I ett steg att stabilisera utsläppen av växthusgaser i atmosfären framförhandlades Kyotoprotokollet i Japan 1997, vilket året därpå undertecknades av Europeiska gemenskapen. Protokollet innebär att EU:s medlemsstater ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 8% åren 2008–2012 jämfört med utsläppsnivån 1990. En avgörande faktor för att verkliggöra protokollet är att etablera ett fungeran-de handelsystem av utsläppsrätter inom EU. Tanken är att länderna inom EU ska kunna samarbeta för att minska utsläppen genom att köpa och sälja rätter sinsemellan. Redovisningen av utsläppen kräver en ny teknisk del i verifieringen där mätningar och beräkningar ska kontrolleras. En tredje part gör denna kontroll och dennes information ligger delvis till grund för revisorns arbete. Innan revisorn vant sig vid det nya handelssystemet kan det uppstå felaktigheter i revisionen bland annat på grund av brist i kunskaper inom området. Ur ovanstående problem växte bland annat följande frågeställningar fram: Vilken roll har revisorn i det nya handelssystemet? Kommer specialistkunskaper att behövas? Föreligger ett förväntningsgap mellan företagen och revisorerna? Syftet med uppsatsen är att utreda svenska revisorers roll i granskningen av utsläppsrätter samt om det finns ett förväntningsgap mellan företaget och revisorn i samband med detta. För att angripa problemet valde författarna en kvalitativ metodansats där intervjuer genomfördes med respondenter på tre företag samt två av företagens respektive revisor. Respondenten på företaget var någon som var insatt i handeln med utsläppsrätter. Genom intervjuerna får författarna information som ligger till grund för den kommande analysen. De slutsatser författarna kommer fram till är att revisorn ska granska rapporten som ska lämnas in till Naturvårdsverket men då den ekonomiske revisorn inte, enligt respondenterna, har den tekniska kunskapen behövs en oberoende kontrollör för kontrollen av mätning och beräkning av utsläppen. Vidare läggs det inget ansvar på revisorn i det fall företaget har för få utsläppsrätter. Det föreligger inget förväntningsgap mellan företagen och revisorerna. En del förväntningar från företagens sida på revisorn finns dock. Förväntningarna kan vara från någon anställd på företaget eller från företagsledningen. Frågan om förväntningar på revisorn anses dock från båda parter vara för tidigt ställd för att uttala sig säkert i frågan. / The Kyoto protocol was negotiated in Japan in 1997 as a step towards a stabili-sation of the emission of greenhouse gases in the atmosphere and was signed the year after by the European Union. The meaning of the protocol is that all member states within EU will decrease their emission of greenhouse gases by 8% during the year 2008-2012 compared to the year 1990. A determining factor to accomplish the protocol is to establish a working trade system of emission rights within EU. The idea is to decrease emissions by making the countries within EU to cooperate through selling and buying rights among themselves. A new technical part in the verification where measuring and calculation have to be supervised is needed when it comes to the accounting of emissions. This supervision is done by a third part and forms partly the basis of the auditor’s work. Until the auditor is getting used to the new trade system there can be some incorrectness when it comes to audit. This is because the lack of knowledge in the area. The questions at issues that have arisen from the problem above are among others: Which role has the auditor in the new trade system? Will there be a need for specialist knowledge? Is there an expectation gap between companies and auditors? The purpose with this thesis is to investigate the role of Swedish auditors in the review of emission rights and if there is an expectation gap between the company and the auditor in relation to this. To attack the problem the authors chose to use a qualitative research method. Interviews with respondents from three different companies and two of the company’s respective auditor was made. The respondent from each company was a person who knows a lot about the trade of emission rights. Through the interviews the authors get the information which will be the basis of the analytical part. The conclusion the authors have come up with is that the auditor will audit the report which will be hand over to the National Environmental Protection agency. According to the respondents the auditor does not have the technical knowledge needed to supervise measuring and calculation of emission. For this the company is in the need of an independence supervisor. The auditor has no responsibility in the case that a company has too few emission rights. There is no expectation gap between the companies and the auditors however some expectations from the companies towards the auditors do exist. These expectations can come from an employee or from the management. Though both parties feel that it is too soon to express themselves in the question about expecta-tions towards the auditor.

The purpose of this study is to evaluate the relation between certain chosen fundamental factors (emission trading rights, hydrological balance, interaction with continental Europe, fuel prices) and the spot price at Nord Pool. Particular focus has been put on the trade with emission rights since it is only now their actual impact on electricity prices can be studied. The relationships are measured with regression analysis which includes both R2 and the simulation possibilities of ARX models. The studied period covers 2008 and 2009 with partly daily data and partly weekly data. Owing to the expected higher importance of the fundamentals during the winter months the winter 2008/2009 has been studied separately. The results indicate that there are statistically significant relations between all of the fundamental factors and the spot price save the interaction with continental Europe where Export/Import with Germany which did not yield a significant outcome. The combined R2 for all fundamental factors was 64 % during the whole period and 83 % during the winter months. In general, the R2 was higher during the winter months. The emission trading rights yielded the highest R2 during the whole period and the ARX simulation indicate that this factor also has the highest relevance when simulating the spot price during the winter months. However, cross correlation was observed between the price of emission trading rights and the price of natural gas which indicate that these factors contain similar information. Nevertheless, the conclusion that can be drawn is still that the fundamental factors studied are of importance when estimating electricity prices and that the emission trading rights should be taken into account in particular. / Denna undersöknings syfte är att studera sambanden mellan utvalda fundamentala faktorer (handel med utsläppsrätter, hydrologisk balans, interaktion med kontinentala Europa, bränslepriser) och spotpriset på Nord Pool. Fokus har legat på handel med utsläppsrätter då det först nu, i och med den nya handelsperioden 2008-2011, är möjligt att studera utsläppsrätternas faktiska koppling till elpriset. Sambanden undersöks med hjälp av regressionsanalys, vilket omfattar både en studie av förklaringsgrad samt simuleringsmöjligheter med ARX-modeller. Perioden som studeras sträcker sig mellan 2008 och 2009 med delvis dagsdata och veckodata. Vintern 2008/2009 studeras separat på grund av faktorernas förväntade tilltagande betydelse. Resultaten indikerar på att det finns statistiskt säkerställd korrelation mellan samtliga fundamentala faktorer och elspotpriset med undantag för interaktion med kontinental Europa, där export/import med Tyskland inte är signifikant. Den totala förklaringsgraden för samtliga fundamentala faktorer är 64 % under hela perioden och 83 % under vintern. Generellt är förklaringsgraderna högre under vintern än under hela perioden. Handel med utsläppsrätter har klart högst förklaringsgrad av de studerade fundamentala faktorerna under hela perioden och ARX-modelleringen indikerar på att utsläppsrätterna är den faktorn med högst relevans, på 42 % fit, när elsportpriset ska simuleras över vintern. Dock kunde korskorrelation mellan utsläppsrätter och naturgas noteras vilket tyder på att dessa två faktorer ger likartad information. Till skillnad från handel med utsläppsrätter så var de övriga dagsbaserade faktorernas simuleringsmöjligheter låga och ingen direkt analys kunde dras utifrån dessa resultat. Istället lämnas dessa analyser till framtida forskning. Slutsatsen blir att de fundamentala faktorerna, med undantag för import/export med kontinental Europa, är av stor betydelse för elspotpriset där utsläppsrätter bör tas i särskilt beaktande när framtida elspotpriser ska skattas.

The following essay investigates emission rights accounting. Presently there are several methods through which emission rights can be accounted for by companies. The rights can for instance be valued at fair value or nominal value and as marketable securities or intangible assets; due to a lack of consensus or clear standards companies use these or other accounting methods to value their rights. This essay investigates whether there is a relationship between the company’s choice of accounting method, the key ratio number of owned emission rights/total assets, the accounting firm used and the yearly result as a sign of earnings management. Through a quantitative study based on questioners and numbers from the annual reports three hypothesis are tested. The results show that no significant results can be found for either hypothesis, indicating that the companies choice of accounting method is not affected by the key ratio, the accounting firm used or earnings management, even though the last hypothesis may have some relevance.

Miljö- och klimatfrågor diskuteras flitigt både hos privatpersoner och på myndighetsnivå. Det blir allt viktigare för oss alla att anpassa oss till denna förändring i samhället. Myndigheterna kommer ständigt med nya lagar och förordningar som leder till att företag behöver tänka mer på miljön. Ett steg i denna utveckling är införandet av handel med utsläppsrätter där intentionerna är att minska utsläppen från industrin. Den andra perioden har precis börjat och en ny tar vid 2012 då nya branscher så som flyget inkluderas i denna handel. I denna uppsats har syftet varit att studera hur ett flygbolags miljöstrategier påverkats av det nya beslutet från EU om att inkludera flygbranschen i handeln med utsläppsrätter. Den syftar även till att undersöka vilken attityd företaget har till den nya lagen. Det flygbolag som studeras i denna uppsats är SAS, som är en av de största aktörerna på den svenska flygmarknaden. Studien grundar sig på intervjuer med personal på SAS som är väl insatta i koncernens miljöarbete. En jämförelse med tre andra flygbolag som verkar på den svenska marknaden används slutligen för att ha något att relatera SAS miljöarbete till. Resultaten av studien visar på att vilken attityd ett företag har till miljöfrågor påverkar i vilken grad de utvecklar sina miljöstrategier. Handel med utsläppsrätter är dock inte skälet till att företag väljer att förändra sina miljöstrategier, det är snarare den ekonomiska vinningen i att minska sina utsläpp som är denna drivkraft.

<p>Den 1 januari 2005, startades det europeiska handelssystemet med utsläppsrätter. Handelssystemet avser att minska</p><p>koldioxidutsläppen inom Europa, för att fullfölja åtagandet i Kyotoprotokollet. I Sverige har flera sektorer påverkats</p><p>av handeln med utsläppsrätter bl.a. energisektorn, som står i fokus för denna studie.</p><p>Syftet med uppsatsen är att studera hur de större och mindre energibolagen samt de ansvariga myndigheterna i</p><p>Sverige uppfattar systemet för handel med utsläppsrätter. För att uppfylla syftet formulerades ett antal</p><p>frågeställningar om hur energibolagen och myndigheterna ser på handelssystemets följande områden, fördelar och</p><p>nackdelar, implementering, tilldelningsprinciper, förbättringspotential, framtida utveckling, samt om det finns några</p><p>likheter och skillnader mellan energibolagen. Detta gjordes genom intervjuer med representanter från ett urval av</p><p>svenska energibolag och ansvariga myndigheter. Resultatet av intervjuerna analyserades och jämfördes med tidigare</p><p>studier. Därefter diskuterades frågeställningarna.</p><p>Slutsatserna visar att handelssystemet anses vara ett kostnadseffektivt styrmedel. Vidare visar slutsatserna att vid</p><p>implementeringen var tidspressen det största problemet för både energibolagen och myndigheterna. Vad gäller</p><p>tilldelningsprinciper föredrar energibolagen tilldelning baserad på riktmärken, detta bl.a. då de ser problem med</p><p>uppdatering av de historiska utsläppen. När det gäller handelssystemets förbättringspotential önskar energibolagen</p><p>främst större harmonisering, längre perioder samt en förenkling av reglerna och kraven. Både energibolagen och</p><p>myndigheterna framhåller att handelssystemets framtid är väldigt osäker och att det beror mycket på vilka</p><p>internationella beslut som fattas. En skillnad som har kunnat urskiljas mellan de större och mindre energibolagen är</p><p>att de större tänker globalt på klimatproblematiken och miljön, i jämförelse med de mindre energibolagen, vars fokus</p><p>ligger på den inhemska marknaden.</p>

Den 1 januari 2005, startades det europeiska handelssystemet med utsläppsrätter. Handelssystemet avser att minska koldioxidutsläppen inom Europa, för att fullfölja åtagandet i Kyotoprotokollet. I Sverige har flera sektorer påverkats av handeln med utsläppsrätter bl.a. energisektorn, som står i fokus för denna studie. Syftet med uppsatsen är att studera hur de större och mindre energibolagen samt de ansvariga myndigheterna i Sverige uppfattar systemet för handel med utsläppsrätter. För att uppfylla syftet formulerades ett antal frågeställningar om hur energibolagen och myndigheterna ser på handelssystemets följande områden, fördelar och nackdelar, implementering, tilldelningsprinciper, förbättringspotential, framtida utveckling, samt om det finns några likheter och skillnader mellan energibolagen. Detta gjordes genom intervjuer med representanter från ett urval av svenska energibolag och ansvariga myndigheter. Resultatet av intervjuerna analyserades och jämfördes med tidigare studier. Därefter diskuterades frågeställningarna. Slutsatserna visar att handelssystemet anses vara ett kostnadseffektivt styrmedel. Vidare visar slutsatserna att vid implementeringen var tidspressen det största problemet för både energibolagen och myndigheterna. Vad gäller tilldelningsprinciper föredrar energibolagen tilldelning baserad på riktmärken, detta bl.a. då de ser problem med uppdatering av de historiska utsläppen. När det gäller handelssystemets förbättringspotential önskar energibolagen främst större harmonisering, längre perioder samt en förenkling av reglerna och kraven. Både energibolagen och myndigheterna framhåller att handelssystemets framtid är väldigt osäker och att det beror mycket på vilka internationella beslut som fattas. En skillnad som har kunnat urskiljas mellan de större och mindre energibolagen är att de större tänker globalt på klimatproblematiken och miljön, i jämförelse med de mindre energibolagen, vars fokus ligger på den inhemska marknaden.

<p><strong>Inledning: </strong>Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet kraftigt, internationellt samarbete är avgörande för att minska det globala utsläppet. EU:s utsläppshandel inleddes i januari 2005 och omfattar ca 1300 anläggningar inom industri och energi produktion. Terminer på utsläppsrätter introducerades i april 2005 och i samband med det öppnades European Climate Exchange som idag är den ledande och mest likvida marknadsplatsen för handel med utsläppsrätter i Europa och internationellt. I enlighet med hur aktiepriser påverkas av utomstående faktorer generellt på aktiemarknader vill författarna undersöka om priserna på utsläppsrätter påverkas av en utomstående faktor.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att undersöka hur priset på utsläppsrätter på ECX spotmarknad reagerar på klimatmötet i Köpenhamn samt om marknaden för utsläppsrätter är effektiv.</p><p><strong>Metod: </strong>Genom att använda finansiella marknadsdata kan en eventstudie mäta vilka följder ett specifikt event har på det undersökta objektet. För att kunna värdera hur eventet påverkar priset på utsläppsrätter tillämpas en uträkning av den abnorma avkastningen, vilket är den verkliga avkastningen minus den normala avkastningen under eventfönstret.</p><p><strong>Teoretisk referensram: </strong>Det teoretiska angreppssättet kommer att utgöras av den effektiva marknadshypotesen. En effektiv aktiemarknad definieras som en marknad där den skillnaden mellan aktiens verkliga avkastning och den avkastningen marknaden väntar sig av den tillgängliga informationen, är noll. Detta innebär att aktiepriset speglar den informationen som finns tillgänglig.</p><p><strong>Resultat: </strong>Undersökningens resultat visar på att marknaden för utsläppsrätter reagerar negativt på beskedet efter klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Resultatet antyder även att klimatmötets negativa effekter avspeglas helt i priset före och på eventdagen. Detta tyder på att marknaden för utsläppsrätter agerade enligt semistark effektivitet under klimatmötet i Köpenhamn då teorin om den effektiva marknadshypotesen grundar sig i att marknaden är effektiv om informationen avspeglas i priset direkt. </p><p><strong>Inledning: </strong>Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet kraftigt, internationellt samarbete är avgörande för att minska det globala utsläppet. EU:s utsläppshandel inleddes i januari 2005 och omfattar ca 1300 anläggningar inom industri och energi produktion. Terminer på utsläppsrätter introducerades i april 2005 och i samband med det öppnades European Climate Exchange som idag är den ledande och mest likvida marknadsplatsen för handel med utsläppsrätter i Europa och internationellt. I enlighet med hur aktiepriser påverkas av utomstående faktorer generellt på aktiemarknader vill författarna undersöka om priserna på utsläppsrätter påverkas av en utomstående faktor.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att undersöka hur priset på utsläppsrätter på ECX spotmarknad reagerar på klimatmötet i Köpenhamn samt om marknaden för utsläppsrätter är effektiv.</p><p><strong>Metod: </strong>Genom att använda finansiella marknadsdata kan en eventstudie mäta vilka följder ett specifikt event har på det undersökta objektet. För att kunna värdera hur eventet påverkar priset på utsläppsrätter tillämpas en uträkning av den abnorma avkastningen, vilket är den verkliga avkastningen minus den normala avkastningen under eventfönstret.</p><p><strong>Teoretisk referensram: </strong>Det teoretiska angreppssättet kommer att utgöras av den effektiva marknadshypotesen. En effektiv aktiemarknad definieras som en marknad där den skillnaden mellan aktiens verkliga avkastning och den avkastningen marknaden väntar sig av den tillgängliga informationen, är noll. Detta innebär att aktiepriset speglar den informationen som finns tillgänglig.</p><p><strong>Resultat: </strong>Undersökningens resultat visar på att marknaden för utsläppsrätter reagerar negativt på beskedet efter klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Resultatet antyder även att klimatmötets negativa effekter avspeglas helt i priset före och på eventdagen. Detta tyder på att marknaden för utsläppsrätter agerade enligt semistark effektivitet under klimatmötet i Köpenhamn då teorin om den effektiva marknadshypotesen grundar sig i att marknaden är effektiv om informationen avspeglas i priset direkt.</p>

Inledning: Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet kraftigt, internationellt samarbete är avgörande för att minska det globala utsläppet. EU:s utsläppshandel inleddes i januari 2005 och omfattar ca 1300 anläggningar inom industri och energi produktion. Terminer på utsläppsrätter introducerades i april 2005 och i samband med det öppnades European Climate Exchange som idag är den ledande och mest likvida marknadsplatsen för handel med utsläppsrätter i Europa och internationellt. I enlighet med hur aktiepriser påverkas av utomstående faktorer generellt på aktiemarknader vill författarna undersöka om priserna på utsläppsrätter påverkas av en utomstående faktor. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur priset på utsläppsrätter på ECX spotmarknad reagerar på klimatmötet i Köpenhamn samt om marknaden för utsläppsrätter är effektiv. Metod: Genom att använda finansiella marknadsdata kan en eventstudie mäta vilka följder ett specifikt event har på det undersökta objektet. För att kunna värdera hur eventet påverkar priset på utsläppsrätter tillämpas en uträkning av den abnorma avkastningen, vilket är den verkliga avkastningen minus den normala avkastningen under eventfönstret. Teoretisk referensram: Det teoretiska angreppssättet kommer att utgöras av den effektiva marknadshypotesen. En effektiv aktiemarknad definieras som en marknad där den skillnaden mellan aktiens verkliga avkastning och den avkastningen marknaden väntar sig av den tillgängliga informationen, är noll. Detta innebär att aktiepriset speglar den informationen som finns tillgänglig. Resultat: Undersökningens resultat visar på att marknaden för utsläppsrätter reagerar negativt på beskedet efter klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Resultatet antyder även att klimatmötets negativa effekter avspeglas helt i priset före och på eventdagen. Detta tyder på att marknaden för utsläppsrätter agerade enligt semistark effektivitet under klimatmötet i Köpenhamn då teorin om den effektiva marknadshypotesen grundar sig i att marknaden är effektiv om informationen avspeglas i priset direkt.  Inledning: Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet kraftigt, internationellt samarbete är avgörande för att minska det globala utsläppet. EU:s utsläppshandel inleddes i januari 2005 och omfattar ca 1300 anläggningar inom industri och energi produktion. Terminer på utsläppsrätter introducerades i april 2005 och i samband med det öppnades European Climate Exchange som idag är den ledande och mest likvida marknadsplatsen för handel med utsläppsrätter i Europa och internationellt. I enlighet med hur aktiepriser påverkas av utomstående faktorer generellt på aktiemarknader vill författarna undersöka om priserna på utsläppsrätter påverkas av en utomstående faktor. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur priset på utsläppsrätter på ECX spotmarknad reagerar på klimatmötet i Köpenhamn samt om marknaden för utsläppsrätter är effektiv. Metod: Genom att använda finansiella marknadsdata kan en eventstudie mäta vilka följder ett specifikt event har på det undersökta objektet. För att kunna värdera hur eventet påverkar priset på utsläppsrätter tillämpas en uträkning av den abnorma avkastningen, vilket är den verkliga avkastningen minus den normala avkastningen under eventfönstret. Teoretisk referensram: Det teoretiska angreppssättet kommer att utgöras av den effektiva marknadshypotesen. En effektiv aktiemarknad definieras som en marknad där den skillnaden mellan aktiens verkliga avkastning och den avkastningen marknaden väntar sig av den tillgängliga informationen, är noll. Detta innebär att aktiepriset speglar den informationen som finns tillgänglig. Resultat: Undersökningens resultat visar på att marknaden för utsläppsrätter reagerar negativt på beskedet efter klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Resultatet antyder även att klimatmötets negativa effekter avspeglas helt i priset före och på eventdagen. Detta tyder på att marknaden för utsläppsrätter agerade enligt semistark effektivitet under klimatmötet i Köpenhamn då teorin om den effektiva marknadshypotesen grundar sig i att marknaden är effektiv om informationen avspeglas i priset direkt.

Luftfarten står för en betydande del av koldioxidutsläpp i planetens atmosfär. Utsläpp från luftfart är en komplex fråga som inte är statsbundet i den mening att ett enstaka land inom EU inte kan åstadkomma en betydande sänkning av koldioxidutsläpp. Luftfartsstyrelsen innehar myndighetsrollen i Sverige och är landets representant i internationella sammanhang. För att internationellt klara en minskning av koldioxidutsläpp diskuteras det inom regeringen och internationellt, att flyget i framtiden ska anslutas till handel med utsläppsrätter. Myndighetsrollen för civil luftfart ligger på Luftfartsstyrelsen sedan 1 januari 2005. Detta låg tidigare på Luftfartsverket (LFV). Nu ses som en flygplatsförvaltare av statens 16 flygplatser och har knappa myndighetsbefogenheter kvar. Studien har genomförts genom att textanalyser och gjorts på relevanta dokument från regeringen samt på Luftfartsstyrelsen och LFV. En intervjustudie med Luftfartsstyrelsen och en e-postintervju med LFV har gjorts. Tillvägagångssättet har valts för att belysa vad dokument säger ska göras och vad som verkligen görs av LFV och Luftfartsstyrelsen samt vad de gör för att minska koldioxidutsläpp. Detta har gjorts utifrån regerings transportpolitiska mål och miljökvalitetsmål. Analysen visar att det behövs mera tydligheter i deras roller, för LFV saknar idag inte totalt myndighetsbefogenhet vilket leder till förvirring. Kommunikationen mellan LFV och Luftfartsstyrelsen skulle kunna bli bättre än vad den är idag i hänseende på miljö, men som med allt annat, uppstår det målkonflikter om vad som bör prioriteras. Med mer samordning mellan de olika verksamhetsgrenarna, skulle miljön prioriteras mer.

<p>Luftfarten står för en betydande del av koldioxidutsläpp i planetens atmosfär. Utsläpp från luftfart är en komplex fråga som inte är statsbundet i den mening att ett enstaka land inom EU inte kan åstadkomma en betydande sänkning av koldioxidutsläpp. Luftfartsstyrelsen innehar myndighetsrollen i Sverige och är landets representant i internationella sammanhang. För att internationellt klara en minskning av koldioxidutsläpp diskuteras det inom regeringen och internationellt, att flyget i framtiden ska anslutas till handel med utsläppsrätter. Myndighetsrollen för civil luftfart ligger på Luftfartsstyrelsen sedan 1 januari 2005. Detta låg tidigare på Luftfartsverket (LFV). Nu ses som en flygplatsförvaltare av statens 16 flygplatser och har knappa myndighetsbefogenheter kvar.</p><p>Studien har genomförts genom att textanalyser och gjorts på relevanta dokument från regeringen samt på Luftfartsstyrelsen och LFV. En intervjustudie med Luftfartsstyrelsen och en e-postintervju med LFV har gjorts. Tillvägagångssättet har valts för att belysa vad dokument säger ska göras och vad som verkligen görs av LFV och Luftfartsstyrelsen samt vad de gör för att minska koldioxidutsläpp. Detta har gjorts utifrån regerings transportpolitiska mål och miljökvalitetsmål.</p><p>Analysen visar att det behövs mera tydligheter i deras roller, för LFV saknar idag inte totalt myndighetsbefogenhet vilket leder till förvirring. Kommunikationen mellan LFV och Luftfartsstyrelsen skulle kunna bli bättre än vad den är idag i hänseende på miljö, men som med allt annat, uppstår det målkonflikter om vad som bör prioriteras. Med mer samordning mellan de olika verksamhetsgrenarna, skulle miljön prioriteras mer.</p>