Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger som arbetar i Reggio Emilia-inspirerade förskolor uppfattar sin pedagogroll. De frågeställningar som ingår i studien är: Hur beskriver några Reggio Emilia-inspirerade pedagoger sin roll i arbetet med barnen? Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna kan förekomma i deras arbete för att förverkliga inspirationen från Reggio Emilia-filosofin i sina arbeten? På vilket sätt kopplar de läroplanen till denna filosofi? De teorier som behandlas i studien är Reggio Emilia-filosofin med betoning på pedagogens roll och begreppet ”scaffoldning” eller stötta av Bruner. Pedagogens roll utifrån läroplanen för förskolan (Lpfö98) presenteras i sammandraget.Undersökningen genomfördes vid fyra förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i fyra olika stadsdelar i en stor stad i Skåne. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra Reggio Emilia inspirerade pedagoger. Dessutom har ett samtal med en femte pedagog som arbetar med inspiration från Reggio Emilia i en av de utvalda förskolorna använts som empirisk data. Materialet analyserades och följande kategorier formulerades: ”Intresse för Reggio Emilia”, ”Det kompetenta barnet”, ” Inte styra hela tiden, lyssna på barnens teorier”, ”Miljö, den tredje pedagogen”, ”Dokumentation”, ”Att forska fram till svaret”, ”Möjligheter” samt ”Lpfö98”. Lpfö98 diskuteras också i samband med syfte och frågeställningar.Resultatet i studien visar också att de förskolor som deltagit i undersökningen kan delas in i två grupper:-Förskolor med stark profil där alla pedagoger arbetar Reggio Emilia-inspirerade med en gemensam värdegrund.-Förskolor med svag profil där det bara finns två pedagoger som försöker tillämpa Reggio Emilia-filosofin i sina verksamheter.

SammanfattningMaria Montessori och Loris Malaguzzi är grundare till två olika arbetssätt inom förskolansverksamhet: Montessoripedagogik och Reggio Emilia filosofi. Båda har som central punkt attarbeta med språkstimulering med hjälp av pedagogisk miljö och material. Enligt läroplanenhar pedagogerna skyldighet att utmana barnen i de olika uttrycksformer som förskolanerbjuder. Syftet med detta arbete är att se hur pedagoger arbetar med språkstimulering ochkommunikation inom deras inspirationer, hur pedagogerna planerar och utför sitt arbete samthur den pedagogiska miljön utformas. Dessutom vill vi se vilka likheter och skillnader detfanns mellan dessa inspirationer. Genom litteratur om de olika inspirationerna så har vi kunnatkoppla ihop teori och praktik med bland annat stöd ifrån teoretiker som Jean Piaget och LevVygotskij.Det empiriska materialet som vi har samlat in är består av intervjuer med pedagoger samtobservationer i barngrupper. De slutsatser som vi dragit är att inspirationerna egentligen ärväldigt lika varandra, samtidigt finns det skillnader de emellan. Både Montessoripedagogikenoch Reggio Emilia filosofin är väldigt noga med att den pedagogiska miljön är uppbyggd såatt barnen ska få inspiration till ett lärande. Skillnaden är att Montessori är en pedagogik ochhar en metod att följa medan Reggio Emilia filosofin är ett synsätt och har ett arbetssätt sompedagogerna själv får tolka och planera verksamheten efter.NyckelordMontessoripedagogik, Reggio Emilia filosofin, den tredje pedagogen, Maria Montessori,Loris Malaguzzi.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares förståelse hur estetiska lärprocesser med fokus på drama främjar barns språkutveckling. Arbetet har utgått från en kvalitativ metod. Fyra semistrukturerade intervjuer från tre förskolor har genomförts för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. För att erhålla en fördjupad kunskap har tidigare forskning och litteratur om estetiska lärprocesser och barns språkutveckling bearbetats. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet med inslag av Reggio Emilia filosofin. Materialet och datainsamlingen har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade att estetiska lärprocesser upplevs som ett komplext begrepp i relation till barns språkutveckling. En slutsats är att dramatisering kan fungera som ett kommunikativt verktyg för barns språkutveckling, men hur används det i förskolan?

All Sweden´s preschools are part of the schoolsystem and, according to the School Act, must follow the Curriculum for Preschool: Lpfö18 (2018), whether they are independent, municipal or have different orientations. However, the curriculum does not contain specific goals about what the children should have achieved at a certain age or what knowledge they should have developed during their time in preschool but should be seen as a basis for planning the activities. With this, the curriculum can be perceived as interpretable and different areas of pedagogy become possible. The purpose of this literature study is to find out how the pedagogical orientations of Montessori pedagogy, Waldorf pedagogy and Reggio Emilia philosophy create prerequisites and opportunities for preschool children to be involved and influence the environment and the educational material. What similarities and differences can be learned based on scientific texts by Swedish authors? The child is seen as the central point when it comes to the environment and material placement in the various configurations. Participation and influence are created by the child being able to reach and take care of himself. Therefore, the child does not need to ask for help, which increases the child´s power to take care of the material that is desired to be used. The fact that the play is important can be deduced that the different educational orientations agrees at. Likewise, the material should create and stimulate the imagination and creativity. Differences that emerged during the study are the type of materials and toys found within the various configurations. Common to the results of the studies is that it is about the teachers' attitude and approach to the children's perspectives. The adult holds the power to decide how much influence and participation the children have, and everything has to do with the teacher's interest in creating meaning and a shared reality.

Syftet med studien var att via ett utvecklingsarbete fördjupa kunskaper gällande dans som ett av 100-språk i en utvald Reggio Emilia-inspirerad förskola. Frågeställningarna fokuserade på dans som språk och uttrycksform i relation till barngruppens pågående projektarbete bland morötter, kottar, larver och fjärilar. Vidare studerades hur dans tillsammans med andra estetiska uttrycksformer kan användas i projektarbetet för att skapa möjligheter för barns berättande, utforskande och kommunikation. Studien genomfördes med kvalitativ metod och med inspiration från Postkvalitativ metodologi och Estetik-baserad forskning (sk. “Art basedresearch”) med utgångspunkt i ett holistiskt synsätt på världen där de estetiska, sinnliga och konstnärliga dimensionerna framhålls. Posthumanistiska teorier utmanar och möjliggör att se lärande och kunskap på ett nytt sätt, där kropp, omgivning, material och natur blir aktiva deltagare när kunskap skapas och produceras. Resultatet visar på hur barns egna ord, erfarenheter och intressen kan utgöra en grund för att skapa dans i relation till det pågående projektarbetet samt betydelsen av dans som ett av 100-språk tillsammans med andra estetiska uttrycksformer i förskolan. Hur kan händerna dansa som kottar och hur känns det i kroppen att poppa som ett popcorn eller flyga som en fjäril?