The purpose of the study was to investigate how young female Kurd immigrants experienced their existence between two different cultures, namely Swedish compared to the immigrants parents culture. How their experience behavioural conduct between the opposite sex before marriage and if the young female Kurds thought the mass media picture of them was thought of as a correct image of their lives in general or whether they experienced it as a generalisation only. We chose qualitative methods for our study and used suitable literature based on the theories of this subject to be able to understand the problem. To go deeper whit the study five young female Kurds aged between eighteen and twenty years were asked if they would participate in an interview on the subject. These participants proved that they had no problem at all being multicultural. They adapted themselves no matter which environment they found themselves in, whether it is the Swedish or the Kurd culture. They did NOT see themselves as victims or nondependent individuals. They did not experience their male relatives as a threat either; on the contrary, family was seen as a big support for them instead. Their strong and positive side had not been highlighted in the mass media only neglected and ignored on behalf of the weak and oppressed female Kurd instead. This was very frustrating for the young female Kurds who we interviewed. If there is going to be a change in the problem, which actually does exist in society today, then one must examine the intersectionalism within research work that now seems to be done. This became quite clear in our research study that is presented here.

No description available.

Det här är en undersökning om hur skolans värdegrund idag förhåller sig till barnlitteratur skriven under olika delar av 1900-talet samt början av 2000-talet. För att ge en bild av hur barnlitteraturen har växt fram före 1900-talet har vi även gjort en historisk bakgrund för barnlitteraturens framväxt. Som metod valdes textanalys av kända utvalda barnböcker. Analysen gjordes med utgångspunkt i värdegrunden utifrån ett analysschema baserat på vad läroplanerna säger om värdegrunden. Slutsatsen blev att de äldre böckerna låg längre från dagens värdegrund än de nyare böckerna och att man tydligt kan se en utveckling mot dagens värdegrund i böckerna.

Abstract Bruzelius, E. (2010). Adolescents and sexuality – Attitudes among employees at Juvenile receptions in Gävleborgs län. Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv. The aim of the current study was to examine and describe what perceptions and values of em-ployees at Juvenile receptions in the county of Gävleborg have about adolescents’ sexual and general health. Information was gathered from three different employees at Juvenile recept-ions in the county of Gävleborg, one welfare officer and two midwifes. The method used was unstructured qualitative interviews. The results show that the informants put adolescents’ sex-uality in relation to their general health status and they think there are distinct connections between adolescents’ attitudes toward sexuality and their sexual behaviors. Furthermore, all the respondents argue that parents and the society have very strong impact on adolescents’ attitudes toward sexuality. The results are eventually discussed in relation to previous studies.

No description available.

Bakgrund:Den ekologiska marknaden i Sverige växer i en rasande takt, mellan 2012 och 2013 ökade den totala försäljningen av ekologiska varor med 13 procent. Dock har den ekologiska livsmedelsmarknaden i Sverige endast en andel på cirka fyra procent av den totala livsmedelsmarknaden i landet. Forskningsresultat har visat att marknadskommunikation spelar en viktig roll när det gäller att motivera konsumenten att konsumera ekologiska livsmedel. Det anses vidare vara av stor vikt att denna kommunikation fokuserar på rätt värderingar när det gäller ekologiska livsmedel för att uppnå bästa möjliga respons från konsumenten. Syfte: Syftet är att beskriva vilka värderingar hos konsumenten som budskapet i marknadskommunikation om ekologiska livsmedel ska fokusera på Forskningsfrågor: Vilka värderingar angående ekologiska livsmedel är viktiga för konsumenten? Vilka värderingar ska ett budskap om ekologiska livsmedel fokusera på för att väcka konsumentens intresse? Metod: En tvärsnittsdesign med enkätundersökning som metod för datainsamling Slutsats: Budskap om ekologiska livsmedel uppmärksammas idag inte i någon större utsträckning. Dock har konsumenten förståelse för vad budskap om ekologiska livsmedel vill förmedla. Detta gör att slutsatsen kan dras att budskap om ekologiska livsmedel idag inte fokuserar på värderingar som är betydande för konsumenten vilket innebär att det uppfattas men inte når fram på ett önskvärt sätt. De värderingar som visade sig vara mest betydande för konsumenten gällande ekologiska livsmedel var hedonism och säkerhet. Av detta kan slutsatsen dras att dessa värderingar är de som ett företag ska fokusera på för att nå fram med budskap om ekologiska livsmedel.

Studien tog avstamp i den omdiskuterade forskningen av värderingar som styrande funktion samt det otillräckligt utforskade forskningsområdet identitet i relation till organisatorisk kontroll. Således berikade studien utveckling av benämnda områden och samtidigt bidrog till nya synsätt genom att addera medarbetarperspektiv till den tidigare forskningens centralisering av ledningsperspektiv. Detta genom studiens syfte att bringa klarhet i hur värderingar förstås och uttrycks av medarbetare för att därigenom undersöka hur dessa har kontrollerande verkan på deras identiteter. För att skapa en fördjupad förståelse kring studiens forskningsområde tillämpades en fallstudie med kvalitativ ansats av abduktiv karaktär. Datainsamlingen inhämtades utifrån tio semistrukturerade intervjuer tillsammans med textmaterial från det undersökta företagets hemsida som följaktligen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Det empiriska materialet tolkades genom tematiskt behandlad teori och tidigare forskning med utgångspunkt i identitet och värderingar som begrepp samt identitetsreglerande aktiviteter utifrån normativa och neo-normativa inslag av kontroll. Studiens resultat och analys visade att värderingar, främst genomsyrat av företagets tre värdeord, bidrog till kontroll av medarbetares identiteter. Detta genom identitetsreglerande aktiviteter utifrån ett ledningsperspektiv, vardaglig interaktion kollegor emellan samt självdisciplinära åtgärder med önskan att smälta in i kollektivet.

Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur kommunikation av värdegrund ser ut i en organisation. Dessutom studerades ledarens betydelse för kommunikationen av värdegrund samt vilken betydelse denne då har för hur medarbetarna uppfattar värdegrunden. Frågeställningen som framtogs var följande ”På vilket sätt har ledarens kommunikation av värdegrunden betydelse för hur medarbetaren mottager och upplever den?” Utifrån denna frågeställning valdes den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer med både chefer och medarbetare i en större organisation. ”Region Skaraborg” valdes för att avgränsa studien. Det utfördes tio intervjuer sammanlagt fördelade på tre chefer och sju medarbetare. Organisationen som ingår i studien har ledord som de själva ser på som sin värdegrund, det är kommunikationen av dessa ledord som undersökts i denna studie.   Det som studien resulterade i var att i en förankringsprocess av värdegrund är kommunikation viktig, men beroende på var organisationen befinner sig i förankringsprocessen behövs kommunikationen på olika sätt. Studieobjektet har ett väl inarbetat arbetssätt som infördes innan ledorden blev så konkreta som de är idag. Det gör att kommunikationen av dem inte behövs på samma sätt som om fallet var det omvända, då medarbetarna redan arbetade efter dem. Detta har lett till att medvetenheten är låg men förståelsen hög angående ledorden hos medarbetarna. Därför behövs ledorden kommuniceras på ett tydligare sätt för att öka medarbetarnas medvetenhet. Det är även viktigt med ett väl fungerande intranät för att kommunikationen av värdegrund ska bli än tydligare.   Ett annat resultat som studien resulterade i var att en stark och vägledande ledare är av vikt för att skapa en kultur som gör att värdegrunden finns i verksamheten på ett tydligt sätt. Ledarens egna beteenden och handlingar påverkar medlemmarna i organisationen att handla på liknande sätt. Ledorden används då även som ett styrmedel genom att ledaren styr sina medlemmar i hur de ska agera och bete sig i olika situationer. Dock får det inte glömmas att medarbetarna har ett eget ansvar i att ledorden förblir levande i organisationen genom att själva använda och leva efter dem.

Det råder oklarheter kring hur värderingsstyrning - det vill säga användandet av värderingar för att styra medarbetares beteende - används i organisationer. Tidigare studier hävdar att värderingsstyrning främst används som ett komplement till andra styrsystem. I kontrast till detta finns studier som visar att värderingsstyrning kan ge en likvärdig effekt som andra styrsystem och således vara ett substitut. Syftet med denna studie var därför att utveckla en djupare förståelse för hur organisationer kan styras av värderingar, genom att studera hur värderingsstyrning kan fungera som ett substitut eller ett komplement till andra styrsystem i en organisation. För att besvara syftet har primärdata samlats in genom semistrukturerade intervjuer för att sedan analyseras med hjälp av de fem styrsystem som ingår i Malmi och Brown’s styrpaket. De slutsatser vi dragit utifrån studien är att värderingsstyrning kan användas som både komplement och substitut till planering och belöning. Värderingsstyrning kan även vara ett fullständigt substitut till cybernetiska-, administrativa- och kulturella styrsystem.

Ombord på fartyg transporteras, hanteras och används farliga kemikalier. Ansvariga för arbetsmiljön är fartygsbefälen. Syftet med studien är att undersöka hur de ansvariga ombord förhåller sig till skyddsutrustning och vilket ansvar de tar för att se till att skyddsutrustning används på rätt sätt. I undersökningen har kvalitativa intervjuer genomförts. Resultatet visar att fartygsbefälen är medvetna om att de är ansvariga att se till att lagar och regler följs. De är medvetna om att de har en viktig roll och att de kan påverka säkerhetskulturen ombord. Faktorer som påverkar de ansvarigas attityd till kemiska hälsorisker enligt den här studien är lagar, påtryckningar från rederiet, egna erfarenheter, yttre kontroller som till exempel vettinginspektion och att de värnar om besättningens hälsa.