The purpose with this study is to analyze and interpret the curriculum and through that highlight what opportunities the curriculum sets for the teachers to teach in accordance with aesthetic learning processes and different forms of expressions that’s a part of the lecture and the learning of the social studies subject in F-3. There is a lack of research on the aesthetic learning process and forms of expression linked to F-3 core subjects and almost no research linked to social studies. This study analyzes curriculum documents from 2011, syllabuses from 2011 and comment material from 2011 in the subject’s history, geography, religious education and civics and the aesthetic subject’s art and music. I have then compared these with the curriculum, syllabuses, and comment material for the same subjects in the upcoming curriculum of 2022. The study shows there is plenty of opportunities for teachers to build on the aesthetic learning process and different forms of expressions in the social studies subjects for F-3 in their teaching. The result has been discussed in relation to former research of aesthetic learning processes and different expressions. This discussion shows that education through aesthetic learning processes and different forms of expressions promotes thinking and analyzing skills among individuals enhancing their ability to actively participate in society. / Syftet med studien är att analysera och tolka läroplanen samt därigenom synliggöra vilka möjligheter läroplanen ger lärare att arbeta med estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer som en del av undervisningen och lärandet i de samhällsorienterande ämnena i grundskolan F-3. Det finns sparsamt med forskning gällande estetiska lärprocesser och uttrycksformer kopplat till kärnämnena i grundskolans F-3 och näst intill ingen forskning alls gällande koppling till de samhällsorienterande ämnena. Studien utgår ifrån en textanalys där de analyserade dokumenten består av läroplanen från 2011, kursplaner från 2011 och kommentarmaterial från 2011 i ämnena historia, geografi, religionskunskap och samhällskunskap samt de estetiska ämnena bild och musik. Jag har sedan jämfört dessa med läroplan, kursplaner och kommentarmaterial för samma ämnen i kommande läroplaner 2022.  Studien visar att det finns gott om möjligheter i styrdokumenten som uppmanar och lämnar plats för läraren att använda sig av estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer i de samhällsorienterande ämnena för F-3 i undervisningen. Resultatet har sedan diskuterats gentemot tidigare forskning om estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer. Diskussionen visar att undervisning genom estetiska lärprocesser och olika uttrycksformer skapar tänkande och analyserande individer som kan delta aktivt i samhällslivet.

Föreliggande intervjustudie undersöker kopplingen mellan multimodala arbetssätt och differentierad undervisning, för att utreda huruvida multimodala arbetssätt kan användas för att möta alla elever i läs- och skrivundervisningen utan att exkludera. Syftet är att bidra med kunskap om multimodal differentierad läs- och skrivundervisning som möjliggör att alla elever möts, kan lära samt utveckla kunskap. Frågeställningarna som besvaras är: Hur beskriver lärare att differentierad undervisning möjliggörs? Vilka möjligheter och hinder för elevernas språk- och kunskapsutveckling identifierar lärarna i den beskriva undervisningen? Det teoretiska ramverket grundas i forskningsområdet kring multimodalitet, differentierad undervisning samt språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Dessutom nyttjas en teoretisk modell avseende läspraktiker för att diskutera studiens resultat. Materialet samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserades genom tematisk analys. Resultatet indikerar att möjligheterna med multimodala arbetssätt är att begripliggöra innehåll och bearbeta samt fördjupa innehåll för att stötta språk- och kunskapsutveckling i gemensamma sammanhang. Det senare kan medföra att den tidiga läs- och skrivundervisningen blir differentierad, eftersom fler elever får möjlighet att förstå, lära och delta. Samtidigt framkommer hinder i form av att undervisningen eventuellt upplevs oregelbunden, blir för intrycksrik för en del elever, förlorar sammanhanget eller kan få elever att undvika utmaningar ifall de själva får välja vilken uttrycksform de ska använda. / This interview study examines the relation between multimodal practices and differentiated instruction, to investigate if multimodal practices could offer a way to meet all students, without exclusion during literacy instruction. The aim is to contribute with knowledge about multimodal differentiated literacy instruction which meets all students, helps them to learn and develop knowledge. The research questions that will be answered are: How do teachers describe that differentiated instruction is made possible? What possibilities and obstacles for students’ language and knowledge development are identified by the teachers? The theoretical frame is based on the research area of multimodality, differentiated instruction, and to scaffold language and knowledge development. Moreover, a theoretical model about reading practices is used to discuss the result of the study. The material was gathered through qualitative semi-structured interviews and the analyzed through thematic analysis. The result shows that possibilities with multimodal practice include making teaching content more understandable together with opportunities of processing and deepening it to support language and knowledge development within a context. The later can contribute to make early literacy instruction differentiated, because more students get a chance to understand, learn and participate. Although, obstacles appear since instruction might come across as irregular, contain too much stimulus, lose context or students might avoid challenges if they choose what form of expression to use.

Syftet med studien är att undersöka estetiska lärprocesser i svenskundervisningen årskurserna F–3. Teorin som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet där mediering, medierande redskap, internalisering och appropriering är centrala begrepp. I denna studie användes skriftliga intervjuer för att samla in data som analyserades genom innehållsanalys. Resultatet visar att lärare tycker det är viktigt att arbeta med estetiska lärprocesser i svenskundervisningen. Däremot anser merparten av lärare att de inte har tillräckligt med kunskaper i ämnet och efterfrågar kompetensutveckling. Ytterligare ett resultat som framkommer är att undervisning med estetiska lärprocesser kan underlätta för elever med annat modersmål och elever som har svårigheter i teoretiska ämnen. Däremot är bristen på resurser något som begränsar arbetet i svenskundervisningen. Slutsatsen av studien är att lärare behöver kompetensutveckling för att kunna arbeta med estetiska lärprocesser i svenskundervisningen.

The purpose of this study is to invetigate preschool teachers' perceptions of opportunities and difficulties in work with aesthetic forms of expression in the preschool's learning environment. According to the preschool curriculum (Skolverktet, 2018), preschool education must give children the opportunity to experience, shape and communicate through aestethic forms of expression such as image, form, drama, movement, song, music  and dance. It is also the preschool teachers' responsibility to develop pedagogical content and environments in the teaching that inspire development and learning (Skolverket, 2018). To investigate preschool teachers' own perceptions of opportunities and difficulties at work, a phenomenographic methodological approach and qualitative semi-structured interviews were used, which were also recorded and enabled in-depth answers. The results and the analysis shed light on preschool teachers' perceptions of the opportunities and difficulties that exist in the work of creating conditions for children to experience, shape and communicate in the learning enviroinment through aesthetic forms of expression. What preschool teachers preceive can create opportunities and difficulties are the educator, the physical environment and time, above all in the form of the preschool's daily routines. What dose not emerge are preschool teaschers' perceptions of how aesthetic subject knowledge is a possible contributing factor to the possibilities or difficulties that are experienced. Since previous research by Lindqvist (2019) showed that preschool teacher students preceive their aesthetic subject knowledge as insufficient, it would be interesting to possibly further investigate how active preschool teachers perceive that their subject knowledge in the aesthetic subjects affects preschool education. This can be seen as important in order to contribute to a further understanding of preschool teachers' perceptions of the aesthetic subject and the possibilities and difficulties of forms of expression. / Denna studies syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar av möjligheter och svårigheter i arbetet med estetiska uttrycksformer i förskolans lärmiljö. Enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) ska förskolans utbildning ge barn möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Det är också förskollärarnas ansvar att i undervisningen utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande (Skolverket, 2018).För att undersöka förskollärares egna uppfattningar om möjligheter och svårigheter i arbetet användes en fenomenografisk metodansats och kvalitativa semistrukturerade intervjuer, vilka också spelades in och möjliggjorde fördjupade svar. Resultatet och analysen belyser förskollärares uppfattningar om vilka möjligheter och svårigheter som finns i arbetet med att skapa förutsättningar för barn att i lärmiljön uppleva, gestalta och kommunicera genom estetiska uttrycksformer. Det förskollärarna uppfattar kan skapa möjligheter och svårigheter är pedagogen, den fysiska miljön och tiden, framför allt i form av förskolans dagliga rutiner. Det som inte framkommer är förskollärares uppfattningar kring hur estetiska ämneskunskaper är en eventuell bidragande faktor till de möjligheter eller svårigheter som upplevs. Eftersom tidigare forskning av Lindqvist (2019) visade att förskollärarstudenter upplever sina estetiska ämneskunskaper som otillräckliga vore det intressant att eventuellt vidare undersöka hur verksammaförskollärare uppfattar att sina ämneskunskaper inom de estetiska ämnena påverkar förskolans utbildning. Detta kan ses som viktig för att bidra till ytterligare förståelse för förskollärares uppfattningar om de estetiska ämnena och uttrycksformernas möjligheter och svårigheter

Syftet med studien är att undersöka lågstadielärares syn på och erfarenheter av multimodala texter i svenskundervisningen. Med detta menas hur kombinationer av flera olika uttrycksformer används i utformningen av text. I och med samhällets utveckling av digitala tekniker medför detta en större tillgänglighet av multimodala texter i elevernas vardag. Detta för med sig att ett multimodalt lärande som behandlar förmågan att läsa, skriva, analysera och tolka multimodal text har fått en väsentlig roll i elevernas undervisning. De forskningsfrågor som besvaras är: Hur beskriver lärarna att de uppfattar begreppet multimodala texter och dess roll i svenskundervisningen? Hur beskriver lärarna att de använder och arbetar med multimodala texter? Hur beskriver lärarna att de använder sig av digitala verktyg i svenskundervisningen? Dessa frågor besvaras genom semistrukturerade intervjuer med lågstadielärare. Deltagarnas svar analyserades sedan med en tematisk analys och resultatet diskuterades genom resursmodellen som Freebody och Luke utvecklat. Resultatet visar att lärarna uppfattar de multimodala texterna som något positivt och att olika uttrycksformer används som ett komplement och stöttande hjälpmedel i läs- och skrivundervisningen. Därutöver visar resultatet att digitala verktyg i undervisningen kan vara positivt om dessa noggrant planeras utefter ett tydligt syfte. Lärarna beskriver även de digitala verktygen som ett hjälpmedel i läs- och skrivundervisningen. / The purpose of the study is to investigate primary school teachers' views on and experiences with multimodal texts when teaching literacy. This refers to how a combination of different forms of expression are used designing texts. Due to the development of society and digital technologies, this leads to a larger number of multimodal texts in students' everyday life. This means that multimodal learning, including the ability to read, write, analyze, and interpret multimodal texts, has been given an essential role in students' education. The research questions answered are: How do teachers describe their perception of the concept of multimodal texts and their role in teaching literacy? How do teachers describe that they use and work with multimodal texts? How do teachers describe their use of digital tools when teaching Swedish? These questions have been answered through semi-structured interviews with primary school teachers. The teachers' responses were then analyzed with thematic analysis and the result discussed through The Four Resources Model developed by Freebody and Luke. The result shows that the teachers perceive multimodal texts as something positive and that different forms of expression are used as a complement and supporting aid in literacy instruction. In addition, the results shows digital tools in teaching can be positive if these are carefully planned with a clear purpose. The results also show that the digital tools are described as an aid when teaching reading and writing.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare planerar introduktionen och hur drama, musik och bild används för att skapa en trygg anknytning till barn. I studien användes Bowlbys anknytningsteori och Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt för att undersöka hur de estetiska uttrycksformerna, drama, musik och bild, kan användas vid med anknytningen vid en introduktion. För att undersöka hur förskollärare resonerar kring en trygg introduktion i samband med de estetiska uttrycksformerna gjordes en kvalitativ studie där tretton intervjuer gjordes från sex olika förskolor. Materialet som samlats in analyserades utifrån en tematisk analys.Resultatet visar att förskollärarna använder drama, musik och bild för att skapa en anknytning till nyintroducerade barn i förskolan. Förskollärarna i studien planerar introduktionen genom att bygga relationer till vårdnadshavare och barn, detta genom att välkomna dem genom uppmärkta hyllor samt vara närvarande. Alla förskollärare använder musiken i samband med att skapa en anknytning genom att sjunga eller spela musik, färre använder bild, genom att läsa böcker samt med syfte att kommunicera med barn. Cirka hälften av förskollärarna har uttryckt att de använder drama, främst genom lek. Slutsatsen som dragits från denna studie är att alla förskollärare använder dramagenom lek för att skapa en anknytning till barn vid en introduktion, dock visar de oförståelse kring vad drama innebär och uttrycker att de inte använder drama.Förskollärarna visar att de har kunskap, beprövad erfarenhet och forskning med sig när de ska skapa en anknytning till ett barn. Även de estetiska uttrycksformerna är viktiga att använda sig av under en introduktion då det öppnar möjligheten att skapa en anknytning till barnet.

Syftet med den här fallstudien är att undersöka i hur hög utsträckning verksamma engelsklärare använder sig av estetiska lärprocesser som metod för att underlätta elevers språkutveckling samt finna en förståelse för vad den mängden beror på för att således kunna analysera hur estetiska lärprocesser kan implementeras på ett effektivt sätt i engelskundervisningen. Källdata samlades in genom en kvalitativ enkätundersökning som metod. Enkäten skickades ut via sociala medier i grupper för den utvalda målgruppen. Källdatan analyserades sedan utifrån en fenomenografisk ansats. Totalt femton lärare besvarade enkäten varav åtta valdes ut genom stratifierat urval för en djupare analys. Resultatet visade att lärare använder estetiska lärprocesser i en väldigt varierad mängd. Förekomsten eller avsaknaden av estetiska lärprocesser i undervisningen berodde främst på lärares personliga intresse och inställning till specifika estetiska uttrycksformer men även kunskap och erfarenhet var stora påverkande faktorer. Oavsett hur stor mängd estetiska lärprocesser som förekom i lärarnas engelskundervisning var samtliga positivt inställda till estetiska lärprocesser som språkutvecklande arbetssätt. För att öka mängden estetiska lärprocesser i språkutvecklande engelskundervisning skulle det behövas större sådana utbildningsinsatser på lärarutbildningen samt möjlighet till samarbete och kompetensutveckling på skolorna för redan verksamma lärare. / The aim of this study is to look into to what extent English teachers use aesthetic learning processes as an approach for pupils’ language development and understand what causes the teachers’ chosen amount to be able to analyse how teachers can implement aesthetic learning processes more effectively. The source data was collected through a qualitative online survey sent through selected Facebook groups and analysed based on the phenomenographic approach. A total of fifteen teachers answered the survey and eight of them were chosen through a stratified selection for a deeper analysis. The results showed that the amount of aesthetic learning processes used varies a lot from teacher to teacher. The teachers’ personal attitudes towards different aesthetic forms of expression were the main reason for its use, but factors like knowledge and experience in the different expressions were also a significant influence. All respondents had a positive attitude towards aesthetic learning processes as a language development approach in their English teaching regardless of their own used amount. To increase aesthetic learning processes as a language learning approach in English teaching, it has to be included and taught within the teacher education and as competence development within schools for already working teachers.

Syftet med studien var att via ett utvecklingsarbete fördjupa kunskaper gällande dans som ett av 100-språk i en utvald Reggio Emilia-inspirerad förskola. Frågeställningarna fokuserade på dans som språk och uttrycksform i relation till barngruppens pågående projektarbete bland morötter, kottar, larver och fjärilar. Vidare studerades hur dans tillsammans med andra estetiska uttrycksformer kan användas i projektarbetet för att skapa möjligheter för barns berättande, utforskande och kommunikation. Studien genomfördes med kvalitativ metod och med inspiration från Postkvalitativ metodologi och Estetik-baserad forskning (sk. “Art basedresearch”) med utgångspunkt i ett holistiskt synsätt på världen där de estetiska, sinnliga och konstnärliga dimensionerna framhålls. Posthumanistiska teorier utmanar och möjliggör att se lärande och kunskap på ett nytt sätt, där kropp, omgivning, material och natur blir aktiva deltagare när kunskap skapas och produceras. Resultatet visar på hur barns egna ord, erfarenheter och intressen kan utgöra en grund för att skapa dans i relation till det pågående projektarbetet samt betydelsen av dans som ett av 100-språk tillsammans med andra estetiska uttrycksformer i förskolan. Hur kan händerna dansa som kottar och hur känns det i kroppen att poppa som ett popcorn eller flyga som en fjäril?

Syftet med den här studien är att synliggöra hur pedagoger resonerar kring digitala verktyg i undervisning med estetiska ämnen. För att närma oss syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta pedagoger från olika förskolor inom en radie av tio mil. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för den här studien i analysen av datamaterialet med ett fokus på begreppen appropriering, scaffolding, den proximala utvecklingszonen samt mediering. I resultatet av studien framkom det tre teman som synliggjorde hur estetiska ämnen samt digitala verktyg kommer till användning i förskolan. Vid det första temat framkom pedagogernas förhållningssätt i estetiska ämnen där det synliggjordes hur barnen får möjligheten att möta och uttrycka sig genom de estetiska ämnesområdena. Det andra temat är användandet av digitala verktyg i förskolan, där pedagogerna synliggjorde för hur de digitala verktygen utnyttjades i förskolan. Vid det sista temat framkom de estetiska lärprocesserna med hjälp av digitala verktyg, där musiken och bilden tydligt framträdde medan dramatiseringen uteblev. Pedagogerna i den här studien har ett intresse och engagemang att använda sig av såväl de estetiska ämnesområdena som digitala verktyg. Slutsatsen av den här studien är att pedagoger förstärker de estetiska ämnena med digitala verktyg, dock finns det en osäkerhet hos pedagogerna kring hur de tillämpar digitala verktyg i estetiska ämnen. / The purpose of this study is to make visible how educators reason about digital tools in teaching aesthetic subjects. In order to get closer to the purpose, semi-structured interviews have been conducted with eight educators from different preschools within a radius of ten miles. The socio-cultural perspective is the basis for this study in the analysis of the data with a focus on the concepts of appropriation, scaffolding, the proximal development zone and mediation. In the results of the study, three themes emerged that made visible how aesthetic subjects and digital tools are used in the preschool. In the first theme, the teachers' approach to aesthetic subjects emerged, where it was made visible how the children get the opportunity to meet and express themselves through the aesthetic subject areas. The second theme is the use of digital tools in the preschool, where the educators made visible how the digital tools were used in the preschool. In the last theme, the aesthetic learning processes emerged with the help of digital tools, where the music and image clearly appeared while the dramatization did not. The educators in this study have an interest and commitment to use both the aesthetic subject areas and digital tools. The conclusion of this study is that educators reinforce the aesthetic subjects with digital tools, however, there is uncertainty among the educators about how they apply digital tools in aesthetic subjects.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka om lärare skapar en likvärdig svenskundervisning med digitala verktyg. Frågeställningarna utgår från läroplanen som reviderades 2018 för att inkludera digitala verktyg i läroplanen. De frågeställningar som ställts för att besvara syftet är (1) På vilka vis arbetar de kommunala skolorna i en vald kommun i svenskundervisningen utifrån digitala verktyg för att inkludera individer i ett didaktiskt perspektiv? och (2) Vad har och kan det ökade implementerandet av digitala verktyg i läroplanen ha bidragit till i svenskundervisningen hos några lärare i årskurs F–3? Metodvalen för studien är kvalitativ semistrukturerad intervju och kvantitativa strukturerade observationer som genomförts på fem lärare från tre mångkulturella skolor inom en vald kommun. Resultatet påvisade att det saknas intresse och kunskap hos lärare för att inkludera dem digitala verktygen på det sätt som krävs av dem. Utöver det, visade resultatet att satsningar på digitala verktyg skiljer sig mellan de tre skolorna. Utkomsten av resultaten visar att eleverna i de tre skolorna inte får en likvärdig svenskundervisning trots att läroplanen eftersträvar likvärdig utbildning för samtliga elever och ett kompensatoriskt arbete med elevernas hem. / The purpose of this degree thesis was divided into two sections of questions. The questions were connected to the revision made 2018 of Swedish curriculum to include digital tools. The investigation of the first question was to examine what knowledge five primary teachers from three municipal schools from segregated area in a chosen municipality have got to include digital tools to plan and perform lessons in the subject teaching of Swedish. The second one is connected to segregation issues in Sweden and pupils’ individual knowledge learning. The investigation was based upon whether the teachers use digital tools to include each pupil in the subject teaching of Swedish and if the lessons emanated of the didactic questions. The method used was semi-structured qualitative interview and structured quantitative observation. The result pointed to that several teachers in the three chosen municipal schools did not have the interest or the knowledge in digital tools that is required from them. Beyond that, results indicated that the amount of investments of digital tools differed amongst the three schools. The outcome of the results indicate that pupils in these three schools get various education which should not occur when curriculum endeavors for equivalent education for all and schools compensatory work collaborated with the pupils home.