Abstrakt Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kronisk inflammatorisk sjukdom där tobaksröken är den främsta orsaken till uppkomsten. Det är en sjukdom som ofta utvecklas under lång tid innan den uppmärksammas och den har en dödlig utgång. Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att belysa faktorer av betydelse för välbefinnandet hos individer med KOL, se vilka copingstrategier de använder sig av, samt vad sjuksköterskan kan göra för att stödja dessa individer. Metod: Litteraturstudien baserades på 19 internationellt publicerade vetenskapliga studier. Innehållsanalysen ledde fram till sju teman. Resultat: Fynden i denna litteraturstudie visar att faktorer som att klara saker själv och socialt stöd hade en positiv inverkan på välbefinnandet. Med copingstrategier som att ha en positiv attityd, ta hjälp av professionella, ta kontroll och fokusera på andra saker kunde individen känna välbefinnande trots sin sjukdom. Det var viktigt att sjuksköterskan hade kunskap inom området och ett professionellt förhållningssätt. Slutsats: Om sjuksköterskan ger relevant information och stödjer dessa patienter i ett tidigt skede, kan individen känna välbefinnande trots sin sjukdom. Vidare forskning inom området med fokus på hur anhöriga påverkas av sjukdomen skulle vara intressant.

Den fysiska aktivitetens betydelse för vår hälsa är väl dokumenterad. Fysisk aktivitet har visats ge såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Exempel på fysiologiska effekter är en effektivare syreupptagningsförmåga då ventilationen blir mer effektiv. Hjärtat växer och blir starkare vilket resulterar i att hjärtat kan pumpa ut en större mängd blod vid varje sammandragning. På sikt har fysisk aktivitet bl.a. visat sig medföra en förbättrad koncentrationsförmåga, ett förbättrat minne samt ett ökat allmänt välmående. I Sverige beräknas idag mellan 20-40 % av befolkningen lida av psykisk ohälsa. Allt från allvarligare sjukdomstillstånd, som t.ex. psykoser, till lättare psykiska problem, som t.ex. oro, ångest och sömnproblem. Det krävs en aktion för att hitta promotiva alternativ, för att hantera detta nya hälsoproblem, och fysisk aktivitet kan vara en lösning. Syftet med studien var att utvärdera huruvida fysisk träning kan förbättra såväl den fysiska som psykiska hälsan. Tio deltagare (åtta män, två kvinnor) deltog i studien. Samtliga deltagare lider av psykiska problem i form av depression och utbrändhet. Dessa personer fick under en åtta-veckors period styrketräna två dagar/vecka kombinerat med 30 minuters konditionsträning. Resultaten utvärderades med hjälp av fystester samt självrapporterat funktionstest. Samtliga deltagare har förbättrat sina resultat gällande fystesterna, samt upplever en bättre hälsa, fysiskt och psykiskt mätt med SF- 36. Då samtliga deltagare förbättrat såväl sin psykiska som fysiska hälsa indikerar detta att ett åtta veckors träningsprogram kan ge mätbära förändringar gällande individens upplevda hälsa. Även om det inte går att sätta ett likhetstecken mellan fysisk aktivitet och en bättre psykisk upplevd hälsa, visar studien att samtliga deltagare faktiskt mår bättre. Utöver dess potentiella effekter på den psykiska hälsan, ger regelbunden fysisk aktivitet fysiologiska hälsovinster vilket visar att fysisk aktivitet är något alla mår bra av!

Syftet med den här studien var att studera relationerna mellan fysisk aktivitet, psykologiskt välbefinnande, självkänsla och arbetstillfredsställelse. Ett sekundärt syfte var att undersöka om måttlig intensitet av fysisk aktivitet är starkare korrelerat till de tre psykologiska begreppen än lätt och ansträngande intensitet. Studiens population (n=126) var mellan 26 och 65 år från ett sjukhus i södra Sverige. Fysisk aktivitet mättes genom Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire (Godin & Shepard, 1985), psykologisk välbefinnande genom Psychological Well-Being Scale (Ryff, 1989), självkänsla genom Self-Esteem Scale (Rosenberg, 1989) och arbetstillfredsställelse genom skalan Arbetstrivsel (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997 baserad på Brayfield & Rothe, 1951). Resultatet visade att arbetstillfredsställelse kan prediceras av fysisk aktivitet och psykologiskt välbefinnande, psykologisk välbefinnande kan prediceras av arbetstillfredsställelse och självkänsla och självkänsla kan prediceras av psykologiskt välbefinnande. Måttlig intensitet av fysisk aktivitet visade sig som enda intensitet korrelera positivt med två av tre förväntade begrepp, självkänsla och arbetstillfredsställelse.

No description available.

Patienter med cancer har behov av individuellt stöd i samband med den förändring av livssituationen som ett cancer besked innebär. Vårdpersonalen tillbringar en stor del av sin arbetstid tillsammans med patienten och bör därför vara medveten om vilka beteenden som patienten identifierar som ett bra bemötande. Studiens syfte var att beskriva cancerdiagnostiserade patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och dess betydelse för patientens välbefinnande. Metoden för denna uppsats var en litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL och Medline och resulterade i 10 vetenskapliga artiklar. Dessa har bearbetats och granskats för att identifiera vetenskaplighet samt relevans i förhållande till studiens syfte. Studiens resultat visade på fyra kategorier som beskriver patientens upplevelse av vårdpersonalens bemötande; Upplevelsen av att bli bemött som en unik individ, Upplevelsen av ett professionellt bemötande, Upplevelsen av en äkta relation med vårdpersonal samt Upplevelsen av bemötandets betydelse för välbefinnande. Resultatet visade att cancerpatientens upplevelser av vårdpersonalens bemötande som respektfullt, professionellt och genuint, hade betydelse för känslan av välbefinnande.

Den stressrelaterade ohälsan har ökat drastiskt på senare år. För att vända denna trend är det viktigt att reducera riskfaktorerna i arbetslivet, men även stärka aspekter av arbetsmiljön som kan bidra till bättre hälsa och välbefinnande. Studiens övergripande syfte var att bidra till en ökad förståelse för hur ledarskap och arbetsklimat kan främja bättre hälsa. Det specifika syftet var att undersöka den relativa betydelsen av olika bakgrunds-, arbetsklimats- och ledarskapsfaktorer för fyra olika dimensioner av medarbetares välbefinnande. Enkätsvar från anställda på ett revisionsbolag låg till grund för studien. De viktigaste friskfaktorerna som framkom var förtroende för arbetsgivaren, kommunikation med chef, målklarhet, samt autonomi. Arbetstillfredsställelse var den välbefinnandeaspekt, av de i studien undersökta, där ledarskap och arbetsklimat visade sig ha störst betydelse. Ledare har stort ansvar för och inflytande över arbetsklimatet, varför ledarrollen bör vara i fokus vid insatser för att minska stressrelaterad ohälsa.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan subjektivt välbefinnande och olika former av sociala relationer bland gymnasieungdomar, om det finns någon könsskillnad samt vilken form av relationer som påverkar subjektivt välbefinnande mest. Studien innefattade 36 gymnasieungdomar och de sociala relationer som inkluderades var relationer till föräldrar, lärare samt vänner. Studien visade på ett positivt samband mellan sociala relationer och subjektivt välbefinnande och ingen könsskillnad i subjektivt välbefinnande förelåg. Olika former av sociala relationer visade på positiva samband i subjektivt välbefinnande bland pojkar respektive flickor. Detta kan möjligtvis bero på att pojkar och flickor befinner sig i olika mognadsstadier under tonåren.

No description available.

Den psykiska ohälsan ökar alltmer i samhället och en utsatt grupp är universitetsstudenter. Ett uttryck för psykisk ohälsa är utbrändhet, som består av tre dimensioner: emotionell utmattning, cynism samt bristande upplevd prestation. Positiv hälsa har av tradition inte studerats lika mycket, men har kommit att intressera allt fler forskare. Ett begrepp inom positiv hälsa är psykologiskt välbefinnande, som består av sex olika dimensioner. Föräldraskapets betydelse för den psykiska hälsan har visat sig variera, varför syftet med studien var att undersöka hur föräldraskapet påverkar det psykologiska välbefinnandet och graden av utbrändhet hos studenter. En enkät fylldes i av 98 psykologistudenter. Resultaten visade på en lägre grad av utbrändhet hos studenterna med hemmavarande barn än hos övriga men inga skillnader i psykologiskt välbefinnande uppvisades mellan studenter med och utan barn. Studenter med barn tycks således inte ha sämre psykisk hälsa än de utan barn, vilket delvis går emot tidigare forskning.

No description available.