Syftet med arbetet är att undersöka explicit uttalsundervisning vid svenska för invandrare (SFI) under vårterminen 2022 ur ett lärarperspektiv. Detta görs med stöd av tre bärande forskningsfrågor som undersöker hur explicit uttalsundervisning förstås i förhållande till fonetik, fonologi och prosodi samt hur SFI-lärarna värderar sina egna förutsättningar att bedriva explicit uttalsundervisning. Undersökningen har skett genom en metodkombination där kvantitativa data har samlats in via en webbenkät samt genom uppföljande kvalitativa intervjuer. Arbetet vilar på en fenomenologisk grund där lärarnas upplevelser, uttryckta tankar och erfarenheter kring undersökningens kärna, det vill säga explicit uttalsundervisning, står i fokus. I intervjuerna utvecklar de deltagande SFI-lärarna sina tankar i samtal med forskaren och skapar en djupare förståelse och kunskap för ämnet i enlighet med det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar en ögonblicksbild av uttalsundervisningen vid SFI under vårterminen 2022 som den återges av informanterna. Bilden i sig är inte generaliserbar, men genom sin komplexa utformning tyder den på att uttalsundervisningen vid SFI förstås och praktiseras olika utifrån läraren och dennes individuella kunskap och intresse. De deltagande SFI-lärarna anser uttalsundervisning som en viktig komponent vid SFI men den utförs dock sällan systematiskt. Vokalljud, reduceringar och konsonantljud är de områden som oftast undervisas explicit och främst genom arbetsmetoder som högläsning i olika former. Uttalsundervisning vid SFI är idag relativt obeforskat men förhoppningsvis kan detta arbete bidra till att öka intresset för området.

Grannspråksförståelsen mellan danska och svenska har i flera undersökningar visat sig vara asymmetrisk vad hörförståelsen beträffar. En anledning till denna asymmetri förmodas vara ljudförändringar i danskan. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur drag som försvagningar och assimilationer i danska språket påverkar svenskars uppfattning och förståelse av talad danska. Detta undersöks genom ett experiment, där jag testar svenska gymnasieelevers uppfattning och förståelse av åtta utvalda försvagningar och assimilationer. 40 personer deltog i experimentet varav materialet från sju personer sorterades bort. Slutsatsen är att sex av de undersökta dragen påverkar informanternas uppfattning av de undersökta orden negativt. Det var fler informanter som uppfattade de undersökta dragen korrekt, än det var som förstod orden. Detta tyder på att det är mer än just de undersökta dragen som påverkar informanternas uppfattning och förståelse av orden. Antalet testade ord för varje drag är dock för lågt för att säga något om hur de undersökta försvagningar och assimilationer påverkar svenskars uppfattning generellt.

The primary aim of this thesis is the consideration of neuroscientific studies regarding the localization of high-level cognitive (i.e., nonsensory and nonmotor) processes into the brain. To accomplish this aim, I briefly summarized history of the localizations which lead to the cortical localization of high-level cognitive processes. Then, I present a case study, memory consolidation to compare molecular neuroscience (MN) and cognitive neuroscience (CN) as to how they differ in their localizations. After I put forward the difference between MN and CN, I make use of Uttal&rsquo / s arguments to consider the localizations of MN and CN. His arguments resemble the underdetermination problem and pessimistic meta-induction (PMI) highly debated topic in scientific realism debate. In this respect, I examine UD and PMI with its relevance to MN and CN.

Uppsatsen bygger på en undersökning där ett eventuellt samband mellan svenskfödda lyssnares är upplevelse av vad som ett begripligt och lyssnarvänligt uttal hos andraspråkstalare, och durationen av de långa ljuden i betonade stavelser hos andraspråkstalare utreds. En lyssnargrupp bestående av 20 personer med svenska som förstaspråk fick lyssna på inspelningar av 6 andraspråkstalare som utifrån en bild och tio stödord skapade en berättelse. Lyssnarna betygsatte sedan talarnas uttal på skala från 1 till 6 utifrån kriterierna begriplighet och lyssnarvänlighet, och vid sidan av betygen gav de även skriftliga kommentarer om var och en av de sex talarna.           För att kunna bedöma och jämföra hur väl talarna lyckades realisera den komplementära längden användes talanalysprogrammet Praat. Undersökningen kan inte påvisa något samband mellan lyssnarnas betyg och talarnas förmåga att realisera den komplementära längden, men detta kan hänga samman med metodologiska problem. Lyssnarnas kommentarer visar emellertid på att flera talare lyssnar efter och värderar flyt högt och även att taltempot har en betydelse för upplevelsen av uttalet. Flyt definieras inte men ställt ofta i kontrast till ett hackigt uttal. Övriga faktorer som nämns i lyssnarnas kommentarer handlar ofta om segmentella och grammatiska faktorer och även om bland annat röststyrka och -kvalitet och om den berättartekniska förmågan.

Sammandrag Uppsatsens syfte är att undersöka vilka specifika svårigheter somaliska andraspråksinlärare har i sitt svenska uttal. Studien kommer att beröra såväl segmentella som prosodiska skillnader och föreslå lämpliga metoder för att förbättra deras svenska uttal. Modersmålets inflytande är starkt inom uttalets område, varför prediktioner om somalisktalandes svenska uttal kan göras på förhand. Dessa uttalsskillnader slår också igenom i det undersökta materialet. För att besvara uppsatsens frågeställningar gjordes en brytningsanalys av tre somaliska informanters svenska uttal. Den metod som användes var kvalitativ. Informanterna spelades in och uttalet analyserades med hjälp av språkanalysprogrammet Praat. Det tal som spelades in var huvudsakligen spontant, men även till viss del styrt. De teoriramar som studien utgår från är Selinkers interimspråksteori liksom den kontrastiva hypotesen. Resultatet av studien visar att inlärarna uppvisar typiska uttalssvårigheter för andraspråksinlärare i allmänhet men även för den somaliska språkgruppen i synnerhet. Ett flertal uttalssegment är problematiska för informanterna, däribland rundade vokalljud och klusilljud. De främre vokalerna <ö> och <y> uttalas [ɔ, oː] och [iː, ɪ]. Den centrala vokalen <u> [u, uː]. Konsonanten <p> uttalas [b] och <v> ofta [f]. Andra svårigheter är /ʃ/ [χ] liksom /ŋ/ [ŋg]. Informanterna har även svårigheter med svenskans betoning och prosodi, vilket bland annat yttrar sig i entonigt tal, avvikande kvantiteter samt felaktig betoning. Pedagoger som undervisar somalisktalande elever bör tydligt fokusera på kontrastiva beskrivningar och övningar såväl i helklass som individuellt med rikliga möjligheter till praktisk övning genom bland annat språklaboratorium och interaktiva databaserade övningar. Somalisk modersmålslärare bör vara ett naturligt inslag i uttalsundervisningen av somalisktalande liksom uttalsundervisning som startar direkt då svenskstudierna inleds och fortgår genom hela språkundervisningen.

En talare som stöter på ett nytt namn kan ha svårt att uttala det korrekt om det innehåller främmande språkljud. Syftet med studien är att undersöka SVA-elevers upplevelser av att få sina förnamn uttalade. Materialet för studien utgörs av 60 elevers svar på en enkät. Resultatet visade att en betydande del av eleverna upplever att deras namn blir felaktigt uttalade. En del elever upplever detta som besvärligt medan andra är likgiltiga inför faktumet. Analyserna visar att det finns en risk att elever som får sina namn fel uttalade internaliserar en känsla av att inte höra hemma. Men också att en lärare som ska uttala ett nytt namn korrekt behöver veta vilket språk namnet kommer ifrån, det språkets uttalsprinciper och ha förmåga att kunna uppfatta, avkoda och producera de språkljud som ingår i namnet.

Det svenska samhället blir allt mer mångkulturellt och i takt med den ökade invandringen förändras klassrummen i de svenska skolorna. När individer flyttar till Sverige och börjar i skolan blir de andraspråkselever samt en del av det svenska samhället och måste lära sig det svenska språket. I min litteraturstudie har jag intresserat mig för faktorer som har betydelse för uttalsundervisning för elever med svenska som andraspråk. Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera faktorer som i forskningen lyfts fram som väsentliga gällande uttalsundervisning bland elever med svenska som andraspråk. Dessutom syftar studien till att sammanställa och presentera på vilka sätt uttalsundervisning kan användas i klassrummet för att möjliggöra andraspråkselevers utveckling i uttal och förståelse av svenskans fonologi. I litteraturstudien har nationella och internationella forskningstexter samlats för att kunna ge en helhetsbild av vilka faktorer som är av betydelse när elever lär  sig ett nytt språk. Resultatet av litteraturstudien visar att lärare bör undervisa andraspråkselever i fonetik, vilket är läran om uttal och de minsta betydelseskiljande enheterna fonem och därefter arbeta med artikulation. Fonetik-utbildning leder till fonemisk medvetenhet och kan spela en viktig roll i undervisningen om uttal för att elever ska kunna komma vidare till ord- och frasnivå. Målet med den svenska uttalsundervisningen är att eleverna ska undvika att överföra strukturer från modersmålet och istället utveckla ett brytningsfritt uttal och lära sig svenska språkets prosodi.

I denna uppsats beskrivs en studie av attityder till brytning. Genom ett masktest har attitydernatill finsk och engelsk brytning hos ett femtiotal gymnasieelever på en skola i Mellansverigeundersökts. I en enkät har eleverna angett bedömningar av egenskaper hos sex påhittade läraresom ansöker om att bli deras nya samhällskunskapslärare. Dessa sökande har bedömts utifrånröstprov. En av dessa har talat med stark finsk brytning, en med stark engelsk brytning, en medlätt engelsk brytning och tre har talat standardsvenska. Samma talare har stått bakom de tvåengelska varianterna, men detta har informanterna inte informerats om. Då alla kandidaternaför positionen har läst upp samma personliga brev skulle bedömningarna utgå ifrån det intryckeleverna fick av deras sätt att tala. Som ett tillägg skulle eleverna dessutom rangordna talarnaefter preferens. Syftet har varit att avgöra om och i vilken utsträckning art och grad av brytningpåverkar ungdomarnas uppfattningar av talarna som personer.Undersökningens resultat visar att art och grad av brytning påverkar hur människor blirbetraktade i samhället. Informanterna värderade standardsvenskan och den lätta engelskabrytningen högre än de starka brytningarna och gav dem högre placeringar i rangordningen.Mellan de två starka brytningarna föredrog man starkt den engelska brytningen framför denfinska brytningen. Inga säkra slutsatser kan dock dras om attityder till finsk brytning specifiktdå en stor minoritet inte uppfattade denna som finsk. Ändå verkar det spela roll hur stark ensbrytning är och vilken brytning det rör sig om för hur man blir bedömd i samhället.

Uttalet är den språkliga nivå genom vilken man lättast förstår att en individ inte är moders­målstalare, utan andraspråkstalare. Syftet med denna uppsats är att undersöka brytning hos italienska and­raspråksinlärare av svenska, genom att ta reda på vilka segment, alltså vokaler och konsonan­ter, samt stavelsetyper som vållar mest svårigheter hos dessa inlärare och varför. Dessutom undersöker studien i vilken utsträckning erfarenhet av andraspråket kan spela en roll i andra­språksinlärares uttal. Genom en jämförelse av de svenska och italienska ljudsystemen görs prediktioner om svårigheter för italienska inlärare av svenska utifrån tre teoretiska grunder, d.v.s. stavning, typologisk markering och Speech Learning Model (SLM). Material och metod består av intervjuer och inspelningar med 28 italienska andraspråk­sinlärare av svenska, indelade i tre grupper enligt deras erfarenhet av svenska: nybörjare, ta­lare på medelnivå och flytande talare. Informanterna ombads att uttala 30 ord innehållande de tänkbara svåra strukturerna för italienska inlärare samt att återberätta en text medan de spelades in. Resultaten visar att trots att uttalet förbättras betydligt med ökad erfarenhet av svenska, förblir vissa ljud svåra även efter en lång exponering för språket. Detta gäller i synnerhet i fråga om vokaler, som erfarna inlärare fortfarande ofta har svårigheter med. De vokaler som vållar störst problem är i synnerhet [ʉ̟ː] (t.ex. i ordet hus) och [ɵ] (t.ex. i ordet ugn). Konso­nanterna verkar däremot vara lättare att tillägna sig efter en viss exponering för språket. Det som förblir svårast är dock det aspirerade [th]. Vad gäller konsonantkluster är ko­daklustret /ŋn/ ─ som exempelvis förekommer i ordet ugn─ det svåraste att uttala även hos erfarna inlä­rare, men även kodaklustren /lj/ (t.ex. i helg) och /rj/ (som i varg), och ansatsklust­ret /sv/ (som i ordet Sverige), fortsätter att vålla svårigheter även med erfarenhet. Italienska inlärares uttalssvårigheter kan till stor del förklaras med typologisk markering och likhet mellan svenskans och italienskans ljud, i och med att de strukturer som verkar or­saka störst problem är högt markerade strukturer, och liknande ljud. Dessutom verkar itali­enska inlä­rares ─ i synnerhet nybörjares─ uttal också starkt påverkas av stavning, i och med att informanternas uttal ofta avspeglar ortografin.

Inom forskningen har man dragit slutsatsen att ett begripligt och lyssnarvänligt uttal har stor betydelse för hur talaren blir bemött. Det innebär att uttal är något som bör tränas i undervisning i svenska som andraspråk. Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur kunskaper om det svenska uttalet representeras i läromedel för SFI, hur dessa kunskaper förmedlas till elever, samt hur de undervisande lärarna resonerar kring uttalsundervisning med hjälp av läromedel för SFI. Undersökningen utgår från tre frågeställningar. Dessa frågeställningar berör i vilken omfattning uttalsområden finns representerade i läromedlen, vilka undervisningsmetoder som förekommer, samt lärarnas syn på dessa läromedel. Materialet består av fyra läromedel för SFI, varav tre tryckta och ett digitalt, samt fyra intervjuer med praktiserande lärare. Som metod användes både kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys samt semistrukturerad intervju. Resultaten indikerar att mellan 7 till 22 procent av materialet ägnas åt uttal i de valda läromedlen. Av dessa har två läromedel en rättvis fördelning mellan prosodi och enskilda fonem medan ett läromedel ägnar en tredjedel till enskilda fonem och resten till prosodi. Det resterande läromedlet har nästan exkluderat prosodi och det är istället enskilda fonem som tränas. Vidare har det framkommit att ett läromedel behandlar väldigt få konsonantfonem och ett annat missgynnar vokaler. Bland undervisningsmetoderna är perceptionsträning och upprepning de vanligaste hos samtliga läromedel och två läromedel har mer varierande utbud av undervisningsmetoder. Lärarnas synpunkter på läromedlen har inkluderat allt ifrån att bilderna är missvisande till att läromedlen inte är kompletta. Slutsatsen är att vissa läromedel behöver ordentliga förbättringar och att dessa bör väljas med stor omsorg då valet av läromedel definitivt kan påverka undervisningen. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>