Denna studie ville ta reda på om intagna med partner eller barn harett bättre välbefinnande, jämfört med intagna utan partner eller barn.Andra syftet var att ta reda på om god kvalité i familjerelationernager ett förbättrat välbefinnande. Tidigare studier visar att socialt stödi förhållanden kan motverka stress, det kan hjälpa människor ochförbättra personens hälsa och välbefinnande. Ett tredje syfte var att tareda på om det finns ett samband mellan välbefinnandet och de trecopingstrategierna, problemlösning, informationssökning ochflyktbeteende. Tidigare undersökningar visar att copingstrategier ären skyddande faktor mot ohälsa och är relaterat till välbefinnandet.Studien baseras på en enkätundersökning, där 58 män på en slutenanstalt deltog. Resultat visade att det inte fanns signifikanta effekterpå välbefinnandet av partnerskap och föräldraskap, i de fall det fannsen god kvalité i familjerelationen uppnåddes ett förbättratvälbefinnande. Studien visade på ett signifikant resultat mellanvälbefinnandet och familjerelationer. Resultaten visade också attintagna som använde sig av problemlösning mådde bättre.Informationssökning hade en negativ inverkan på välbefinnandet,vilket var oväntat. Flyktbeteende hängde ihop med ett dåligtvälbefinnande, intagna som flydde från verkligheten mådde sämre,vilket var enligt förväntan.

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) är en vanlig sjukdom som främst drabbar unga kvinnor. Förutom fysisk påverkan ses även psykiska besvär som exempelvis depression. Individer som drabbas av AN är negativa inför ett tillfrisknande eftersom de känner att sjukdomen tillför positiva egenskaper, de upplever även att sjukvården saknar tillräcklig kunskap om sjukdomen. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor med anorexia nervosa upplever sin sjukdom. Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån en kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl, PubMed samt PsycINFO användes för att hitta de tio vetenskapliga artiklar som studien sedan baserades på. Artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem huvudkategorier: Anorexia som identitet, anorexia som en tillgång eller något destruktivt, anorexia som kontroll, anorexia som hanteringsstrategi och anorexia som röst. Anorexia som hanteringsstrategi innehåller två underkategorier: Anorexia som ett sätt att dämpa känslor och anorexia som ett sätt att få utlopp för sina känslor. Resultaten visade att kvinnorna var kluvna till sina upplevelser av sjukdomen. Den upplevdes vara meningsfull och funktionell i deras liv samtidigt som kvinnorna kände att den hade en ovälkommen makt över dem. Slutsats: Kvinnorna upplevde sjukdomen som meningsfull och den förde med sig flera positiva egenskaper in i deras liv. Dessa positiva känslor gav kvinnorna en anledning till att inte vilja bli fria från sjukdomen.

Syfte; Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av vad som skapar en meningsfull tillvaro samt hur sjuksköterskan kan stödja och främja en meningsfull tillvaro för de äldre vid särskilda boenden. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2012 söktes i databaserna CHINAL, ELITE, PubMed, SweMed samt i tidskriften Vård i Norden. Resultat; Resultatet visade på att upprätthållandet av kroppens fysiska och mentala förmågor hade stor inverkan för den upplevda hälsan. Social gemenskap, goda vårdrelationer och ett aktivt delagande i den egna vardagen ansågs även placera den äldre i ett sammanhang, vilket också grundade för meningsfullhet och välbefinnande. Konklusion; För att uppnå en god omvårdnad av de äldre krävdes sjuksköterskor med ett stort kunnande och engagemang där goda omvårdnadsrelationer skapades utifrån den enskildes livsberättelse, behov och önskningar.

The purpose of this study is to investigate how activities in elderly care matters to well-being among elderly people, from both user perspective and staff perspective. The study is made out of a qualitative method, this to create a deep-going understanding of how the people participating in the investigation are experiencing the impact of activities on well-being from their unique situation. Personal interviews have been used as method. Six persons were participating, three elderly persons and three persons working as staff. All interviews were made in a “short-time” ward in the county of Västernorrland. The result of the investigation shows that the elderly people that were interviewed not directly related the participation in activities to feelings of well-being. On the other hand the practice of personal interests had a positive effect on their well-being. The staff expressed that meaningful activities can be to notice the “little” in everyday life and that the elder people get the possibility to take charge of functioning abilities. / Syftet med denna studie är att undersöka vad aktiviteter inom äldreomsorgen har för betydelse för välbefinnandet hos de äldre utifrån ett brukar- och personalperspektiv. Studien undersöks utifrån en kvalitativ ansats, detta för att skapa en djupgående förståelse för hur de personer som deltagit i undersökningen upplever aktiviteters inverkan på välbefinnande utifrån sin specifika situation. Som metod för uppsatsen personliga intervjuer använts där intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebär att frågorna har en tydlig struktur med färdigarbetade ämnen som innehåller följdfrågor. I undersökningen deltog sammanlagt sex personer, varav tre personer med brukarbakgrund och tre personer som arbetar som omsorgspersonal. Alla intervjuer utfördes en Korttidsenhet i Västernorrlands län. Resultatet från undersökningen visade att de brukare som intervjuades inte direkt relaterade utförandet av aktiviteter till känsla av välbefinnande, medan utförandet av personliga intressen hade en positiv inverkan på deras välbefinnande. Personalen uttryckte att meningsfulla aktiviteter kunde vara att uppmärksamma det ”lilla” i vardagen och att de äldre får ta tillvara på funktionsförmågor.

No description available.

Dagens lärare kommer med största sannolikhet stöta på elever med olika svårigheter, bland annat ADHD. Förståelse och en ökad kompetens är viktigt för att inkludera och anpassa undervisningen för alla. Forskning kring flickor med ADHD är enligt Nadeau, Littman och Quinn (1999) bristfällig och pojkar får mer uppmärksamhet än flickor. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur flickor med ADHD har upplevt skolsituationen och undervisningen i Idrott och hälsa i grundskolan, samt hur de mådde i skolan. För att besvara syftet intervjuades fyra flickor med ADHD i åldrarna 14- 20. Resultatdelen delades in i kategorier efter vår problemformulering, där flickornas uttalande sammanfattades i underrubriker. Dessa rubriker är diagnos, upplevt stöd i skolan, välbefinnande och kamraternas betydelse samt undervisningen i Idrott och hälsa. Det resultat som framkommit i uppsatsen är att merparten av flickorna upplever skolan som jobbig och meningslös, fast på olika sätt. Flera av flickorna i undersökningen upplever sig själv som speciella, annorlunda och att de inte är som alla andra. I vår undersökning så finner vi att flickorna inte hade några motoriska svårigheter vad de själva kunde utmärka under undervisningen i Idrott och hälsa. Att vara fysiskt aktiv underlättade deras koncentrationssvårigheter, då de fick möjlighet att komma bort från de teoretiska ämnena som krävde stort fokus och stillasittande.

Syftet med examensarbetet är att undersöka i vilka situationer barn själva uttrycker att de mår bra samt undersöka när föräldrar och pedagoger upplever att barn mår bra på förskolan.  Metoden som använts är en kvalitativ undersökning, intervjuer har gjorts med barn i femårsåldern och med föräldrar och pedagoger på två olika förskolor. Resultatet visar att barn upplever att de mår bra när de leker, denna uppfattning delas också av föräldrar och pedagoger i barnens närhet. För barnen är det viktigt med vänner och social samspel för sitt välbefinnande. Undersökningen visar också att pedagogerna i sin planering och med sitt sätt att tillrättalägga verksamheten ger möjlighet till KASAM och tillfälle till Flow. Undersökningen visar även att barn mår bra när de får vara med och bestämma och när de får utmaningar i sin utveckling och sitt lärande. I det hela visar resultatet att föräldrar och pedagogers uppfattning om barns välbefinnande stämmer bra överens med barns egen uppfattning om när de mår bra.

No description available.

Trots de diskussioner angående religionens roll som förts mellan ateister och teister på senare år verkar det finnas få statistiska undersökningar på religionens roll som sänkare av stress och höjare av psykologiskt välbefinnande. Denna uppsats bidrar till den forskning på området som finns. Undersökningen utfördes genom att ett antal hypoteser med grund i en amerikansk undersökning från 2001 samt Maslows behovsteorier ställdes upp och testades genom Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient för att hitta samband mellan religiöst deltagande, stress och psykologiskt välbefinnande. Resultaten blev följande: Religion verkar huvudsakligen sänka stress och höja psykologiskt välbefinnande genom att besvara djupa existentiella frågor, medan exempelvis socialt stöd och hälsosamt leverne verkar vara sekundärt. Resultaten från uppsatsen har även visst stöd från den amerikanska undersökningen. Både metod och resultat diskuteras och vidare forskning rekommenderas.

För många kvinnor kan det vara en förlust att förlora det ena eller båda brösten. Detta kan leda till att kvinnornas upple-velse av den kvinnliga identitet förändras vilket även påver-kar kvinnornas psykiska välbefinnande. Kvinnors psykiska behov blir inte alltid tillgodosedda i hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att belysa vad som påverkar kvinnor att uppnå ökat psykiskt välbefinnande efter mastektomi. En litteraturstudie genomfördes där 14 vetenskapliga artiklar bearbetades utifrån studiens syfte. Resultatet visade på att kvinnornas känsla av normalitet, helhet och kvinnlig identitet var känslor som kvinnorna ville uppnå genom sina val av bröstrekonstruktion eller användning av bröstprotes. I kvin-nornas beslutfattningsprocess framkom det att stöd från när-stående och sjuksköterska, delaktighet i behandling och in-formation var viktiga komponenter för att kvinnorna skulle uppnå högre psykiskt välbefinnande efter mastektomin. Det framkom i flera studier att kvinnor hade velat få mer infor-mation och träffa kvinnor som genomgått bröstrekonstruk-tion för att få råd och stöd. Det är viktigt som sjuksköterska att vara medveten om kvinnornas behov av stöd och att kun-na ge adekvat information som leder till att kvinnorna kan vara delaktiga i sin behandling och ta autonoma beslut. Mer forskning om protesanvändning behövs då det inte fanns mycket tillgängligt.