In January 2005 the emission allowance system was introduced within the European Union and the first period ends at the end of 2007. The system was introduced in order to decrease the wastes of carbon dioxide and the system is a part of ratifying the Kyoto –protocol which first period runs between 2008-2012. The idea of the system is to reduce the wastes of carbon dioxide where it costs less to do so and the expenses for the society therefore are as diminutive as possible. Different theories explain that companies can benefit from environment legislation and can depending on the company’s attitude gain competitive advantages improve its productivity and thereby increase its profitability. With this in mind, the study aims at examining how the introduction of the emission trade system has influenced Swedish smaller companies in the distant heating industry, with focus on the factors attitude, innovation, competition and profitability. The study was implemented through interviews with five smaller distant heating companies. The study shows that the companies mainly have a positive attitude towards the emission trading system but the general conclusion is that the system only influenced the companies marginally. Many companies have been assigned too many emission allowances which suppressed the incentive to trade allowances. We found that the investments that have been made in the last years can be connected to other factors than the introduction of the emission trading system.

Inom ramen för Kyotoprotokollet inleddes 2005 ett införande av ett europeiskt gemensamt handelssystem med utsläppsrätter för koldioxid för att möta problemet med växthuseffekten. Mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk som bygger på teorier kring konkurrens, prissättning och komparativa fördelar studeras i uppsatsen vilka effekter handeln med utsläppsrätter har på den svenska stålindustrin, samt vilken tänkbar miljönytta som kan uppnås med utsläppshandeln. Sammanfattningsvis kan konstateras att det ett år efter handelssystemets införande fortfarande är osäkert vilka konkreta effekter utsläppshandeln kan komma att få på stålindustrin. I uppsatsen presenteras ett flertal tänkbara resultat av utsläppshandeln, där stålindustrin på olika sätt kan tänkas utsättas för en snedvriden konkurrens från stålindustrier i andra länder. Handelssystemet med utsläppsrätter är dock ett styrmedel som med stor sannolikhet på sikt kommer att leda till en ökad miljönytta.

Handel med utsläppsrätter är ett styrmedel som infördes i EU den 1 januari år 2005. Syftet med den här rapporten har varit att beskriva utsläppshandeln men framför allt att undersöka hur styrmedlet kan påverka ett företag. Vi har redogjort för Sveriges energihistoria, vilka internationella åtaganden som ligger till grund för beslutet om införandet av handel med utsläppsrätter samt hur utsläppshandeln fungerar som ett styrmedel för att minska koldioxidutsläppen. För att vidare besvara våra frågor har vi utfört kvalitativa intervjuer med anställda inom E.ON Sveriges olika dotterbolag. Vår undersökning har bland annat visat att de arbetsuppgifter som utsläppshandeln genererar har fördelats mellan de olika bolagen inom E.ON Sverige, och att styrmedlet inte till fullo har integrerats i organisationen. / Trade with carbon dioxide allowances was introduced in the EU on the first of January 2005. The purpose of this report has been to describe that trade, but also to investigate how the trade with carbon dioxide allowances affects a company. We have described the history of Swedish energy consumption, which international obligations are the base for the decision to introduce trade with carbon dioxide allowances and also how the trade with carbon dioxide allowances with its regulatory framework has worked as a control instrument in limiting carbon dioxide emissions. To reach our objective we have done quality interviews with employees at E.ON´s different divisions in Sweden. We have also used E.M. Rogers´ theories on how innovation is received by different members in a system. Our investigation has shown that the duties that trade with carbon dioxide allowances generates are spread out to different sections of E.ON Sweden’s organization. As a result trade with carbon dioxide allowances has not completely been integrated into the organization.

This study examines accounting policies of Swedish firm under the EU ETS. The EUA entitles to emissions of CO2 and is either freely distributed, up to a certain amount, or bought on the market. Since 2013 the free distribution is decreasing which may augment the trade. The EUA has offset a diversity of accounting methods because it is not clearly defined and there are no clear guidelines. The research questions search for trends in accounting policies due to the line of business, the amount of EUAs received by each firm or the decreasing amount of EUAs on the market since 2013. To answer these questions a quantitative study has been accomplished within six lines of business that are entitled to free allocations of the EUA. The annual reports of 78 firms have been used to study accounting policies used for the EUA. The study uses content analysis and statistic data analysis. The result is that there are trends within the lines of business. The most significant trend is that the electricity and district heating uses classifications as current asset, current liability and operating revenue to a larger extent. There are similarities between the steel- and iron ore businesses that classify free-allowances as immaterial intangible assets and liabilities or depositions. Shortages are classified as liabilities at market value. The non-iron ore business classifies allowances as depositions. There is a positive correlation between receiving a large amount of allowances and classifying the EUA as a liability. The EUA is to a larger extent classified as revenue by firms that have received fewer allowances. The decreased allocation and supposed augmented trade as from 2013 may have caused some additional accounting policies for financial risk and classifications of the EUA as current liabilities and means of payment. / Uppsatsen diskuterar redovisning av utsläppsrätter i svenska företag åren 2014 och 2015. Bakgrunden är EUs handelssystem med en gemensam begränsning av koldioxidutsläpp. Ett begränsat antal utsläppsrätter, som ger rätt till en viss mängd koldioxidutsläpp, tilldelas gratis. Eventuella underskott handlas på börsen, via mäklare eller företagen emellan. Handelssystemet har verkat under tre perioder och under den tredje perioden, 2013-2020, minskas gratistilldelningen vilket kan öka handeln. Utsläppsrätten har skapat en redovisningsproblematik eftersom den inte är tydligt definierad och det saknas tydliga riktlinjer för redovisningen. Studier av företag i Europa har hittills definierat trender i redovisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur utsläppsrätter redovisas i svenska företag och vad som påverkar redovisningen. Forskningsfrågorna söker samband mellan redovisning av utsläppsrätter och; (i) bransch; (ii) den tilldelning företaget erhållit samt (iii) det minskade antalet utsläppsrätter i omlopp under den tredje handelsperioden. För att besvara forskningsfrågorna studeras årsredovisningar i 78 svenska företag fördelade på sex branscher. Studien har ett deduktivt förhållningssätt och metoden är kvantitativ. De bakomliggande teorierna är positiv redovisningsteori eftersom studien undersöker redovisningspraxis samt institutionell teori eftersom det är samhällets institutioner som påverkar redovisningen. Resultatet visar att det finns tendenser till branschspecifik redovisning. Branschmarknader och organisationsmiljöer kopplade till en viss produktion, påverkade av riktlinjer och samhällsvärderingar, påverkar redovisningen av utsläppsrätter i avsaknad av specifika riktlinjer. Till exempel branschen el och fjärrvärme redovisar i större utsträckning utsläppsrätten som omsättningstillgång, kortfristig skuld och rörelseintäkt. Branscherna tackjärns eller stål och tillverkning av järnmalmpellets redovisar i många avseenden på ett likartat sätt. Underskott av utsläppsrätter redovisas som skuld till marknadsvärde. Tilldelade utsläppsrätter redovisas som immateriella anläggningstillgångar och skuld eller avsättning. Branschen icke-järnmetaller redovisar endast avsättningar. Sambanden mellan det antal tilldelade utsläppsrätter som företaget erhållit och redovisning visar ett positivt samband mellan större tilldelning och skuldredovisning. Intäkter redovisas till störst del av företag som erhållit färre utsläppsrätter. Observerade förändringar i årsredovisningarna år 2015 är tillägg för finansiell riskhantering av utsläppsrätter. Utsläppsrätten definieras även i högre grad som omsättningstillgång än immateriell anläggningstillgång. En definition av utsläppsrätten som betalningsmedel tillkommer. Förändringarna i redovisningen kan kanske relateras till minskad tilldelning och ökad handel.

Sammanfattning För att vända den globala uppvärmningen grundlades i Kyotoprotokollet tre marknadsmekanismer som syftar till att på olika sätt åstadkomma minskade utsläpp av vissa växthusga-ser. Den enda av dessa mekanismer som i nuläget är aktiv, är handeln med utsläppsrätter som hänför sig till utsläppen av koldioxid. Eftersom EU är part i Kyotoavtalet antog Europaparlamentet och Europeiska Unionens råd ett direktiv (2003/87/EG)(handelsdirektivet) för att uppnå de åtaganden som antagits i protokollet. Handelsdirektivet implementerades i svensk rätt genom lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Innehavet av en utsläppsrätt medför en rätt att släppa ut ett ton koldioxid. Enligt handelsdirektivet skall 95 % av utsläppsrätterna delas ut gratis till utvalda företag med höga nivåer av utsläpp. Dessa utsläppsrätter lämnas i form av näringsbidrag. Resterande andel av utsläppsrätterna är direkt tillgänglig för handel på den öppna marknaden. Genom att vidta utsläppsminskande åtgärder kan företag minska sitt behov av utsläppsrät-ter och därigenom få möjlighet att sälja dem. På motsvarande sätt kan ett företag, istället för att vidta utsläppsminskande åtgärder, välja att köpa in extra utsläppsrätter. På så sätt uppnås Kyotoprotokollets mål på ett kostnadseffektivt sätt. Antalet tillgängliga utsläppsrät-ter kommer framöver att minskas med varje ny handelsperiod för att på så vis motivera fö-retagen till att reducera sina utsläpp. Handelssystemet syftar till att på ett kostnadseffektivt sätt minska de totala utsläppen av koldioxid. Vidare är handelssystemet uppdelat i olika handelsperioder där den första testpe-rioden löper mellan åren 2005 och 2007. Efterföljande handelsperioder kommer att löpa med fem års intervaller. Nästa handelsperiod kommer således att starta år 2008 och avslu-tas år 2012, denna period kommer att infalla samtidigt som Kyotoprotokollets första åta-gandeperiod. Varken handelsdirektivet eller svensk lag innehåller någon vägledning i hur utsläppsrätterna, som ny rättsfigur, skall passa in i övrig existerande lagstiftning. Det finns således möjligheter till att ett stort antal nationella och internationella oklarheter uppstår inom alla juridiska aspekter av handeln med utsläppsrätter. Enligt vår analys resulterar användningen av OECD:s modellavtal, applicerat på utsläpps-rätter, i att beskattningsrätten allokeras på samma sätt, oavsett vilken artikel som anses omfatta transaktionen. Konsekvenserna av handel med utsläppsrätter kommer således slutligen att bestämmas av nationell lagstiftning. Tack vare de gemenskapsrättsliga förordningarna och direktiven som antagits inom de redovisnings- och mervärdesskatterättsliga områdena är behandlingen av utsläppsrätterna delvis harmoniserad mellan EU:s medlemsstater. Inom Sverige har många av de problem och frågeställningar som väckts gällande utsläppsrätter kunnat lösas på nationell nivå. Handeln med utsläppsrätter har dessutom till syfte att inkludera även stater som inte är medlemmar i EU vilket innebär att den harmonisering som skett idag är långt ifrån tillräcklig. Dessutom kommer under den kommande handelsperioden även de två övriga meka-nismerna Clean Development Mechanism och Joint Implementation att aktiveras, vilket innebär att ett stort antal nya frågeställningar kan väntas uppstå på både nationell och in-ternationell nivå. Det finns således även under kommande år ett stort behov att utreda de juridiska konsekvenserna av Kyotoprotokollet. I denna magisteruppsats ställs därför ett antal frågor angående hur artiklarna i OECD:s modellavtal skall appliceras på den internationella handeln med utsläppsrätter och vilka mervärdesskatterättsliga regler som skall anses omfatta sådan handel. Slutligen analyseras även hur innehav av utsläppsrätter skall behandlas i de berörda företagens redovisning. / Abstract To reverse the increasing global warming the Kyoto Protocol established three market mechanisms intended to reduce the emissions of green house gases. The only currently active mechanism within the Protocol is the Emission Trading System. Since the EU is a member of the Kyoto Protocol, in order to achieve the goals agreed in the Protocol, the European Council approved a Directive (2003/87/EG) setting the framework for an EU-wide system of green house gas emission allowance trading. The Directive was implemented into Swedish legislation through lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. One emission allowance grants the possessor a right to emit one tonne of car-bon dioxide into the atmosphere. The purpose of the system is to reduce the emissions of green house gas in a cost effective manner and thereby decrease global warming. The European Emission Trading System is divided into different commitment periods where the initial period runs from 2005 to 2007. This commitment period is also regarded as a learning-by-doing period for Member States. Subsequent periods will be of five years be-ginning in 2008, concurrently with the first commitment period under the Kyoto Protocol. As many as 95 % of the emission rights will be distributed as government grants to certain companies with high emission levels. Remaining emission rights will be immediately avail-able for trading on the open market. Through emission reducing procedures, companies can reduce their need of emission rights, enabling them the opportunity to trade with the remaining units. This aims to create an incentive for companies to reduce their need of emission rights, thus decreasing the number of tradable units. However, neither Swedish law nor the Directive contains any guidance regarding how the existing legal regulations should be applied to Emission Trading Units. This lack of guidance may result in a number of national and international uncertainties regarding the legal aspects of emissions trading. In our application of the model tax convention to international transactions with emission rights, we will show that it is irrelevant which article is chosen to include emission units. Therefore the final consequences of such transactions will be determined within the national law of the taxing state. Since community law legislation has been enacted by the EU legislative council, the ac-counting and value added tax rules that apply to emission rights trading have been partially harmonized. Due to the partial harmonization, many of the current issues regarding emission rights have been clarified on a national level in Sweden. Nevertheless, since the trading system is in-tended to extend also to non EU-members, the present level of harmonization still remains insufficient. In addition, the future activation of the remaining mechanisms, Clean Development Mechanism and Joint Implementation, can also be expected to give rise to a number of new uncertainties. Hence, the legal consequences of Emission Rights Trading re-main in need of further investigation. In this master’s thesis we will address several questions regarding how the articles in the OECD Model Tax Convention should be applied to the international trade with Emission Rights. We will also analyze the value added tax rules that are applicable to such trade and how possession of Emission Trading Units will affect business accounting procedures.

<p>Sammanfattning</p><p>För att vända den globala uppvärmningen grundlades i Kyotoprotokollet tre marknadsmekanismer som syftar till att på olika sätt åstadkomma minskade utsläpp av vissa växthusga-ser. Den enda av dessa mekanismer som i nuläget är aktiv, är handeln med utsläppsrätter som hänför sig till utsläppen av koldioxid.</p><p>Eftersom EU är part i Kyotoavtalet antog Europaparlamentet och Europeiska Unionens råd ett direktiv (2003/87/EG)(handelsdirektivet) för att uppnå de åtaganden som antagits i protokollet. Handelsdirektivet implementerades i svensk rätt genom lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Innehavet av en utsläppsrätt medför en rätt att släppa ut ett ton koldioxid. Enligt handelsdirektivet skall 95 % av utsläppsrätterna delas ut gratis till utvalda företag med höga nivåer av utsläpp. Dessa utsläppsrätter lämnas i form av näringsbidrag. Resterande andel av utsläppsrätterna är direkt tillgänglig för handel på den öppna marknaden. Genom att vidta utsläppsminskande åtgärder kan företag minska sitt behov av utsläppsrät-ter och därigenom få möjlighet att sälja dem. På motsvarande sätt kan ett företag, istället för att vidta utsläppsminskande åtgärder, välja att köpa in extra utsläppsrätter. På så sätt uppnås Kyotoprotokollets mål på ett kostnadseffektivt sätt. Antalet tillgängliga utsläppsrät-ter kommer framöver att minskas med varje ny handelsperiod för att på så vis motivera fö-retagen till att reducera sina utsläpp.</p><p>Handelssystemet syftar till att på ett kostnadseffektivt sätt minska de totala utsläppen av koldioxid. Vidare är handelssystemet uppdelat i olika handelsperioder där den första testpe-rioden löper mellan åren 2005 och 2007. Efterföljande handelsperioder kommer att löpa med fem års intervaller. Nästa handelsperiod kommer således att starta år 2008 och avslu-tas år 2012, denna period kommer att infalla samtidigt som Kyotoprotokollets första åta-gandeperiod. Varken handelsdirektivet eller svensk lag innehåller någon vägledning i hur utsläppsrätterna, som ny rättsfigur, skall passa in i övrig existerande lagstiftning. Det finns således möjligheter till att ett stort antal nationella och internationella oklarheter uppstår inom alla juridiska aspekter av handeln med utsläppsrätter.</p><p>Enligt vår analys resulterar användningen av OECD:s modellavtal, applicerat på utsläpps-rätter, i att beskattningsrätten allokeras på samma sätt, oavsett vilken artikel som anses omfatta transaktionen. Konsekvenserna av handel med utsläppsrätter kommer således slutligen att bestämmas av nationell lagstiftning. Tack vare de gemenskapsrättsliga förordningarna och direktiven som antagits inom de redovisnings- och mervärdesskatterättsliga områdena är behandlingen av utsläppsrätterna delvis harmoniserad mellan EU:s medlemsstater. Inom Sverige har många av de problem och frågeställningar som väckts gällande utsläppsrätter kunnat lösas på nationell nivå.</p><p>Handeln med utsläppsrätter har dessutom till syfte att inkludera även stater som inte är medlemmar i EU vilket innebär att den harmonisering som skett idag är långt ifrån tillräcklig. Dessutom kommer under den kommande handelsperioden även de två övriga meka-nismerna Clean Development Mechanism och Joint Implementation att aktiveras, vilket innebär att ett stort antal nya frågeställningar kan väntas uppstå på både nationell och in-ternationell nivå. Det finns således även under kommande år ett stort behov att utreda de juridiska konsekvenserna av Kyotoprotokollet.</p><p>I denna magisteruppsats ställs därför ett antal frågor angående hur artiklarna i OECD:s modellavtal skall appliceras på den internationella handeln med utsläppsrätter och vilka mervärdesskatterättsliga regler som skall anses omfatta sådan handel. Slutligen analyseras även hur innehav av utsläppsrätter skall behandlas i de berörda företagens redovisning.</p> / <p>Abstract</p><p>To reverse the increasing global warming the Kyoto Protocol established three market mechanisms intended to reduce the emissions of green house gases. The only currently active mechanism within the Protocol is the Emission Trading System.</p><p>Since the EU is a member of the Kyoto Protocol, in order to achieve the goals agreed in the Protocol, the European Council approved a Directive (2003/87/EG) setting the framework for an EU-wide system of green house gas emission allowance trading. The Directive was implemented into Swedish legislation through lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. One emission allowance grants the possessor a right to emit one tonne of car-bon dioxide into the atmosphere. The purpose of the system is to reduce the emissions of green house gas in a cost effective manner and thereby decrease global warming. The European Emission Trading System is divided into different commitment periods where the initial period runs from 2005 to 2007. This commitment period is also regarded as a learning-by-doing period for Member States. Subsequent periods will be of five years be-ginning in 2008, concurrently with the first commitment period under the Kyoto Protocol.</p><p>As many as 95 % of the emission rights will be distributed as government grants to certain companies with high emission levels. Remaining emission rights will be immediately avail-able for trading on the open market. Through emission reducing procedures, companies can reduce their need of emission rights, enabling them the opportunity to trade with the remaining units. This aims to create an incentive for companies to reduce their need of emission rights, thus decreasing the number of tradable units.</p><p>However, neither Swedish law nor the Directive contains any guidance regarding how the existing legal regulations should be applied to Emission Trading Units. This lack of guidance may result in a number of national and international uncertainties regarding the legal aspects of emissions trading.</p><p>In our application of the model tax convention to international transactions with emission rights, we will show that it is irrelevant which article is chosen to include emission units. Therefore the final consequences of such transactions will be determined within the national law of the taxing state.</p><p>Since community law legislation has been enacted by the EU legislative council, the ac-counting and value added tax rules that apply to emission rights trading have been partially harmonized.</p><p>Due to the partial harmonization, many of the current issues regarding emission rights have been clarified on a national level in Sweden. Nevertheless, since the trading system is in-tended to extend also to non EU-members, the present level of harmonization still remains insufficient. In addition, the future activation of the remaining mechanisms, Clean Development Mechanism and Joint Implementation, can also be expected to give rise to a number of new uncertainties. Hence, the legal consequences of Emission Rights Trading re-main in need of further investigation.</p><p>In this master’s thesis we will address several questions regarding how the articles in the OECD Model Tax Convention should be applied to the international trade with Emission Rights. We will also analyze the value added tax rules that are applicable to such trade and how possession of Emission Trading Units will affect business accounting procedures.</p>

<p>Miljö- och klimatfrågor diskuteras flitigt både hos privatpersoner och på myndighetsnivå. Det blir allt viktigare för oss alla att anpassa oss till denna förändring i samhället. Myndigheterna kommer ständigt med nya lagar och förordningar som leder till att företag behöver tänka mer på miljön. Ett steg i denna utveckling är införandet av handel med utsläppsrätter där intentionerna är att minska utsläppen från industrin. Den andra perioden har precis börjat och en ny tar vid 2012 då nya branscher så som flyget inkluderas i denna handel. I denna uppsats har syftet varit att studera hur ett flygbolags miljöstrategier påverkats av det nya beslutet från EU om att inkludera flygbranschen i handeln med utsläppsrätter. Den syftar även till att undersöka vilken attityd företaget har till den nya lagen. Det flygbolag som studeras i denna uppsats är SAS, som är en av de största aktörerna på den svenska flygmarknaden. Studien grundar sig på intervjuer med personal på SAS som är väl insatta i koncernens miljöarbete. En jämförelse med tre andra flygbolag som verkar på den svenska marknaden används slutligen för att ha något att relatera SAS miljöarbete till. Resultaten av studien visar på att vilken attityd ett företag har till miljöfrågor påverkar i vilken grad de utvecklar sina miljöstrategier. Handel med utsläppsrätter är dock inte skälet till att företag väljer att förändra sina miljöstrategier, det är snarare den ekonomiska vinningen i att minska sina utsläpp som är denna drivkraft.</p>

<p>I ett steg att stabilisera utsläppen av växthusgaser i atmosfären framförhandlades Kyotoprotokollet i Japan 1997, vilket året därpå undertecknades av Europeiska gemenskapen. Protokollet innebär att EU:s medlemsstater ska minska sina utsläpp av växthusgaser med 8% åren 2008–2012 jämfört med utsläppsnivån 1990. En avgörande faktor för att verkliggöra protokollet är att etablera ett fungeran-de handelsystem av utsläppsrätter inom EU. Tanken är att länderna inom EU ska kunna samarbeta för att minska utsläppen genom att köpa och sälja rätter sinsemellan. Redovisningen av utsläppen kräver en ny teknisk del i verifieringen där mätningar och beräkningar ska kontrolleras. En tredje part gör denna kontroll och dennes information ligger delvis till grund för revisorns arbete. Innan revisorn vant sig vid det nya handelssystemet kan det uppstå felaktigheter i revisionen bland annat på grund av brist i kunskaper inom området. Ur ovanstående problem växte bland annat följande frågeställningar fram: Vilken roll har revisorn i det nya handelssystemet? Kommer specialistkunskaper att behövas? Föreligger ett förväntningsgap mellan företagen och revisorerna?</p><p>Syftet med uppsatsen är att utreda svenska revisorers roll i granskningen av utsläppsrätter samt om det finns ett förväntningsgap mellan företaget och revisorn i samband med detta.</p><p>För att angripa problemet valde författarna en kvalitativ metodansats där intervjuer genomfördes med respondenter på tre företag samt två av företagens respektive revisor. Respondenten på företaget var någon som var insatt i handeln med utsläppsrätter. Genom intervjuerna får författarna information som ligger till grund för den kommande analysen.</p><p>De slutsatser författarna kommer fram till är att revisorn ska granska rapporten som ska lämnas in till Naturvårdsverket men då den ekonomiske revisorn inte, enligt respondenterna, har den tekniska kunskapen behövs en oberoende kontrollör för kontrollen av mätning och beräkning av utsläppen. Vidare läggs det inget ansvar på revisorn i det fall företaget har för få utsläppsrätter. Det föreligger inget förväntningsgap mellan företagen och revisorerna. En del förväntningar från företagens sida på revisorn finns dock. Förväntningarna kan vara från någon anställd på företaget eller från företagsledningen. Frågan om förväntningar på revisorn anses dock från båda parter vara för tidigt ställd för att uttala sig säkert i frågan.</p> / <p>The Kyoto protocol was negotiated in Japan in 1997 as a step towards a stabili-sation of the emission of greenhouse gases in the atmosphere and was signed the year after by the European Union. The meaning of the protocol is that all member states within EU will decrease their emission of greenhouse gases by 8% during the year 2008-2012 compared to the year 1990. A determining factor to accomplish the protocol is to establish a working trade system of emission rights within EU. The idea is to decrease emissions by making the countries within EU to cooperate through selling and buying rights among themselves. A new technical part in the verification where measuring and calculation have to be supervised is needed when it comes to the accounting of emissions. This supervision is done by a third part and forms partly the basis of the auditor’s work. Until the auditor is getting used to the new trade system there can be some incorrectness when it comes to audit. This is because the lack of knowledge in the area. The questions at issues that have arisen from the problem above are among others: Which role has the auditor in the new trade system? Will there be a need for specialist knowledge? Is there an expectation gap between companies and auditors?</p><p>The purpose with this thesis is to investigate the role of Swedish auditors in the review of emission rights and if there is an expectation gap between the company and the auditor in relation to this.</p><p>To attack the problem the authors chose to use a qualitative research method. Interviews with respondents from three different companies and two of the company’s respective auditor was made. The respondent from each company was a person who knows a lot about the trade of emission rights. Through the interviews the authors get the information which will be the basis of the analytical part.</p><p>The conclusion the authors have come up with is that the auditor will audit the report which will be hand over to the National Environmental Protection agency. According to the respondents the auditor does not have the technical knowledge needed to supervise measuring and calculation of emission. For this the company is in the need of an independence supervisor. The auditor has no responsibility in the case that a company has too few emission rights. There is no expectation gap between the companies and the auditors however some expectations from the companies towards the auditors do exist. These expectations can come from an employee or from the management. Though both parties feel that it is too soon to express themselves in the question about expecta-tions towards the auditor.</p>

<p>The purpose of this study is to evaluate the relation between certain chosen fundamental factors (emission trading rights, hydrological balance, interaction with continental Europe, fuel prices) and the spot price at Nord Pool. Particular focus has been put on the trade with emission rights since it is only now their actual impact on electricity prices can be studied. The relationships are measured with regression analysis which includes both R² and the simulation possibilities of ARX models. The studied period covers 2008 and 2009 with partly daily data and partly weekly data. Owing to the expected higher importance of the fundamentals during the winter months the winter 2008/2009 has been studied separately. The results indicate that there are statistically significant relations between all of the fundamental factors and the spot price save the interaction with continental Europe where Export/Import with Germany which did not yield a significant outcome. The combined R² for all fundamental factors was 64 % during the whole period and 83 % during the winter months. In general, the R²was higher during the winter months. The emission trading rights yielded the highest R²during the whole period and the ARX simulation indicate that this factor also has the highest relevance when simulating the spot price during the winter months. However, cross correlation was observed between the price of emission trading rights and the price of natural gas which indicate that these factors contain similar information. Nevertheless, the conclusion that can be drawn is still that the fundamental factors studied are of importance when estimating electricity prices and that the emission trading rights should be taken into account in particular.</p> / <p>Denna undersöknings syfte är att studera sambanden mellan utvalda fundamentala faktorer (handel med utsläppsrätter, hydrologisk balans, interaktion med kontinentala Europa, bränslepriser) och spotpriset på Nord Pool. Fokus har legat på handel med utsläppsrätter då det först nu, i och med den nya handelsperioden 2008-2011, är möjligt att studera utsläppsrätternas faktiska koppling till elpriset. Sambanden undersöks med hjälp av regressionsanalys, vilket omfattar både en studie av förklaringsgrad samt simuleringsmöjligheter med ARX-modeller. Perioden som studeras sträcker sig mellan 2008 och 2009 med delvis dagsdata och veckodata. Vintern 2008/2009 studeras separat på grund av faktorernas förväntade tilltagande betydelse. Resultaten indikerar på att det finns statistiskt säkerställd korrelation mellan samtliga fundamentala faktorer och elspotpriset med undantag för interaktion med kontinental Europa, där export/import med Tyskland inte är signifikant. Den totala förklaringsgraden för samtliga fundamentala faktorer är 64 % under hela perioden och 83 % under vintern. Generellt är förklaringsgraderna högre under vintern än under hela perioden. Handel med utsläppsrätter har klart högst förklaringsgrad av de studerade fundamentala faktorerna under hela perioden och ARX-modelleringen indikerar på att utsläppsrätterna är den faktorn med högst relevans, på 42 % fit, när elsportpriset ska simuleras över vintern. Dock kunde korskorrelation mellan utsläppsrätter och naturgas noteras vilket tyder på att dessa två faktorer ger likartad information. Till skillnad från handel med utsläppsrätter så var de övriga dagsbaserade faktorernas simuleringsmöjligheter låga och ingen direkt analys kunde dras utifrån dessa resultat. Istället lämnas dessa analyser till framtida forskning. Slutsatsen blir att de fundamentala faktorerna, med undantag för import/export med kontinental Europa, är av stor betydelse för elspotpriset där utsläppsrätter bör tas i särskilt beaktande när framtida elspotpriser ska skattas.</p>

<p>The following essay investigates emission rights accounting. Presently there are several methods through which emission rights can be accounted for by companies. The rights can for instance be valued at fair value or nominal value and as marketable securities or intangible assets; due to a lack of consensus or clear standards companies use these or other accounting methods to value their rights. This essay investigates whether there is a relationship between the company’s choice of accounting method, the key ratio number of owned emission rights/total assets, the accounting firm used and the yearly result as a sign of earnings management.</p><p>Through a quantitative study based on questioners and numbers from the annual reports three hypothesis are tested. The results show that no significant results can be found for either hypothesis, indicating that the companies choice of accounting method is not affected by the key ratio, the accounting firm used or earnings management, even though the last hypothesis may have some relevance.</p><p> </p>