<p>Den stressrelaterade ohälsan har ökat drastiskt på senare år. För att vända denna trend är det viktigt att reducera riskfaktorerna i arbetslivet, men även stärka aspekter av arbetsmiljön som kan bidra till bättre hälsa och välbefinnande. Studiens övergripande syfte var att bidra till en ökad förståelse för hur ledarskap och arbetsklimat kan främja bättre hälsa. Det specifika syftet var att undersöka den relativa betydelsen av olika bakgrunds-, arbetsklimats- och ledarskapsfaktorer för fyra olika dimensioner av medarbetares välbefinnande. Enkätsvar från anställda på ett revisionsbolag låg till grund för studien. De viktigaste friskfaktorerna som framkom var förtroende för arbetsgivaren, kommunikation med chef, målklarhet, samt autonomi. Arbetstillfredsställelse var den välbefinnandeaspekt, av de i studien undersökta, där ledarskap och arbetsklimat visade sig ha störst betydelse. Ledare har stort ansvar för och inflytande över arbetsklimatet, varför ledarrollen bör vara i fokus vid insatser för att minska stressrelaterad ohälsa.</p>

SAMMANFATTNING Bakgrund: Depression är ett stort problem både nationellt och globalt då uppskattningsvis 350 miljoner människor är drabbade av detta. Sjukdomen medför ett lidande och risken för att dessa patienter begår självmord är stor om den inte behandlas. Det vårdande mötet vid depression är komplicerat, och vårdpersonal upplever svårigheter i att bemöta dessa patienter på ett tillfredsställande sätt, exempelvis på grund av att de inte anser sig ha tillräckliga resurser och för att patienten ibland upplever skuld och skam och därför inte alltid accepterar sjukdomen. För att som allmänsjuksköterska på bästa sätt kunna främja deprimerade patienters hälsoprocesser är det av stor vikt att söka reda på hur de upplever bemötandet i vården och hur det påverkar dem.   Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens bemötande och hur det påverkade deprimerade patienters upplevelser av sin situation.   Metod: Studien är en litteraturstudie grundad på självbiografier. Med en induktiv ansats gjordes en manifest kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Av innehållet i biografierna framkom efter analysen tre kategorier och sju underkategorier som berör vårdpersonalens bemötande och hur dessa påverkar patienternas upplevelser av sin situation. Dessa kategorier var övergivenhet, integritetskränkning och ökad självkänsla. Underkategorierna var att inte bli sedd, frånvaro av åtgärder, att bli bortvald, minskad trygghet, att bli förminskad, att bli bekräftad och att erhålla kunskap.   Slutsats: Av resultatet kan ses att det finns brister i bemötandet vilka ger en känsla av övergivenhet och som orsakar ett ökat lidande för patienten. Kontinuiteten i vården bör därför prioriteras för att känslan av övergivenhet ska minska. I resultatet framträder också att en ökad självkänsla kan upplevas genom ett bemötande som bekräftar patienten och som ger denne en större kunskap och bättre förståelse om sin situation. Tid för reflektion om den rådande vårdkulturen och om bemötandet behöver få mer utrymme inom vårdinstanserna. Mer forskning behövs för att öka kunskaperna om hur sjuksköterskor ska kunna möjliggöra ett så bra vårdande klimat som möjligt i omvårdnadsprocessen.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om den ”Moderna livsstilen” avspeglar sig på barnen och deras välbefinnande. Likaså har det undersökts om hur pedagogerna på förskolorna bemöter dagens barn och hur de arbetar för barnens välbefinnande. Undersökningen genomfördes med kvalitativa enkätintervjuer med nio verksamma pedagoger som alla har många års yrkeserfarenhet i pedagogisk verksamhet. Resultatet av pedagogernas svar visade att familjebilden har ändrats under de senaste 10-15 åren och familjerna idag är mer stressade. En möjlig orsak till detta är föräldrarnas känsla av tidsbrist och krav att leva upp till alla förväntningar som ställs i den ”Moderna livsstilen”. Barnen vistas till stor del av sin vakna tid på förskolan i stora barngrupper som innebär många olika kontakter för barnen. Barns välbefinnande kan påverkas av relationen till sina föräldrar, men även av relationen till pedagogerna på förskolan. Barnens hemmiljö och förskolemiljö är också av betydelse. En ogynnsam relation kan äventyra barnens välbefinnande på många sätt.

Burnout and staff turnover among correctional officers can be the result of low well-being. These are problems that can be devastating for both the individual, his or her colleagues, the inmates and the organization if not prevented. Well-being among correctional officers is an important and well-researched subject. However, the majority of all studies are made in American prisons, and very few consider jail specifically. Jails are often smaller workplaces than prisons in terms of number of employees, which makes them more exposed to staff turnover. In addition, they have difficulty competing with other organizations in terms of high salary and other benefits, and must therefore invest extra hard in a healthy work environment that promotes well-being among their employees. This study is based on a web survey and made in about half of all jails in Sweden. The purpose is to explore, with support of the Self-Determination Theory, how correctional officers in jail are experiencing well-being at work, and if there may be any correlation between perceived well-being and individual factors. The results show that the well-being are generally good, although some weaker aspects are identified, such as percieved autonomy. No significant differences between men and women were found when it comes to work related well-being. Factors that, on the other hand, seems to have a slight impact on the perceived well-being is tenure, education and age.

Den vanligaste förekommande cancerformen hos kvinnor är bröstcancer, det är även den sjukdom som leder till flest dödsfall i denna grupp. Trots att överlevnaden har ökat med åren upplever kvinnor en fortsatt påverkan på hälsan efter avslutad behandling. Syftet med studien är att undersöka kvinnors upplevelse av hälsa efter behandling av bröstcancer. Litteraturstudien baseras på en analys av kvalitativ forskning. Elva artiklar analyserades utifrån Fribergs analysmodell. Dataanalysen resulterade i tre teman samt sju subteman. De teman som erhölls var upplevelse av skiftad självbild, upplevelse av relationers påverkan på hälsan samt upplevelse av att återgå till det normala. Resultatet framhäver kvinnors upplevelser och känslor efter bröstcancerbehandling. Upplevelsen av hälsa går utifrån resultatet att koppla till betydelsen av stöttning från närstående, rädsla för återinsjuknande samt förändrad syn på livet och den egna identiteten. Studien lyfter även hälsans komplexitet, variation och dess mångdimensionella karaktärer. En ökad förståelse för kvinnors upplevelse av hälsa efter behandling kan erhållas såväl av närstående som vårdpersonal utifrån studiens resultat.

Syftet med studien är att i uppdrag från Falkenbergs företagshälsovård undersöka hur arbetsplatsen påverkar välbefinnande och kompetensutveckling hos de anställda, utifrån samarbetets hälsomässiga perspektiv. Studien utgår från att få de anställdas upplevelser av hur arbetsplatsen påverkas av samarbeten och vad för effekt det ger på välbefinnandet och kompetensutveckling.Undersökningen gjordes genom en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjufrågor. Sex intervjuer genomfördes i Falkenberg, där en ergonom, en medicinsk sekreterare, en KBT-terapeut och tre sjuksköterskor var de som blev intervjuade. Intervjuerna varade mellan 30-45 minuter och det skedde vid tre tillfällen. Metoden inspirerades även av en fenomenografisk ansats, vilket innebär att det insamlade materialet beskriver den intervjuades uppfattningar om det undersökta fenomenet.Resultatet visade att genom samarbete och delaktighet bidrar det till att det finns välbefinnande på arbetsplatsen. Samarbetet genererar dessutom i att ett stor utbyte av erfarenheter, vilket i sin tur bidrar till att kompetensen utvecklas i företaget. Informanternas upplevelser av samarbetet var att de kunde hjälpas åt, även fast de var upptagna med egna uppdrag.Slutligen diskuteras resultatet, teorierna och tidigare forskning som ger en subjektiv tolkning av den insamlade empirin. Det ges även förslag till framtida forskning där det anses att fler undersökningar ska göras för samarbetshälsa och välbefinnande på arbetsplatsen.

Studiens syfte var att undersöka vad en medarbetare upplever vad ett effektivt ledarskap är, hur en medarbetares välbefinnande upplevs på arbetsplatsen samt hur medarbetare upplever välbefinnande utifrån ett effektivt ledarskap på en arbetsplats med utgångspunkt från medarbetarnas subjektiva upplevelse. Syftet undersöktes genom en kvalitativ metod med en induktiv tematisk analys bestående av åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att respondenterna upplever att ett effektivt ledarskap är av betydelse för en medarbetares välbefinnande på en arbetsplats. Respondenterna upplevde att en ledare måste vara lyhörd och lyssna på sina medarbetare, att ledaren anpassar sig till individerna samt att det finns en tydlighet och struktur för att ett effektivt ledarskap ska uppnås. För att uppnå välbefinnande på arbetsplatsen enligt resultatet är kollegorna av betydelse för medarbetarna. Arbetsbelastningen får inte vara för hög, medarbetarna får arbeta med frihet under ansvar samt att ledaren visar en tillit och förmedlar en trygghet till medarbetarna för att uppnå välbefinnande på en arbetsplats.

Bakgrund: Depression är en folksjukdom som för med sig mycket lidande. Ett allvarligt symtom som kan förekomma vid depression är självskadebeteende vilket i uppsatsen klassificeras genom tre kategorier: självmordsbeteende, ohälsosamt beteende och självskadebeteende. Sjuksköterskans har en viktig roll i vårdandet av dessa patienter, vilket enligt tidigare forskning har upplevts som en utmaning för vårdpersonalen. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av att leva med självskadebeteende under en depression. Metod: En studie som är baserad på fem självbiografier. En manifest innehållsanalys användes i analysen, som utgick ifrån Graneheims och Lundmans kvalitativa analysmetod. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: upplevelse att förlora sig själv, hopp och förtvivlan i nära relationeroch en känsla av befrielse. Upplevelsen att förlora sig själv var kopplat till kroppsliga förändringar, läkemedelsbiverkningar och en avtagande livslust.Sätt som användes för att dämpa sina tankar ledde ofta till självskadebeteende som att skära sig eller dricka alkohol, men även känslor av hopp upplevdes och kom från stöd av omgivningen. Slutsats: Självskadebeteende under en depression är ett ämnesområde där detfotfarande behövs fortsatt forskning. Hälso- och sjukvårdspersonal har en viktigt roll i vårdmötet med denna sårbara patientgrupp då attityder och bemötande i omhändertagnde visade sig vara en avgörande faktor för att främja hälsa.

<p>Varje vecka träffas över 400 000 personer i Sverige för att på fritiden sjunga i körer. Den aktuella studiens syfte var dels att undersöka huruvida körsångare upplevde förändring av välbefinnande i form av förändring av känslotillstånd och värk vid körsångsrepetition, samt dels om det var någon skillnad i välbefinnande vid körsångsrepetition mellan grupper med lägre respektive högre hälsonivå. En första enkät med frågor rörande demografisk data och hälsoskalor sändes hem till de 379 undersökningsdeltagarna (ud). I en andra skattade sedan ud intensitet (Borg CR100 skalan) av 33 variabler representerande känslotillstånd och värk, före respektive efter en körsångsrepetition. För fortsatt databearbetning togs en grupp med lägre hälsonivå (LH) (n=32) och en grupp med högre hälsonivå (HH) (n=32) ut. Resultaten för hela gruppen sångare visade en tydlig höjning av välbefinnandenivån. Vid jämförelse av grupperna LH och HH före och efter körsångsrepetition uppvisade LH lägre välbefinnande än HH. LH hade dock vid eftermätningen närmat sig gruppen HH beträffande välbefinnandenivå. Gruppen LH uppvisade en större välbefinnandeökning i form av mer omfattande minskning av negativa känslotillstånd än HH. Resultatet att sång och musik kan öka välbefinnandet stöds av tidigare forskning inom området.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan subjektivt välbefinnande och olika former av sociala relationer bland gymnasieungdomar, om det finns någon könsskillnad samt vilken form av relationer som påverkar subjektivt välbefinnande mest. Studien innefattade 36 gymnasieungdomar och de sociala relationer som inkluderades var relationer till föräldrar, lärare samt vänner. Studien visade på ett positivt samband mellan sociala relationer och subjektivt välbefinnande och ingen könsskillnad i subjektivt välbefinnande förelåg. Olika former av sociala relationer visade på positiva samband i subjektivt välbefinnande bland pojkar respektive flickor. Detta kan möjligtvis bero på att pojkar och flickor befinner sig i olika mognadsstadier under tonåren.</p>