Ledaren är den enskilt viktigaste faktorn för välmående på en arbetsplats. Få studier har undersökt vilka specifika ledarskapsbeteende som främjar välmående. Studien har därför undersökt hur chefer inom Västerbottens Läns Landsting (VLL) utövar sitt ledarskap utifrån ett hälsofrämjande perspektiv, om medarbetarna upplever att deras chefer har ett hälsofrämjande ledarskap samt om landstingets arbete med hälsofrämjande ledarskap överensstämmer med det forskning framhåller som hälsofrämjande. En fallstudie genomfördes på fyra arbetsplatser. Totalt 68 personer deltog i en enkätundersökning och fyra chefer samt tre strateger intervjuades. Studien visar att cheferna i stor utsträckning utövar sitt ledarskap utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Medarbetarna upplever att deras chefer har ett hälsofrämjande ledarskap i avseende stöd, tillit, motivation och meningsfullhet samt att de arbetar i ett innovativt klimat och har en måttlig tilltro till sin egenförmåga. Landstingets syn på hälsofrämjande ledarskap går till stor del i linje med vad forskning belyser som hälsofrämjande. En skillnad finns i vad cheferna anser sig göra och vad medarbetarna tycker att deras chefer gör. / The leadership is considered to be the single most important factor for employee’s well-being. Only a few studies have examined specific leadership behaviors that foster well-being. Based on a health promoting perspective, this study has examined how leaders in the Västerbottens County Council (VCC) practice their leadership, if the employees consider their leaders to exert a health promoting leadership and if the work of the VCC is in line with current research. A case study of four workplaces was conducted. A total of 68 people participated in a questionnaire survey, and four leaders and three strategists were interviewed. Results from the study shows that the leaders in the VCC mainly practice their leadership in a health promoting manner. The employee consider their leaders to exert a health promoting leadership in terms of social support, trust, motivation and meaningfulness and moreover that they work in a climate for innovation and have a moderate self-efficacy. How VCC consider health promoting leadership is mainly in line with current research. However, differences exist between leaders’ and employees’ perception of leadership behavior.

No description available.

Afasi är en vanligt förekommande komplikation efter stroke och innebär att de som drabbas får svårigheter att kommunicera. Att drabbas av kommunikationssvårigheter är en stor förändring i vardagen vilket medför att de drabbade behöver finna strategier för att  underlätta  i  den  nya situationen. Syftet  med  studien  var  att  belysa  patienters upplevelser av att leva med afasi. Studien är en litteraturstudie baserad på Axelssons modell (Axelsson 2012, s. 212). Nio kvalitativa artiklar har analyserats och resulterade i fyra teman; Förlust av kommunikativ förmåga; Finna nya kommunikationsvägar; Kommunicera med närstående och vårdpersonal samt Att leva ett nytt liv. Till dessa finns även elva subteman. Informanterna i studien har upplevt svårigheter med kommunikationen. Frustration, utanförskap och ensamhet var vanliga känslor som uttrycktes. Informanterna hade svårigheter att hitta ord och använde sig av olika strategier som till exempel bilder och sånger för att underlätta kommunikationen och uttrycka sina känslor. Stöd från både närstående och vårdpersonal, inställningen och hopp om en bra framtid visade sig ha en stor betydelse för informanternas återhämtning och välmående. I diskussionen diskuteras resultatet där mycket överensstämmer med ny forskning, de drabbade hade känslor av ledsamhet, frustration, ilska och utanförskap på grund av kommunikationssvårigheter. Stöd från familj, vänner och vårdpersonal hade stort inflytande på den drabbades upplevelse och inställning till rehabilitering. Med mer kunskap hos närstående och vårdpersonal kan de som drabbats av afasi få hjälp genom den nya och främmande situationen.

Föräldrar till barn med funktionsnedsättningar upplever högre föräldrastress och lägre psykiskt välmående än föräldrar till barn utan funktionsnedsättning, men få studier har undersökt detta hos föräldrar till barn med funktionsnedsättningar i tidig skolålder. Syftet med enkätstudie var att undersöka föräldrastress och psykiskt välmående hos föräldrar till barn, 7-12 år, med funktionsnedsättning i Västerbotten, jämfört med en kontrollgrupp föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Deltagarna bestod av 128 föräldrar till barn med autism, intellektuell funktionsnedsättning eller rörelsehinder och 213 föräldrar till barn utan funktionsnedsättning. Resultaten visade att föräldrar till barn med funktionsnedsättning, i synnerhet autism, skattade generellt högre stress och lägre psykiskt välmående än föräldrar till barn utan funktionsnedsättningar. Detta tyder på att en påverkan av barnets funktionsnedsättning på bland annat sociala, ekonomiska och relationella faktorer kan leda till högre föräldrastress och lägre psykiskt välmående. En ökad vaksamhet för ångest- och depressionssymtom hos föräldrar till barn med funktionsnedsättningar, i synnerhet autism, i den aktuella åldersgruppen rekommenderas.

Fysisk aktivitet ger flertalet positiva fysiologiska hälsoeffekter och har vid ett antal studier även visat sig bidra till positiva hälsoeffekter avseende psykisk hälsa. Det finns dock studier som inte kunnat påvisa effekterna på psykisk hälsa. Syftet med uppsatsen var att undersöka samband mellan fysisk aktivitet och depression, stress, och välmående, med kontroll för eventuellt samvarierande demografiska faktorer. Urvalet bestod av 357 (ålder 25-80år, 49.3% kvinnor) deltagare från Betulastudien. Välmående undersöktes med två frågor som skattades 0-10. Depressiva symtom undersöktes med The Center for Epidemiologic Studies Depression Scale. Stress undersöktes med Perceived Stress Questionnaire. Mängd fysisk aktivitet undersöktes genom tre frågor som efterfrågade mängd fysisk aktivitet: (1) de senaste 12 månaderna, (2) en vanlig vecka och (3) jämfört med andra. Samband undersöktes med hierarkisk regression, med kontroll för civilstånd, kön, utbildning och ålder. Fysisk aktivitet var svagt associerat med Välmående (ΔR² = .023) och endast aktivitet i jämfört med andra (β = .132) var signifikant. Fysisk aktivitet var positivt associerat med välmående men förklarade endast en liten del i variansen. Avsaknad av statistiskt signifikanta samband mellan fysisk aktivitet, depression och stress skiljer sig från tidigare populationsbaserade studier. Dessa skillnader i resultat skulle kunna förklaras med kulturella och metodologiska skillnader. Ytterligare forskning på sambandet mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa behövs. / Physical activity contributes to several positive physiological health benefits and has also, in a number of studies, proven to contribute to psychological health. There are nonetheless studies which have not been able to prove the positive effects on psychological health. The goal of the paper was to investigate correlations between physical activity and depression, stress, and wellbeing, while controlling for the influence of demographical factors. The sample was from the Betula study and consisted of 357 participants aged 25-80, with 49.3% women. Wellbeing was assessed by ratings (0-10) in response to two questions. Depressive symptoms were measured by the Center for Epidemiologic Studies Depression Scale. Stress was measured by Perceived Stress Questionnaire. Amount of physical activity was investigated through three questions which asked for the amount of physical activity: (1) in the last 12 months, (2) a normal week, and (3) compared to others. Relationships between activity level and aspects of psychological health were investigated through hierarchical regression analysis, controlling for civil status, gender, education, and age. Physical activity was weakly associated with Wellbeing (ΔR² = .023) and only activity compared to others (β = .132) was significant. Physical activity had a positive association with wellbeing, but only accounts for a small amount of the variance. The absence of statistical significant relationship between physical activity, depression and stress is not in line with previous population-based studies. These differences could possibly be explained by cultural and methodological difference between studies. Additional studies on the correlation between physical activity and mental health is needed.

Syftet med studien är att kartlägga upplevelser kring faktorer som ökar välmående på arbetsplatsen hos personal som inte varit sjukskrivna det senaste året och få en djupare inblick i de faktorer som höjer personalens välmående. Äldreomsorgens medarbetare som inte varit sjukskrivna det senaste året i Halmstad kommun deltog i gruppintervjuer där deras upplevelser kring välmående på arbetsplatsen belystes. Vi kommer att använda oss av en kvalitativ studie där våra gruppintervjuer är semistrukturerade. Den kvalitativa studiens utgångspunkt ligger i den humanvetenskapliga ansatsen hermeneutiken och grundas på att skapa förståelse kring individers upplevelser. Den kvalitativa metoden är därför en fördel för att studera medarbetarnas upplevelser kring de faktorer som ökar deras välmående på arbetsplatsen. Med stöd av metoden får vi en djupgående beskrivning av medarbetarnas upplevelser kring sin arbetsplats.

BAKGRUND: Studien har haft ett uppdrag från Region Halland och deras satsning på utbildningen Välmående Ger Resultat (VGR). Uppdraget var att undersöka förutsättningarna för personalen som deltagit/deltar i VGR. Utbildningen avser att skapa verktyg för personal inom skola och i detta fallet förskoleverksamhet. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet är att undersöka om personalen som är och har varit, delaktiga i utbildningen Välmående ger resultat upplever en kunskapsutveckling och mervärde. Studien syftar även till att undersöka hur olika förutsättningar har sett ut för kunskapsutveckling och omsättning i praktiken. Frågeställningar som användes i studien: 1. Vilken påverkan har den upplevda kunskapsutvecklingen haft för arbetet gentemot arbetskollegor och barnen? 2. Hur ser förutsättningarna för kunskapsutveckling ut? 3. Vilka olika verktyg används från utbildningen VGR? METOD: Studien var kvalitativ undersökning, inspirerad av den hermeneutiska ansatsen och genomfördes som en intervjustudie med åtta stycken från personalen på valda förskolor. RESULTAT: Studien visade hur viktigt det är med tid för reflektion och diskussion tillsammans med sina kollegor för att lättare bevara kunskapen. Resultatet visade även på olika verktyg som personalen hade tagit fasta på och använder sig av i sitt arbete. Utbildningen bidrog även till annat synsätt hos personalen som fick dem att uppleva bättre samarbete mellan avdelningarna. Personalen upplevde förändrat synsätt på välmående hos sig själva då utbildningen handlade om deras eget handlande och tankesätt. DISKUSSION OCH SLUTSATS: Precis som resultatet visade så är reflektionstid viktigt att försöka få in i arbetsvardagen. Även tidigare forskning har visat vikten av tid för återkoppling. Även stöd från rektor/organisation och bra samarbete mellan kollegorna visade sig vara viktigt i studien. Det diskuteras även kring relevant utbildningsmaterial som kan vara viktigt för att kunna relatera till arbetet. Implementering av ny metod diskuteras och tidsramen som krävs för att kunna mäta den. För framtida forskning föreslogs att göra studien på skolverksamhet istället och även större urval. Mer tid för reflektion behövs för öka kunskapsutvecklingen var slutsatsen i den här studie. / Background: The study had an assignment from Region Halland and their investment in the education Välmående Ger Resultat (VGR). The assignment was to examine preconditions for staff members that are/have been participating in VGR. The educations aim is to creat tools for staff members within the school, and in this case, preschool. Purpose: The purpose is to investigate whether the staff who is and has been involved in education Välmående Ger Resultat is experiencing knowledge development and value adding as result of the education. The study also aims to investigate how various preconditions have influenced knowledge development and turning that knowledge into practice. The questions used in the study : 1. What impact has the perceived knowledge development had on work towards colleagues and the children? 2. What are the preconditions for the development of knowledge? 3. Which tools are used from the education VGR? Method: The study was a qualitative study, inspired by the hermeneutic approach and was conducted as an interview with eight members of the staff at selected preschools. Results: The study showed how important time for reflection and discussion with their colleagues is, to help preserve knowledge. The results also showed various tools that staff had focused on using in their work. The VGR education contributed to new approaches for the staff members which caused them to experience better collaboration between departments. Staff members experienced a change in mindset on well-beeing of themselvs as education was about changing their acting and thinking. Discussion and conclusion: The results showed that reflection is important to integrate into everyday worklife. Previous research has also shown the importance of time for feedback. Also support from the headmaster/organization and good cooperation between colleagues turned out to be important in this study. Discussions is also about the relevant educational material that may be important to be able to relate to the work. Implementation of the new method are discussed and the time frame required to measure it. For future research, it was proposed to do the study on school other than prescools and with an even larger selection. The conclusion of this study was that more time for reflection is needed to increase the development of knowledge. / Välmående ger resultat

Denna studies syfte är att undersöka hur fritidspersonal upplever att de arbetar både med relationsskapande samt musik som ett relationsskapande verktyg. Studien vill också belysa hur fritidspersonalen upplever hur musik kan hjälpa elevernas välmående. Metoden för studien är en kvalitativ metod som utnyttjar olika former av intervjuer för att få fram empirin.    Resultatet av denna studie visar att relationer är det viktigaste fritidspersonalen kan arbeta med då all pedagogisk verksamhet bygger på goda relationer mellan elever och personal. Respondenterna överlag ställer sig positivt till att musik kan användas till relationsskapande. Respondenterna nämner även vikten av det sociala lärandet.

<p>Amerikanska studier har funnit positiva samband mellan tro och lycka och mellan tro och subjektivt välmående. Föreliggande studie undersöker om dessa resultat även kan gälla i Sverige. Tre frågor undersöktes: 1) Skattar sig troende som lyckligare än andra, på den enskilda variabeln lycka? 2) Vilka variabler förklarar variationen i den självskattade variabeln lycka, för troende samt för en kontrollgrupp? 3) Bidrar aktiv tro till en högre upplevelse av subjektivt välmående? En grupp på 51 troende och en kontrollgrupp bestående av 50 körsångare deltog i en enkätstudie. Troende skattade sig signifikant högre i variabeln lycka än kontrollgruppen, och lycka för troende förklarades bäst av variablerna: känsla av mening, personlig styrka och optimism. För kontrollgruppen förklarades variationen i lycka av variablerna: känsla av mening och mental balans. Demografiska variabler inverkade inte på den självskattade lyckan för de troende, däremot inverkade variablerna civilstånd och kön för kontrollgruppens självskattning. En sammanlagt högre känsla av subjektivt välmående observerades för den troende gruppen. Trons funktion ur ett copingperspektiv samt dess förmåga att bidra till koherens och mening kan förklara resultaten.</p>

Amerikanska studier har funnit positiva samband mellan tro och lycka och mellan tro och subjektivt välmående. Föreliggande studie undersöker om dessa resultat även kan gälla i Sverige. Tre frågor undersöktes: 1) Skattar sig troende som lyckligare än andra, på den enskilda variabeln lycka? 2) Vilka variabler förklarar variationen i den självskattade variabeln lycka, för troende samt för en kontrollgrupp? 3) Bidrar aktiv tro till en högre upplevelse av subjektivt välmående? En grupp på 51 troende och en kontrollgrupp bestående av 50 körsångare deltog i en enkätstudie. Troende skattade sig signifikant högre i variabeln lycka än kontrollgruppen, och lycka för troende förklarades bäst av variablerna: känsla av mening, personlig styrka och optimism. För kontrollgruppen förklarades variationen i lycka av variablerna: känsla av mening och mental balans. Demografiska variabler inverkade inte på den självskattade lyckan för de troende, däremot inverkade variablerna civilstånd och kön för kontrollgruppens självskattning. En sammanlagt högre känsla av subjektivt välmående observerades för den troende gruppen. Trons funktion ur ett copingperspektiv samt dess förmåga att bidra till koherens och mening kan förklara resultaten.