Studien handlar om estetiska lärprocesser i ämnet engelska. Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för hur pedagoger i årskurs 1 - 3 arbetar med estetiska uttrycksformer i engelskundervisning och hur de kombinerar det med icke-estetiskt lärande. Frågeställningarna undersöks mot bakgrund av tidigare forskning samt vad pedagoger på fältet har för åsikter, uppfattningar och erfarenheter om estetiska uttrycksformer och läromedel som kombination i engelskundervisningen på lågstadiet. Studien är baserad på två forskningsfrågor som undersöks och blir besvarade: Hur kombinerar pedagoger estetiska uttrycksformer och icke-estetiskt lärande i engelskundervisningen i årskurs 1 - 3? Hur ser pedagoger på relationen mellan estetiskt lärande och icke-estetiskt lärande i engelskundervisning i årskurs 1 - 3? Studien består av en teoretisk och en empirisk del där fokus ligger på estetiska lärprocesser med ingång i uttrycksformerna musik och drama samt ett icke-estetiskt lärande som lutar mot läromedel i engelskundervisning. Den teoretiska delen utgår från det sociokulturella perspektivet med Vygotskijs syn på estetiskt lärande där han vill ha in det estetiska perspektivet i skolans undervisning. I denna studien har det framkommit att med hjälp av estetiska lärprocesser som hjälpmedel förstärks elevernas möjligheter att nå kunskaper i engelska språket. Kroppsspråket och sinnena är också en viktig del som hjälper eleverna att på ett enklare sätt befästa engelskkunskaper. Kombineras det estetiska och icke-estetiska lärandet med varandra så blir det en relation mellan lärandeformerna som leder till ett varierat lärande i engelskundervisningen i grundskolan. / This study is about aesthetic learning processes in the English subject. The purpose of the study is to contribute with an increased comprehension of how teachers in grade 1 - 3 work with aesthetic learning processes and how they combine aesthetic learning with non-aesthetic learning in the English subject. The study draws on previous research as well as working teachers’ opinions, perception and experience of working with the combination of the aesthetic form of expression and the teaching media in the English subject in primary school. The foundation of the study lies on two questions which were examined and answered during the course of the study. The questions are as follows: How does the teachers combine aesthetic learning with non-aesthetic learning in the English subject in grade 1 - 3? What do teachers think about the relations between aesthetic learning and non-aesthetic learning in the English subject in grade 1 - 3? The study consists of a theoretical and an empirical section where the main focus lies on aesthetic learning processes drawing on music and drama, on the one hand, and non-aesthetic learning based on teaching media, on the other, in the English classroom. The theoretical framework of the study has its roots in the sociocultural perspective with Vygotsky’s view on aesthetic learning in education. It emerged in the study that with the aid of aesthetic learning processes the pupil’s knowledge of the English language has increased. The body language and senses have an important function in helping the pupil’s to acquire the English language in an easier way. If aesthetic learning is combined with non-aesthetic learning it creates a relation between the two learning processes which leads to a varied learning in the English subject in primary school.

Enligt Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket, 2016) ska estetiska uttrycksformer vara en del av den dagliga verksamheten i förskolan. Denna studie grundar sig i mitt eget intresse för arbetet med estetiska uttrycksformer. Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar om de estetiska uttrycksformerna i relation till barns sociala samspel. Jag valde att undersöka hur sex stycken verksamma pedagoger med olika lång erfarenhet inom förskolan resonerar om estetiska uttrycksformer, hur dessa används i verksamheten och hur de påverkar barns sociala samspel. Studien utfördes med kvalitativaintervjuer som metod och har analyserats utifrån Lev S Vygotskij’s sociokulturella perspektivmed fokus på att lärandet sker i sociala sammanhang. Studiens resultat visar att pedagogernas uppfattningar om användandet av estetik i den dagliga verksamheten både anses vara roligt och utvecklande för såväl barn som pedagoger. Resultatet visar även att estetiken och dess olika former och uttryckssätt bör användas dagligen för att barn skall få möjlighet att utveckla sitt sociala samspel. / According to the Curriculum for Preschool, Lpfö 98, (Swedish National Agency for Education, 2016), aesthetic forms of expression should be part of the daily activities of the preschool. This study is based in my own interest in the work of aesthetic forms of expression. The purpose of the study was to investigate how educators in preschool discuss about the aesthetic forms of expression in relation to children's social interaction. I chose to examine how six active educators with different long experience in preschool discuss about aesthetic forms of expression, how these are used in the daily activities and how they affect children's social interaction. The study was conducted with qualitative interviews as a method and has been analyzed from the perspective of Lev S Vygotskij's socio-cultural perspective focusing on learning in social contexts. The study's results show that educators' perceptions of the use of aesthetics in daily activities are both considered fun and developing for both children and educators. The result also shows that aesthetics and its various forms and modes of expression should be used daily to give children the opportunity to develop their social interaction.

Forskning om tidig läsinlärning visade att pojkar underpresterar flickor i såväl nationella som internationella jämförelser i läsförståelse. Utveckling av en god läsförmåga är beroende av läsintresse och studier visade även att pojkar har lägre engagemang för läsning än flickor. Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att granska på vilket sätt lärare kan arbeta för att kompensera för skillnaderna i prestation mellan flickor och pojkar i läsförståelse på lågstadiet. Vidare ville vi synliggöra hur lärare undervisar för att ge underpresterande pojkar förutsättningar att uppnå samma resultat som flickor i läsförståelse. Detta genom att lyfta fram explicita undervisningsstrategier som främjar pojkars prestationer i läsförståelse och engagemang för läsning och på så sätt bidra med kunskap till området. Frågeställningen för arbetet var: Hur undervisar lågstadielärare för att höja pojkars prestationer i läsförståelse? Metoden var att genomföra en kunskapsöversikt. Datainsamlingen bestod av systematiska databassökningar som resulterade i elva refereegranskade tidskriftsartiklar som analyserades med hjälp av tematisk analysmetod. Resultatet visade att lärare i sin undervisning bör fokusera på elevernas kunskapsnivå och olika förutsättningar snarare än deras kön. För att höja pojkars prestationer i läsförståelse behöver lärare genom sin undervisning främja positiva läsattityder hos eleverna och höja deras engagemang för läsning. Lärarens didaktiska val av läsundervisning för att höja pojkars prestationer i läsförståelse och engagemang för läsning bör således vara varierad i den aspekten att den innefattar estetiska uttrycksformer, uppgifter med en tydlig mottagare och internalisering av läsförståelsestrategier. En undervisningsstrategi med relevans för yrket som synliggörs i studien är lästeater som innefattar samtliga tre aspekter. / Research on early literacy has shown that girls outperform boys in both national and international comparisons of reading comprehension. Development of proficient reading skills relies on an interest for reading and studies have also shown that boys exhibit lower engagement in reading compared to girls. Therefore, the aim of this literature review was to examine how primary school teachers instruct to compensate for differences in achievement between boys and girls in reading comprehension. The research question was: How do primary school teachers instruct to improve boy’s achievements in reading comprehension? The method used was to conduct a literature review. The collection of data consisted of systematic database searches resulting in eleven peer-reviewed journal articles analyzed using the method of thematic analysis. The findings revealed that teacher instruction should focus on pupils' knowledge level, rather than their gender. To increase boys' reading comprehension performance, teachers need to encourage positive reading attitudes amongst pupils and increase their engagement in reading. Therefore, teachers didactic choices in reading instruction to improve boys' achievements in reading comprehension and engagement in reading ought to be varied including aesthetic forms of expression, tasks with a clear audience and the internalization of reading comprehension strategies. An instructional strategy relevant to the profession that is highlighted in the study is readers theater, including all three aspects.