myndigheter. Majoriteten var eniga gällande att rädslan upplevs vara högre när det kommer till gängkriminalitet eller annan grövre brottslighet. Kännedomen om den allmänna vittnesplikten samt vittnesstödsverksamheten skiljde sig även det åt mellan områdena. Majoriteten av respondenterna uppgav däremot att de var medvetna om att det råder allmän vittnesplikt i Sverige. Detta resultat överensstämmer inte med den information som framkommit under intervjuerna som menade att kunskapen är bristfällig och i en del fall helt obefintlig. Majoriteten var öppna för att använda sig av vittnesstöd, det förekom en överrepresentation vad gäller kvinnor. / The aim of the study is to examine if the propensity to testify differs between a “particularly vulnerable area” (Nydala, Hermodsdal, Lindängen) and a “safe area” (Västra Hamnen) in Malmö and if the propensity is affected depending on the type of crime. The study also aims to investigate whether the knowledge differs between the areas where there is a general duty to testify and the support that is available in a legal process. The study uses both quantitative and qualitative data, web surveys were used to receive knowledge from a public perspective. A total of 162 individuals answered the survey. A total of six interviews took place with relevant participants. The interviews were analyzed on the basis of a thematic analysis, which was presented in common themes. The results prove that there is a difference in the tendency of witnesses between the areas. The recurring perception for this was media reporting, fear of reprisals and low trust in authorities. The majority agreed that the fear is perceived to be higher regarding gang related crime or other more serious crime. Knowledge of the general duty to testify and the witness support service also differed between the areas. The majority of the respondents, on the other hand, stated that they were aware that there is a general duty to testify in Sweden. This did not correspond with the information from the interviews, which entailed that the knowledge was deficient and, in some cases, completely non-existent. The majority were open to using witness support, there was an over-representation of women.

No description available.