Tidigare forskning har funnit samband mellan akademiskt välbefinnande, school burnout ochupplevda inlärningssvårigheter hos gymnasieelever i bland annat matematik. Denna studieriktades mot ämnet psykologi. Studiens syfte var att öka kunskap om akademisktvälbefinnande, school burnout och upplevda inlärningssvårigheter bland gymnasieelever somläser ämnet psykologi. School burnout undersöktes med School Burnout Inventory (SBI) sommäter känslor av otillräcklighet, cynism och upplevda krav. Upplevda inlärningssvårigheterundersöktes genom en standardiserad enkät som mäter elevens eventuella grad av besvärinom specifika områden av lärande. Urvalet bestod av elever (N=80) från fyra klasser somläste kursen Psykologi 2a. Enkäterna bestod av totalt 14 frågor, en del med nio frågor för SBIoch en del med nio frågor för upplevda inlärningssvårigheter. I motsatts till förväntaderesultat korrelerade school burnout negativt med upplevda inlärningssvårigheter, det vill sägaatt högre nivåer av school burnout visar samband med lägre nivåer av upplevdainlärningssvårigheter. Implikationer av studiens resultat visar att fler studier behövs för attkunna dra slutsatser om psykologiämnets förhållande till akademiskt välbefinnande samt föratt vidare undersöka förhållandet mellan school burnout och upplevda inlärningssvårigheter.

Författare: Alice Golding  Nyckelord: Fotboll, breddfotboll, legitimitet, livslångt idrottande, psykiskt välmående, fysiskt välmående.  Syfte: Syftet är att med stöd av ett kvalitativt tillvägagångssätt, med hjälp av nyinstitutionell teori belysa i vilken mån föreningar arbetar med Riksidrottsförbundets mål “livslångt idrottande” hos kvinnor som vill spela fotboll på breddnivå samt hur detta påverkar föreningens legitimitet.  Metod: Ett kvalitativt tillvägagångssätt har använts för att genomföra studien. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer.  Teori: Teorin som har använts i studien är den nyinstitutionella.  Resultat och slutsatser: Föreningar verkar vilja framstå som legitima genom att på sina hemsidor belysa vilka visioner och syften som finns med föreningen samtidigt som spelare lider och är missnöjda. Föreningarna kommer undan med att agera på ett sätt som inte uppfyller en del av spelarnas behov samtidigt som de fortsätter sitt arbete med att framstå som legitima. Riksidrottsförbundet verkar inte vara tillräckligt uppmärksammade eller medvetna om vilken stor påverkan föreningarna som har uppmärksammats i studiens agerande har haft på flertalet spelare.

Denna studie har syftat till att redogöra och öka förståelsen för hur relationen mellan en ledare och följare ser ut, samt hur denna relation påverkar de bådas psykiska välmående. Syftet har framkommit ur en problemdiskussion som fokuserar på att tidigare forskning till stor del baseras på endast ledarskap och inte följarskap. Att se både ledaren och följaren är dock väsentlig för att förstå relationen och hur de båda påverkar varandra. De båda är en del av samma relation och man bör därför inte utesluta den andra parten för att kunna förstå den ena bättre. Följande studie är baserad på kvalitativ forskning som genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Svaren från respondenterna har tillsammans med tidigare teori inom ämnet bidragit till nya slutsatser inom ämnet. Med hjälp av grundad teori som fungerat som studiens analysmetod har flertalet koder kunnat urskiljas som hänger ihop inom relationen mellan ledare och följare. Den sociala miljön och trivseln på arbetsplatsen upplevdes som väldigt relevant för både ledare och följare. Den sociala miljön påverkade i sin tur hur de båda såg på varandra och hur de mådde. En bra social miljö där ärlighet, öppenhet och delaktighet var vanligt förekommande mellan följare och ledare ledde även till att de mådde bra på arbetsplatsen. En bra social miljö stimulerade alltså ett gott klimat på arbetsplatsen där de inblandade kände större lust att arbeta. Hur ledarna och följarna mår inom en organisation är därför högst viktigt att beakta då påverkar bådas välmående och vilket arbete som utförs. Detta påverkar otvivelaktigt organisationen i det långa loppet. Att se på hur det psykiska välmåendet ter sig inom organisationer är därför ett ämne som bör beaktas av alla som arbetar inom en organisation just nu.

The aim of this study was to gain a deeper understanding of women’s motivation for strength training,how women's perceptions of gym surroundings have changed and the impact strength training had onwomen's wellbeing. The study was qualitative with eight semi-structured interviews of women betweenthe ages of 35-55 years. The results of the study showed that all the women had developed a differentand more positive view of gym surroundings today than they had when they started lifting weights.Most women also reported that they primarily trained with health in focus, a few described thatappearance was the main motive before but had now changed to health as the main motivation. Inrelation to the wellbeing the results showed that the strength training made the women feel better, feelmore alert and happier.

Studiens syfte var att undersöka vilken effekt socialt stöd, arbetsrelaterad stress samt fysisk aktivitet har på individens välmående. Dessutom undersöktes vilken påverkan kön och ålder har på individens välmående. Karasek´s krav-kontroll-stödmodell utgjorde grund vid analys av resultatet (Karasek & Theorell, 1990). Studien utfördes på en organisation och bygger på en enkätundersökning (n=124) där bekvämlighetsurval användes. Mätinstrumentet består av fem delar som utgörs av demografiska faktorer, QPS-Nordic (Dallner, Lindström, Elo, Skogstad et al., 2000), MHC-SF (Keyes, 2009), PSS-14 (Cohen, Karmarck & Mermelstein, 1983) samt fysisk aktivitet. Reliabilitetstestet Cronbach´s alpha utfördes på mätinstrumentet och uppvisade god reliabilitet. Den del av enkäten som berör QPS-Nordic uppvisar (α=0,771), MHC-SF (α=0,85), PSS-14 (α=0,868). Vidare beräknades resultatet med hjälp av stegvis regressionsanalys samt separata One-way ANOVA analyser. Resultatet demonstrerade att socialt stöd positivt predicerar individens välmående (p=0,000) och att arbetsrelaterad stress negativt predicerar individens välmående (p=0,000). Vidare visade resultatet att det inte fanns något samband mellan fysisk aktivitet och välmående. Beträffande demografiska faktorer påvisade resultatet att det inte fanns några signifikanta skillnader.

No description available.

Målet med min studie var att utifrån mina  informanters erfarenheter och upplevelser ta reda på och belysa hur olika studiesocialt aktiva studenter uppfattar sin psykiska hälsa utifrån aspekter som välbefinnande, livsvillkor och identitet. Studentlivet kan innefatta en helt ny värld för många unga som är i övergången från barndomen till vuxenlivet. Det är en passade i vilken många förändringar äger rum, både med en själv och ens tillvaro. Ett uppbrott hemifrån, att forma sin identitet och att skapa sina egna levnadsvanor är processer som många unga genomgår när de blir studenter. Många flyttar ifrån sin hemstad och kastas in i en ny värld med nya människor, nya livsvillkor och nya ansvarstaganden. Mitt i denna passage in till det nya livet som student kan det lätt hända att man glömmer bort sig själv och hur man egentligen mår. Genom den här studien ges en inblick i mina informanters upplevelser och uppfattningar om deras psykiska hälsa kopplat till deras livsvillkor och identitetsskapande. De har gett mig en inblick i hur de uppfattar att deras studiesociala engagemang har influerat deras psykiska hälsa i relation till hur studenters livsvillkor kan vara av betydelse. / The aim of my study was based on my informants' experiences to find out and highlight how different study socially active students perceive their mental health from the point of well-being, living conditions and identity. Student life can include a whole new world for many young people who are in transition from childhood to adulthood. It is fitted in the many changes taking place, both with oneself and one's existence. A break from home, to shape their identity, and to create their own living habits are processes that many young people undergo when they become students. Many are moving away from their hometown and thrown into a new world with new people, new living conditions and new responsibilities. Amidst this passage into the new life as a student, it can easily happen that you forget yourself and how you really feel. Through this study gives an insight into my informants experiences and perceptions of their mental health linked to their living conditions and identity-building. They have given me an insight into how they perceive that their study social engagement has influenced their mental health in relation to how students' living conditions can be significant.

The gym has become an increasingly popular place for citizens to visit, when exercise and health areprioritized higher than before. Previous research indicates that the main reasons for training at thegym is the desire to become stronger, and because it is healthy. The overreaching aim of this study wasto examine various motives that individuals’ in middle age enter into their training, and also how thetraining looks in relation to the stated objectives. To fulfill the aim of this study the focused was put onthe members' ambition with the training and how the training affected their health. This was answeredby collecting qualitative data such as interviews and observations of the nine middle-aged people whotrained at IKSU. The results of the study showed that the main reason for training is wellbeing andthat the logic that characterized the participants to perform training was experience and exercise. Theconclusions were that the exercise is a contributing factor to better health among participants.

Miljoner människor har tvingats ur sina hem på grund av det våld som pågår i Mellanöstern. Sättet som omvärlden förhåller sig till den kontext flyktingarna befinner sig i påverkar den fortsatta utvecklingen. Omvärldens attityder till de flyende och flyktproblematiken varierar och har förändrats över tid till exempel här i Sverige. Något som delvis påvekar attityder är hur media rapporterar kring denna kontext. Annat som kan förklara uppkomsten av dessa attityder är psykologiska dimensioner såsom avhumanisering och välmående samt teorier som Belief in a just world och locus of control. Urvalet i tidigare forskning har varit individer i välfärdsländer medan människor med andra erfarenheter som till exempel flyktingar inte har studerats.   Åtta kurdsvenskar med tidigare flyktingstatus intervjuades för att addera information och med hjälp av de nämnda psykologiska teorierna studera deras attityder. Utifrån den tematiska analysen framträdde fem huvudteman: BJW, Locus of control, subjektivt välmående, tidigare trauman, attityder till flyktingar och flyktingfrågan. Deltagarna hade en varierande tro på världen som rättvis. De uttryckte stark egenkontroll och deras subjektiva välmående visade sig positivt trots tidigare trauman där man hade kommit till en accepterande fas. Även synen på flyktingar var varierande med alltifrån liberala och medsympatiserande åsikter till konservativa och exkluderande. Studien bidrar till en mer nyanserad bild av vad flyktingfrågan kan handla om. Det i sig är viktigt i strävan efter jämlikhet och långsiktigare lösningar för att undvika motsättningar och rasism.

Syfte med denna studie är att kartlägga hur det svenska samhällets välmående i form av tillit till allmänheten, påverkas av individualism kontra kollektivism samt klass. Studiens relevans grundar sig i samtidens samhällskulturer och -strukturer samt klassisk sociologisk teori, då sociologisk teori argumenterar för att samhället blir allt mer individualistiskt, vilket även skadar samhällets välmående, är det relevant att undersöka hur individualism påverkar tillit i Sverige. I synnerhet då tidigare forskning har visat på positiva samband mellan individualism och tillit. Tidigare forskning påvisar att Sverige, i jämförelse med andra västerländska, är ett land med hög mellanmänsklig tillit och ett välsmort samhällsmaskineri. Genom en hierarkisk multipel regressionsanalys har denna studie undersökt, effekten av de oberoende variablerna individualism och kollektivism på den beroende variabeln tillit, samt kontrollerat för effekterna av klass. Klassindikatorn som använts är hushållsinkomst. Resultatet visar att klass är den variabel som har störst effekt på tillit till allmänheten. Signifikanta effekter återfinns samtidigt även hos de variabler som anger kollektivism, dock inte i samma grad som klass. Slutsatser av analysen visar att desto högre respondentens hushållsinkomst är, desto större är dennes tillit. Dock visar resultatet att de kollektivistiska instanserna är av betydelse för upprätthållandet av tilliten hos de individer som befinner sig i de lägre samhällsklasserna. Individualism blev icke signifikant och påverkar således inte samhällets välmående. Resultatet av denna studie antyder således att samband mellan individualism och samhällets välmående är beroende av klass. / <p>2019-06-03</p>