<p>The aim of this study is to clarify the Swedish government’s purpose of participating in the</p><p>European Union Emission Trading Scheme. Taking as its departure point state-centric</p><p>international political economy this study presents three plausible hypotheses on what the</p><p>purpose might be. Either it is to promote consumers interests, or to promote the Swedish</p><p>national climate goal “Reduced impact on climate”, or to promote the profit of Swedish</p><p>companies. The study sets out to test the hypotheses through four different methods in order</p><p>to disprove them. Through a text analysis of four different government proposals, through a</p><p>questionnaire sent out to 98 companies included in the Swedish National Allocation Plan,</p><p>through an interview with a ministerial civil servant and through a game theoretical matrix</p><p>based on the government’s own preferences.</p><p>The conclusion should be of interest to industry, environmentalists, politicians as well as to</p><p>journalists and scientists. From a theoretical point of view the conclusion explains the reason</p><p>for priorities and setting of rules by the government within energy politics as well as within</p><p>climate politics. The study concludes that the climate is priority number one and industry is</p><p>priority number two and this explains why, according to an industrial spokesperson, industrial</p><p>interests are not being met to a full extent. However the tide may turn in the future if the</p><p>government decides to include carbon dioxide sinks in the Emission Trading Scheme. The</p><p>government believes that storing carbon dioxide for a limited amount of time is worse than</p><p>reducing actual emissions.</p>

Undersökningen syftar till att ge en bild av vilka förutsättningar och möjligheter det finns för uppförande av en försorteringsanläggning där plasten i avfallet kan sorteras ut. Detta sker genom att undersöka ekonomiska besparingar genom minskat behov av utsläppsrätter, identifiera lämplig utsorteringsteknik, utreda hur avsättningen för utsorterad plast kan se ut genom att identifiera potentiella mottagare samt kostnader för avsättning och transport. Undersökningen tyder på att NIR-teknik är den mest lämpliga för en försorteringsanläggning. Med Svensk Plaståtervinning som mottagare beräknas en framtida försorteringsanläggning kunna minska mängden plast som går till förbränning med 48%. Detta motsvarar en kostnadsbesparing i utsläppsrätter på 7 670 000 kr per år med dagens utsläppsrättspriser och 9 850 000 kronor per år med estimerade värden för framtidens utsläppsrättspriser. En medförd årlig transportkostnad av den utsorterade plasten till mottagare beräknas uppgå på 632 000 kronor per år. Det finns idag ett flertal potentiella mottagare av den utsorterade plasten men ett pris för denna hantering är svårt att få och kräver vidare utredning och diskussion. Ett ungefärligt europeiskt marknadspris för hantering av utsorterad förpackningsplast är givet till cirka 250 €/ton.

<p>Denna uppsats undersöker vilka faktorer som påverkar förändringar i elspotpriset på Nord Pool. Avsikten är att resultatet skall ligga till grund för en prisuppskattningsmodell för Lunds Energikoncernen AB. Faktorerna bestämdes genom en förstudie där viktig litteratur om elmarknaden studerades samt samtal med Lunds Energikoncernen AB. De faktorer som undersöks i denna uppsats är priset på utsläppsrätter, nettoexport till Tysk-land, temperatur, nederbörd, priset på kol och villaolja samt konjunkturutveckling i Sve-rige.</p><p>Undersökningen av faktorerna bestod av en multipel regressionsanalys med undersökta faktorer som oberoende variabler och elspotpriset på Nord Pool som den beroende va-riabeln. Faktorerna blev indelade i två grupper dagsgruppen och månadsgruppen, grunden till uppdelningen är som namnen antyder att statistiken var observerad dygnsvis och må-nadsvis. I månadsgruppen ingick nettoexport till Tyskland, priset på kol, villaolja samt konjunktur och ur denna grupp visade sig endast nettoexport till Tyskland ha statistisk signifikans.</p><p>I dagsgruppen ingick de faktorer som oftast omnämns i litteraturen som prispåverkande, nämligen temperatur, nederbörd och priset på utsläppsrätter. Dock visade sig nederbörd inte ha någon statistisk signifikant påverkan på elpriset varvid ett nytt test på ett nytt sta-tistiskt underlag gjordes för nederbörden vilket gav samma resultat, vilket var förvånan-de. Både temperatur och priset på utsläppsrätter visade sig dock ha statistisk signifikans och detta intygades genom ytterligare test.</p><p>Härefter gjordes en regressionsanalys med de faktorer visat sig ha statistisk signifikans som oberoende variabler, det vill säga nettoexport till Tyskland, temperatur och priset på utsläppsrätter gentemot elpriset som beroende variabel. Denna enkla prognosmodell kunde förklara så mycket som 70 procent av förändringarna i elpriset.</p><p>Slutligen diskuteras prognosmodellen av författarna, en brist är bland annat att den inte kan förutse hastiga förändringar i priset och att den behöver kalibreras om när den nya handelsperioden för utsläppsrätter sätter i gång 2008. Dock gav analysen positiva signa-ler om att det kan vara möjligt att basera en prismodell på el med de faktorer som har störst inverkan på den dyraste produktionsteknologi som oftast används i elproduktio-nen, då elmarknaden i praktiken tillämpar marginalprissättning.</p> / <p>This thesis examines which factors that drive changes in the electricity spot price on the Nordic energy exchange Nord Pool. The intention with this thesis is to support Lunds Energikoncernen AB to create a pricing model. The factors were determined though a pre-study in which important literature on the electricity market were studied and inter-views with Lunds Energikoncernen AB. The examined factors in this thesis are; the price of emission allowances, net export to Germany, temperature, precipitation, the prices of coal and burning oil and Sweden’s business cycle.</p><p>The factor study was a multiple regression analysis with the above factors as independ-ent variables and the spot price of electricity on Nord Pool as the dependent. The fac-tors were divided in two groups, the day group and the month group, the two groups were decided due to statistical observations. The factors from the former group had daily ob-served data and the latter monthly data. The month group included net exchange with Germany, oil and coal prices and the business cycle which are measured in GDP. In the month group only the net exchange with Germany had statistical significance and was used in further studies.</p><p>In the day group the factors that are mostly discussed in the literature to impact on the electricity price namely, temperature, precipitation, and the price of emission allowances. As it, some what unexpected, turned out the precipitation did not have a statistical affect on the electricity price. The authors chose to carry out another analysis with precipita-tion from another area, neither this result had statistical significance. However, both the temperature and the price of emission allowances did have a statistical significant effect on the electricity price, the result were verified through one more round of analysis.</p><p>After the two initial analyses, a regression analysis with the three factors that had statis-tical significance and the electricity price were used in a final analysis. The factors in-cluded in this regression were net exchange with Germany, temperature and the price of emission allowances. This, somewhat, simple forecasting model explained as much as 70 percent of the changes in the electricity spot price.</p><p>At last the forecasting model were discussed by the authors who identified two major weaknesses, first the model may not explain sudden changes in the electricity price, and second the model has to be re-calibrated when the next trading period for emission al-lowances starts in early 2008. However the analysis did indicate that it might be possible to base an electricity price forecasting model on the factors that affects the most expen-sive production facility that are used to create energy, since the electricity market prac-tice marginal pricing.</p>

Växthusgasnivåerna i atmosfären har nått nivåer som påverkar klimatet på jorden. Det här ställer krav på politiska överenskommelser som effektivt kan verka för en minskning av växthusgaser i atmosfären. Kyotoprotokollet implementerades 1997 och innehåller lagbindande krav på medlemsländerna att minska sina växthusgasutsläpp och presenterar utsläppsrätter som styrmedel för att nå målen. Utsläppsrätter innebär att politiker sätter ett pris på rätten att släppa ut och låter verksamheter som förorenar handla med rätterna, vilket enligt nationalekonomisk marknadsteori är det mest effektiva sättet att gå tillväga. Detta kan däremot kritiseras av ekologiska ekonomer som motsätter sig prissättande av miljön. Diskursteori används för att studera vad som har normaliserats med införandet av utsläppsrättssystem och därför inte ifrågasätts. Analysen visade att två diskurser primärt råder i den utvalda empirin; ekonomisk liberalism och teknologisk tilltro. Fokus på vinst, tillväxt, kostnadseffektivitet samt teknikoptimism återkom i alla tre dokumenten och framställs som avgörande för att nå målen för utsläppsreduktion. Utsläppsrätter är ett ekonomiskt styrmedel vars styrka ligger i marknadsmekanismer, men ur ett hållbarhetsperspektiv finns problematik med prissättande av miljön; framförallt att det vilar på svag hållbarhet. Även marknadens otillräckliga förmåga att ta hänsyn till moraliska angelägenheter, prissättning av miljön och att ansvarsförskjutning mot företag placerar en större klyfta mellan människa och miljö kan tolkas som problematiskt. / The levels of greenhouse gases in the atmosphere have reached levels that are now affecting the climate on earth. This poses a dire need for politicians to reach agreements to balance the greenhouse gas levels in the atmosphere. The Kyoto protocol was introduced in 1997 and contains binding requirements to reduce emissions and presented emissions trading systems as an economic instrument to reach the abatement goals. Emissions trading allows politicians to put a price on the environment and places it on a market, which according to economic theory is the most efficient solution. However, this can be criticized from an ecological economic view that opposes pricing of the environment. Discourse analysis theory allows the study of what is considered normal and therefore not questioned. The study showed that mainly two discourses appear in the empirical material; economic liberalism and trust in new technology. A focus on profit, growth, cost effectiveness and technical optimism appeared in all three documents and are portrayed as paramount to reach the goals of emissions abatement. Although emissions trading is a financial instrument, which strength lies in market mechanisms, there are certain problems which primarily are based on weak sustainability. It also lacks considerations to moral aspects, pricing of the environment and the fact that shifting responsibilities toward companies place a greater gap between the people and the environment.

Denna uppsats undersöker vilka faktorer som påverkar förändringar i elspotpriset på Nord Pool. Avsikten är att resultatet skall ligga till grund för en prisuppskattningsmodell för Lunds Energikoncernen AB. Faktorerna bestämdes genom en förstudie där viktig litteratur om elmarknaden studerades samt samtal med Lunds Energikoncernen AB. De faktorer som undersöks i denna uppsats är priset på utsläppsrätter, nettoexport till Tysk-land, temperatur, nederbörd, priset på kol och villaolja samt konjunkturutveckling i Sve-rige. Undersökningen av faktorerna bestod av en multipel regressionsanalys med undersökta faktorer som oberoende variabler och elspotpriset på Nord Pool som den beroende va-riabeln. Faktorerna blev indelade i två grupper dagsgruppen och månadsgruppen, grunden till uppdelningen är som namnen antyder att statistiken var observerad dygnsvis och må-nadsvis. I månadsgruppen ingick nettoexport till Tyskland, priset på kol, villaolja samt konjunktur och ur denna grupp visade sig endast nettoexport till Tyskland ha statistisk signifikans. I dagsgruppen ingick de faktorer som oftast omnämns i litteraturen som prispåverkande, nämligen temperatur, nederbörd och priset på utsläppsrätter. Dock visade sig nederbörd inte ha någon statistisk signifikant påverkan på elpriset varvid ett nytt test på ett nytt sta-tistiskt underlag gjordes för nederbörden vilket gav samma resultat, vilket var förvånan-de. Både temperatur och priset på utsläppsrätter visade sig dock ha statistisk signifikans och detta intygades genom ytterligare test. Härefter gjordes en regressionsanalys med de faktorer visat sig ha statistisk signifikans som oberoende variabler, det vill säga nettoexport till Tyskland, temperatur och priset på utsläppsrätter gentemot elpriset som beroende variabel. Denna enkla prognosmodell kunde förklara så mycket som 70 procent av förändringarna i elpriset. Slutligen diskuteras prognosmodellen av författarna, en brist är bland annat att den inte kan förutse hastiga förändringar i priset och att den behöver kalibreras om när den nya handelsperioden för utsläppsrätter sätter i gång 2008. Dock gav analysen positiva signa-ler om att det kan vara möjligt att basera en prismodell på el med de faktorer som har störst inverkan på den dyraste produktionsteknologi som oftast används i elproduktio-nen, då elmarknaden i praktiken tillämpar marginalprissättning. / This thesis examines which factors that drive changes in the electricity spot price on the Nordic energy exchange Nord Pool. The intention with this thesis is to support Lunds Energikoncernen AB to create a pricing model. The factors were determined though a pre-study in which important literature on the electricity market were studied and inter-views with Lunds Energikoncernen AB. The examined factors in this thesis are; the price of emission allowances, net export to Germany, temperature, precipitation, the prices of coal and burning oil and Sweden’s business cycle. The factor study was a multiple regression analysis with the above factors as independ-ent variables and the spot price of electricity on Nord Pool as the dependent. The fac-tors were divided in two groups, the day group and the month group, the two groups were decided due to statistical observations. The factors from the former group had daily ob-served data and the latter monthly data. The month group included net exchange with Germany, oil and coal prices and the business cycle which are measured in GDP. In the month group only the net exchange with Germany had statistical significance and was used in further studies. In the day group the factors that are mostly discussed in the literature to impact on the electricity price namely, temperature, precipitation, and the price of emission allowances. As it, some what unexpected, turned out the precipitation did not have a statistical affect on the electricity price. The authors chose to carry out another analysis with precipita-tion from another area, neither this result had statistical significance. However, both the temperature and the price of emission allowances did have a statistical significant effect on the electricity price, the result were verified through one more round of analysis. After the two initial analyses, a regression analysis with the three factors that had statis-tical significance and the electricity price were used in a final analysis. The factors in-cluded in this regression were net exchange with Germany, temperature and the price of emission allowances. This, somewhat, simple forecasting model explained as much as 70 percent of the changes in the electricity spot price. At last the forecasting model were discussed by the authors who identified two major weaknesses, first the model may not explain sudden changes in the electricity price, and second the model has to be re-calibrated when the next trading period for emission al-lowances starts in early 2008. However the analysis did indicate that it might be possible to base an electricity price forecasting model on the factors that affects the most expen-sive production facility that are used to create energy, since the electricity market prac-tice marginal pricing.

Växthuseffekten är idag ett välkänt fenomen. För inte så länge sedan skrev 195 länder på klimatavtalet i Paris, ett avtal som slår fast att länderna tillsammans ska arbeta mot målet att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader Celsius. Redan före ingåendet av detta avtal fanns åtgärder som syftade till att minska den globala uppvärmningen. Införandet av utsläppsmarknaden är en sådan åtgärd. Denna marknad bygger på att man med hjälp av ekonomiska incitament påverkar företag att minska sina utsläpp. Om företag inte kan minska sina utsläpp står de inför stora kostnader. Hela idén med utsläppsmarknader hotas dock av det faktum att det inte finns någon vägledning kring hur företag ska redovisa utsläppsrätter i de finansiella rapporterna. Som ett resultat av avsaknaden av vägledning på området är det upp till företag själva att avgöra hur och om de ska redovisa utsläppsrätter. En ytterligare konsekvens av detta är det väldigt många företag som inte redovisar utsläppsrätter överhuvudtaget. Även bland de företag som valt att redovisa utsläppsrätter finns det en stor variation.I denna studie undersöks variationen ur ett annat perspektiv. Syftet med denna studie är att söka förklara varför företag tillämpar olika redovisningsmetoder gällande redovisning av utsläppsrätter utifrån ett anglosaxiskt och kontinentalt perspektiv. Den genomförda metoden i studien är en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag som behandlade 32 anglosaxiska respektive 32 kontinentala börsnoterade företags årsredovisningar. Samtliga företag är deltagare på en utsläppsmarknad och följer IFRS.Studien visar att det finns skillnader mellan anglosaxiska och kontinentala företags redovisning av utsläppsrätter. Studien visar även att dessa kan förklaras utifrån de egenskaper som är typiska för respektive redovisningstradition. Anglosaxiska företag redovisar överlag mycket mindre om utsläppsrätter än vad kontinentala företag gör. Detta faktum kan troligen förklaras genom den starka position som revisionsprofessionen har i den anglosaxiska redovisningstraditionen. Bland de anglosaxiska företag som väl valt att upplysa visar studien att deras redovisningsval styrs av syftet med deras finansiella rapporter. Vidare visar studien att kontinentala företag använder varierande värderingsmetoder vilket kan kopplas till skattelagstiftningens påverkan på redovisningspraxis i dessa länder. En annan skillnad är att kontinentala företag i högre grad erkänner hela förpliktelsen i balansräkningen vilket har sin förklaring i att de anses redovisa mer försiktigt.Studien belyser hur företags redovisningsval påverkas av redovisningstraditionerna i ett land och bekräftar att de fortfarande existerar. Dessa slutsatser kan bidra med ett nytt perspektiv i det pågående arbetet att ta fram vägledning gällande redovisning av utsläppsrätter. Vi anser att vägledning är nödvändig för att utsläppsmarknaden ska leva upp till sitt syfte, vilket den inte gör idag. / Today, the effect of greenhouse gases is a well-known phenomenon. Not so long ago 195 countries signed the Paris agreement, a document which states that the countries will work together to achieve the goal of keeping the global warming below 2 degrees Celsius. Even before the entrance of this agreement measures were taken to reduce global warming. The introduction of an emission trading scheme is one such measure. The scheme tries to create economic incentives for companies to reduce their emissions of greenhouse gases. If no efforts are made in order to reduce their emissions, the companies will face extensive costs. However, the whole idea of an emission trading scheme is threatened by the fact that there is no guidance on how companies should report emission allowances in their financial reports. As a result of the lack of guidance companies will have to decide on their own if and how they should account for emission allowances. A further consequence of this is that many companies do not account for emission allowances at all. It is also a big variation among the companies that have chosen to account for emission allowances.In this study we investigate the variety through a different perspective. The purpose of this study is to explain why companies use different accounting methods when they account for emission allowances from an Anglo-Saxon and Continental view. The applied method of this study is a quantitative content analysis with qualitative elements on 32 Anglo-Saxon and 32 Continental companies´ annual reports. All of the companies are participants on an emission trading scheme and comply with IFRS.The study shows that there is a difference between Anglo-Saxon and Continental accounting for emission allowances. The study also shows that this difference can be explained by the characteristics that are typical for each accounting tradition. In general, Anglo-Saxon companies disclose less about their emission allowances than the Continental companies do. This fact can probably be explained by the audit profession’s strong position in the Anglo-Saxon accounting tradition. The study also shows that the Anglo-Saxon companies that have chosen to disclose are guided by the objective of their financial statements. Furthermore, the study shows that Continental companies use several different valuation methods, which can be explained by the strong connection between tax and accounting practice in the Continental countries. Another difference is that Continental companies more frequently gross the liability in the balance sheet, which is explained by the fact that Continental companies are considered more prudent. This study highlights how corporate accounting choices are influenced by the countries’ accounting traditions and confirm that these traditions still exist. These conclusions can provide a new perspective in the current effort to develop guidance regarding the accounting of emission allowances. We believe that guidance is necessary if the emission trading scheme shall fulfil its purpose, which it currently does not.

<p>This essay aims at giving some insights in the complex relationship of increased greenhouse gases (GHG) in the atmosphere, the emission of carbon dioxide from the transport sector and different ways to decrease the contributions of heavy road transport to greenhouse gases. Road transport using heavy trucks is a large contributor to GHG. The objective of this study is to evaluate from a business perspective some existing alternatives for truck fuel and how these influence the total amount of GHG – emission. I have chosen to analyse if the commerce of carbon credits (Kyoto) could influence the speed of transition to alternative fuels. A comparison is presented including cost and environmental issues for the fuels such as ethanol and diesel.</p><p>Petroleum diesel is the dominant fuel used by heavy trucks and this is due to high costs and lack of availability of alternative fuel types.</p><p>The results show that a transition from diesel to alternative fuel is not possible in the near future unless a strong political control (steering, leadership) or big change on the conditions takes place. The actual price for emission rights is not high enough to influence a company’s choice of fuel if the transport sector would join the scheme. The price of emission rights needs to increase sharply in order to be able to influence the choice of fuel and technique. In the foreseeable future this is not a realistic event.</p><p>Transport companies with a long term strategy and a proactive environmental policy for transition to alternative fuels are seen as role models by customers and would also give a competitive advantage. My study shows that ethanol is a possible alternative to diesel if the transport sector can exploit its environmental, economical and social advantages.</p><p>The study also indicates that the current alternative fuel market is too weak for a change. A final solution for the transition to alternative fuel can occur either by a strong political leadership to the expense of higher transportation prices for customers or if a new competitive technology for alternative fuels will be viable. Of course, combinations of these alternatives are also possible.</p> / <p>Denna uppsats vill ge en inblick i det komplexa sammanhanget rörande ökade växthusgaser i atmosfären, transportsektorns koldioxidutsläpp, och olika sätt att minska de tunga vägtransporternas påverkan på klimatet. Syftet med studien är att utvärdera olika alternativ och sätt att styra mot minskade utsläpp av växthusgaser inom transportsektorn. Lösningarna kan vara av olika karaktär som politiska, teknologiska eller organisatoriska. Jag har valt att undersöka hur handeln med utsläppsrätter kan påskynda övergången till alternativa bränslen. Därmed har jag valt att jämföra kostnader och miljöaspekter för olika bränsleslag som etanol, diesel och bränsleceller för en tung lastbil.</p><p>Som ett exempel för tranportnäringen har jag valt transportföretaget DHL. Företaget använder transportmedel som väg, flyg, fartyg och järnväg men endast tunga lastbilar undersöks eftersom det är dessa som orsakar de största utsläppen av koldioxid. I dagsläget är diesel helt dominerande som bränsle för de tunga lastbilarna och detta förklaras av högre kostnader och/eller sämre tillgänglighet för andra bränsle alternativ.</p><p>Studiens resultat tyder på att en övergång från fossila till alternativa bränslen som ger mindre miljöpåverkan inte kommer att gå snabbt utan politisk styrning. Handeln med utsläppsrätter med priser på dagens nivå har ringa eller ingen påverkan på valet av framtida teknik och bränsle. För att handeln med utsläppsrätter ska kunna påverka ett tranportföretags val av teknik och bränsle måste priset mångdubblas, vilket inte är realistisk inom överskådlig framtid. Bränsleceller kan vara ett intressant alternativ på lång sikt.</p><p>Transportföretag som tänker långsiktigt och har en proaktiv miljöpolicy för övergång till alternativa bränslen ses som förebilder av allmänheten och sina kunder, de har därför en konkurrensfördel. Studien visar dessutom att etanol är ett intressant alternativ till diesel som transportbranschen kan utnyttja i större omfattning inom en nära framtid. Det finns förutom miljö- och ekonomiska fördelar även sociala aspekter som motiverar ökad användning av etanol.</p><p>Tropiska och subtropiska länder som har tillgång till stora arealer outnyttjade eller sparsamt utnyttjade jordbruksmarker kan odla sockerrör (råvarubas för etanolframställning) och skapar därmed ökade arbetstillfällen och ökad ekonomisk tillväxt. Det finns tillgänglig teknik som skulle kunna ersätta de flesta fossila bränsleslag men det saknas fortfarande tillräckligt ”tryck” från samhället. Marknadskrafterna är inte tillräckligt starka. Ett definitivt genomslag för alternativa bränslen kommer först då en tillräcklig kraftig politisk styrning sker.</p>

This essay aims at giving some insights in the complex relationship of increased greenhouse gases (GHG) in the atmosphere, the emission of carbon dioxide from the transport sector and different ways to decrease the contributions of heavy road transport to greenhouse gases. Road transport using heavy trucks is a large contributor to GHG. The objective of this study is to evaluate from a business perspective some existing alternatives for truck fuel and how these influence the total amount of GHG – emission. I have chosen to analyse if the commerce of carbon credits (Kyoto) could influence the speed of transition to alternative fuels. A comparison is presented including cost and environmental issues for the fuels such as ethanol and diesel. Petroleum diesel is the dominant fuel used by heavy trucks and this is due to high costs and lack of availability of alternative fuel types. The results show that a transition from diesel to alternative fuel is not possible in the near future unless a strong political control (steering, leadership) or big change on the conditions takes place. The actual price for emission rights is not high enough to influence a company’s choice of fuel if the transport sector would join the scheme. The price of emission rights needs to increase sharply in order to be able to influence the choice of fuel and technique. In the foreseeable future this is not a realistic event. Transport companies with a long term strategy and a proactive environmental policy for transition to alternative fuels are seen as role models by customers and would also give a competitive advantage. My study shows that ethanol is a possible alternative to diesel if the transport sector can exploit its environmental, economical and social advantages. The study also indicates that the current alternative fuel market is too weak for a change. A final solution for the transition to alternative fuel can occur either by a strong political leadership to the expense of higher transportation prices for customers or if a new competitive technology for alternative fuels will be viable. Of course, combinations of these alternatives are also possible. / Denna uppsats vill ge en inblick i det komplexa sammanhanget rörande ökade växthusgaser i atmosfären, transportsektorns koldioxidutsläpp, och olika sätt att minska de tunga vägtransporternas påverkan på klimatet. Syftet med studien är att utvärdera olika alternativ och sätt att styra mot minskade utsläpp av växthusgaser inom transportsektorn. Lösningarna kan vara av olika karaktär som politiska, teknologiska eller organisatoriska. Jag har valt att undersöka hur handeln med utsläppsrätter kan påskynda övergången till alternativa bränslen. Därmed har jag valt att jämföra kostnader och miljöaspekter för olika bränsleslag som etanol, diesel och bränsleceller för en tung lastbil. Som ett exempel för tranportnäringen har jag valt transportföretaget DHL. Företaget använder transportmedel som väg, flyg, fartyg och järnväg men endast tunga lastbilar undersöks eftersom det är dessa som orsakar de största utsläppen av koldioxid. I dagsläget är diesel helt dominerande som bränsle för de tunga lastbilarna och detta förklaras av högre kostnader och/eller sämre tillgänglighet för andra bränsle alternativ. Studiens resultat tyder på att en övergång från fossila till alternativa bränslen som ger mindre miljöpåverkan inte kommer att gå snabbt utan politisk styrning. Handeln med utsläppsrätter med priser på dagens nivå har ringa eller ingen påverkan på valet av framtida teknik och bränsle. För att handeln med utsläppsrätter ska kunna påverka ett tranportföretags val av teknik och bränsle måste priset mångdubblas, vilket inte är realistisk inom överskådlig framtid. Bränsleceller kan vara ett intressant alternativ på lång sikt. Transportföretag som tänker långsiktigt och har en proaktiv miljöpolicy för övergång till alternativa bränslen ses som förebilder av allmänheten och sina kunder, de har därför en konkurrensfördel. Studien visar dessutom att etanol är ett intressant alternativ till diesel som transportbranschen kan utnyttja i större omfattning inom en nära framtid. Det finns förutom miljö- och ekonomiska fördelar även sociala aspekter som motiverar ökad användning av etanol. Tropiska och subtropiska länder som har tillgång till stora arealer outnyttjade eller sparsamt utnyttjade jordbruksmarker kan odla sockerrör (råvarubas för etanolframställning) och skapar därmed ökade arbetstillfällen och ökad ekonomisk tillväxt. Det finns tillgänglig teknik som skulle kunna ersätta de flesta fossila bränsleslag men det saknas fortfarande tillräckligt ”tryck” från samhället. Marknadskrafterna är inte tillräckligt starka. Ett definitivt genomslag för alternativa bränslen kommer först då en tillräcklig kraftig politisk styrning sker.

<p>Traditional product features such as price, quality and supply service have been extended and nowadays includes environmental aspects as well. It raises new and increasing demands on haulier companies. The transport sector is responsible for a large part of the pollutants causing today’s environmental problems. The business is being closely monitored and to operate environmental friendly is seen as one of the most important elements for the industry’s future development. Haulier companies must not only meet the restrictions of the government, but also respond to the customers’ demands on</p><p>environmental performance.</p><p>The aim of the study is to review the environmental demands of PNLs present customers and what they think their demands will look like in three years time. The scope of the survey is two-fold. The study will partly review if the changing environmental aspects can impact on supply service and price; and partly investigate the importance of an environmental certification. To reach the aim of the study qualitative interviews have been carried out with nine of PNLs present customers. The choice of customers has been made to represent</p><p>an overall picture of PNLs customer portfolio.</p><p>The study concluded that supply service and price is more important than environmental aspects today. The customers are prone to compromise on delivery time and price to the advantage of the environment. But it can not cost too much or take too long, and there must be a possible choice of transport.</p><p>There are today no expressed environmental demands on transport, but the conclusion is that it is only a matter of time before they will prevail. The results prove that environmental issues are estimated to be fundamental for hauliers in the future. It is seen as a competitive advantage to be at the leading edge of offering green transportation alternatives.</p><p>It is considered important today that hauliers pursue environmental issues aggressively. A certification according to ISO or other environmental management systems is considered less important. The results show that environmental management systems and an operative environmental framework will increase in importance in the future when choosing between hauliers.</p>

Handelssystemet med utsläppsrätter, EU ETS, är ett av EU:s verktyg för att minska utsläppen av växthusgaser. Utsläppsrätterna kan förvärvas genom antingen kostnadsfri tilldelning från Naturvårdsverket eller genom handel, vilket ligger till grund för olika anskaffningsvärden. Det finns även olika syner på vilken slags tillgång som en utsläppsrätt kan anses ha karaktär av, exempelvis immateriell tillgång, varulager och finansiell tillgång. Tidigare fanns en gällande tolkning för redovisningen av utsläppsrätter, IFRIC 3, idag finns det dock ingen reglering för redovisningen av utsläppsrätter.Den genomförda studien syftar till att kartlägga hur 250 svenska företag som omfattas av EU ETS redovisar utsläppsrätter i de finansiella rapporterna. Utöver det syftar studien till att undersöka om det föreligger några skillnader i redovisningen beroende på vilket regelverk som företagen tillämpar. För att undersöka skillnader och således göra en jämförelse har bolagen delats in i tre huvudgrupper vilka är; kommunala regelverk, nationella regelverk och internationella regelverk.Tidigare forskning har kommit fram till att redovisningen av utsläppsrätter skiljer sig både vad det gäller klassificering och värdering vilket även bekräftas av den genomförda studien. Från studien kan konstateras att hela 43 procent av företagen inte lämnar någon information alls kring att de omfattas av EU ETS. Dessutom lämnar 20 procent enbart information om att de inkluderas av handelssystemet utan att redovisa ett värde i balansräkningen. En anledning till att företag enbart redovisar information kan vara för att tillgodose intressenters krav på, och behov av, upplysningar av finansiell information. Resterande 37 procent redovisar ett värde av utsläppsrätterna i balansräkningen. Majoriteten klassificerar tillgången som antingen immateriell tillgång eller varulager. Gällande skulden som uppstår för utsläppsrätter är det vanligast att klassificera som en kortfristig skuld. Anskaffningsvärde är den vanligaste värderingsmetoden för både tillgången och skulden av utsläppsrätterna.Redovisningen av utsläppsrätter skiljer sig både inom och mellan bolagsgrupperna. Det finns tendenser på att företag som tillämpar ett internationellt regelverk i större utsträckning redovisar utsläppsrätterna än de som tillämpar ett nationellt regelverk. Det kan bero på mer omfattande upplysningskrav för de som redovisar enligt ett internationellt regelverk. I studien har företagens redovisning av utsläppsrätter analyserats utifrån intressentteorin, legitimitetsteorin och institutionell teori.Den genomförda kartläggningen av svenska företags redovisning av utsläppsrätter har bidragit till att belysa problematiken kring att redovisningen inte är konsekvent. / EU ETS is one of the EU’s instruments for reducing greenhouse gas emissions. The emission rights can be acquired through either free allocation from the Swedish Governmental Authority, Naturvårdsverket, or by trade, which is the basis for various valuation at cost. There are also different views of what kind of asset emission rights can be considered as, for example intangibles, inventories and financial assets. Previously there was a valid interpretation for the accounting of emission rights, IFRIC 3. Nowadays there is no regulation for the accounting of emission rights.The study aims to identify how 250 Swedish companies, covered by the EU ETS, account for the emission rights in the financial statements. Furthermore, the study aims to examine whether any differences between companies depends on the applied accounting standards. To examine differences and thus make a comparison, the companies have been divided into three main groups; Municipal standards, National standards and International standards.Previous research has concluded that the reporting of emission rights differ between companies both in terms of classification and valuation, which is confirmed by the study. The study states that 43 percent of the companies do not provide any information concerning the EU ETS. Furthermore, 20 percent solely provide information about the inclusion of EU ETS without reporting a value in the balance sheet. One reason could be to satisfy stakeholders' requirements and needs for financial information. It is 37 percent that reporting a value in the balance sheet. A majority classify the rights as intangibles or as inventories. Regarding the liability incurred by the emission rights the most common way to classify is as a current liability. The most frequently used method of valuation for both assets and liabilities is at cost.The accounting of emission rights varies both within and between the three groups. There are indications that companies applying the international standards, to a greater extent recognize emission rights than companies applying Swedish standards, which may be due to higher disclosure requirements. In the study, an analysis of the accounting for emission rights is performed based on stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory.The performed identification of how Swedish companies account for the emission rights has intended to highlight the problem that the accounting is not consistent.This thesis is hereinafter written in Swedish.