Abstract Syfte:Att med resultat baserade på World Value Surveys undersökningar, studera de postmoderna värderingarnas betydelse för befolkningars aggregerade beteenden och dess eventuella konsekvenser för politiken. Inledningsvis redogörs för problematiken kring postmoderna värderingar från ett politiskt-teoretiskt perspektiv. Därefter genomförs en teoriprövning med hjälp av regressionsanalyser för att se i hur hög grad värderingar samvarierar med utvalda beteendemönster, vilka kan tänkas vara signifikanta för befolkningar med postmoderna värderingar. Frågeställningar:Finns samband mellan graden av postmoderna värderingar befolkningar har, och följande fyra beteendemönster? 1. Hushållsskuld i förhållande till inkomst. 2. Andel enpersonshushåll.  3. Antal skönhetsoperationer.  4. Påverkan på miljön i form av globalt fotavtryck.  Finns eventuella samband kvar med kontroll för BNP/Capita? Resultat:Studien visar förhållandevis höga korrelationsgrader mellan värderingar och flera beteendemönster. Med kontroll för varandra, har dock BNP/Capita ofta en högre korrelationsgrad. Ingenting tyder på att befolkningar med postmoderna värderingar tar en större praktisk hänsyn till miljön än andra länders befolkningar, även med kontroll för BNP/Capita.

Swedish 1 is a required course in all vocational and academic programs in secondary schools in Sweden. Government studies show a deficit of sex and gender perspectives in the study materials today. The aim of this thesis in Swedish with a didactic approach is to analyze dif-ferent textbooks for course Swedish 1 to visualize sex and gender perspectives conveyed. To my help, I have in the analysis used the Yvonne Hirdman's theories about gender system and Judith Butler's theories of performativity. The thesis also contains a less extensive survey made in different classes in secondary school who is reading Swedish 1. The analysis reveals that there is a deficit of sex and gender perspective in teaching aids, as well as different per-spectives of sexuality and ethnicity for example. It is also a part of the students who partici-pated in the survey prepared to agree with

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur de grundläggande demokratiska värderingarna förmedlas i lärobokstexter i samhällskunskap för mellanstadiet. Enligt läroplanen är det en av skolans uppgifter att förmedla och förankra demokratiska värderingar hos eleverna, och då är det intressant att undersöka hur dessa värderingar förmedlas i de texter som eleverna läser. Med en konstruktivistisk utgångspunkt är det relevant att undersöka de texter som fokuserar på att beskriva demokrati, eftersom eleverna förväntas göra en koppling mellan begreppen demokrati och demokratiska värderingar. Genom en kvalitativ textanalys har de fem mest populära läroböckerna utgivna efter Lgr11 undersökts, och studien visar att framförallt jämlikhet mellan könen och allas lika värde till viss del uttrycks explicit, medan individens frihet, individens integritet, människans egenvärde och solidaritet förmedlas mer implicit eller bara förutsätts i texterna. Med värdepedagogisk ansats har analysen gjorts för att bidra med underlag till mer kunskap om vad som förmedlas genom läroböcker mer än ämneskunskap. Variationen i tydlighet och betoningar mellan läroböckerna visar också på vikten av ökad värdepedagogisk medvetenhet hos lärare i valet av läromedel.

This essay studies if democratic values are mediated as prescribed by the curriculum for upper secondary schools. The objects of analysis are the sections dealing with democracy in textbooks for social science. The purpose of this essay is to see if textbooks mediate democratic values ​​as prescribed by the curriculum. This is of interest because there is no consensus on the concept of democracy. The reason why precisely social science textbooks have been analyzed is because social science includes education about democracy. Therefore, should democracy and democratic values have a given space. The general research question is: Is there a discrepancy between what the curriculum for upper secondary school prescribes democratic values and what democratic values are presented or articulated in textbooks for social science, and how and why is there a discrepancy if such is the case? The study has been done by analyzing three textbooks to get good validity. To get answers on whether democratic values, prescribed by the curriculum, ​​are mediated in the textbooks, an understanding of how democratic values can be defined. This by coding the curriculum. The coding is based on discourse theory and the thesis that there is discrepancy between the textbooks and the curriculum regarding democratic values. The textbooks have been analyzed by using qualitative content analysis where the manifest and latent contents have been analyzed. The result was that the examined sections of the textbooks are not completely met by democratic values. This is due to the fact democratic values ​​have a small space in relation to the scope of the sections. None of the textbooks convey all democratic values ​​according to this study's coding results. The reason is that democratic values ​​are presented abstractly in the curriculum. The second reason is that the discourse on the concept of democracy does not have a consensus. / Denna studie undersöker om demokratiska värden förmedlas i läroböcker för samhällskunskap som läroplanen för gymnasiet förskriver. Det är de avsnitt som behandlar demokrati i läroböckerna som analyseras. Syftet med studien är att se om läroböcker förmedlar demokratiska värden så som läroplanen för gymnasiet föreskriver. Detta är intressant för att det inte råder konsensus om demokratibegreppet. Anledningen till att det är just läroböcker för samhällskunskap som analyseras är för att lärande om demokrati ingår i samhällskunskap, därför borde demokrati och demokratiska värden ha en given plats. Den övergripande forskningsfrågan är: Föreligger det en diskrepans mellan vad läroplanen för gymnasiet föreskriver demokratiska värden och vilka demokrativärden som framställs eller artikuleras i läroböcker för samhällskunskap, samt hur och varför föreligger det en diskrepans om sådan är fallet? Studien har baserats på att analysera tre läroböcker för att nå god validitet. För att få svar på om demokratiska värden, föreskrivna av läroplanen, förmedlas i läroböckerna så måste demokratiska värden definieras. Detta har gjorts genom kodning av läroplanen. Kodningen är baserad på diskursteori och tesen är att det kan finnas en diskrepans mellan läroböckerna och läroplanen gällande demokratiska värden. Läroböckerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys där det manifesta och latenta innehållet har studerats. Slutsatserna blev att de undersökta läroböckerna inte genomsyras av demokratiska värden. Detta för att demokratiska värden får lite utrymme i relation till avsnittens omfång. Två av de tre undersökta läroböckerna förmedlar demokratiska värden i större utsträckning. Ingen av läroböckerna förmedlar samtliga demokratiska värden efter studiens kodningsresultat. Anledningen till detta kan vara att demokratiska värden förmedlas abstrakt i läroplanen och att det inte råder konsensus om demokratibegreppet.     Nyckelord: demokrati, värderingar

Syftet med denna uppsats är att genom en strukturerad litteraturstudie få en bild avolika påverkansfaktorer i demokratiundervisningen inom SO-ämnena utöver lärarens ämnes-kunskap. Dessa påverkansfaktorer har vi specificerat genom frågeställningarna nedan. Frågeställningarna är induktiva (Bryman, 2018, s. 49) och har uppkommit ur analysen av materialet. Vad säger forskningen om betydelsen av lärarens personliga egenskaper i demokratiundervisningen? Vad säger forskningen om betydelsen av samarbete mellan hem och skolas för demokratiundervisningen? Vad säger forskningen om olika verktygs betydelse för demokratiundervisningen? Vad säger forskningen om den sociala klassrumsmiljöns betydelse för demokratiundervisningen?

<p>I ett alltmer varierat samhälle ökar behovet hos individer av att identifiera sig inom alla samhällsnivåer. Arbetsgivarens ansvar, som regleras via lagstiftningen med diskriminerings- och jämställdhetslagen, saknar tydliga ramar och verktyg för att integrera mångfald i det vardagliga arbetet. Solna stad ingick i ett EU-projekt för att medvetandegöra fördomar inför processer som rekrytering, rehabilitering och lönesättning. Studien tar del av chefernas upplevelse av satsningen samt vilka möjligheter och svårigheter de upplevde med mångfald i organisationen. Detta har undersökts kvalitativt och explorativt i form av åtta intervjuer med chefer som har personalansvar och som sedan analyserats tematiskt. Analysen resulterade i sex teman, med underrubriker, där tyngdpunkten framförallt ligger hos organisationen som bör ha tydliga gemensamma direktiv samt en öppen och tillåtande miljö. Organisationer styrs av normer, dessa normer behöver ifrågasättas för att undvika att mångfaldssatsningar stannar vid att endast vara politiskt korrekta beslut. Detta sätter varje individ i fokus, där mod att synliggöra sina egna värderingar och mod att förändra ger förutsättningar för att hantera de processer som varje chef står inför med sin personal.</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att via en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer belysa värdegrunden och dess betydelse för skolans verksamhet utifrån ett lärarperspektiv; vilken innebörd ger lärare värdegrunden, hur konkretiserar lärare värdegrunden samt vilka förutsättningar och hinder finns i lärarens arbete med värdegrunden. Undersökningen visar att då lärare ger begreppet olika innebörder försvårar det arbetet med att hitta ett gemensamt förhållningssätt. Som lärare arbetar man med värdegrunden genom att måna om den sociala miljön och genom att till viss del integrera den i undervisningen. Undersökningen visar dock att lärare inte planerar in kontinuerligt värdegrundsarbete och att det saknas formulerade mål för hur arbetet ska se ut. Det största hindret i värdegrundsarbetet anser lärare vara brist på tid för samtal och reflektion med kollegor vilket gör att de har svårt att nå konsensus. En förutsättning för ett framgångsrikt värdegrundsarbete och för att nå en gemensam ståndpunkt är att det finns en bra kommunikation mellan lärare och skolledning.</p>

<p>Uppsatsen är en jämförande kvantitativ pilotstudie om och hur Ungerns politiska kultur och postmaterialistiska värderingar har förändrats sedan staten blev medlem i EU.</p><p>Syftet är att se om det har skett några förändringar i den politiska kulturen och om EU har varit en bidragande faktor för förändringen. Primärkällor jag har använt mig av är World Values Survey och European Social Survey, och sekundärkällor är sådana källor som har definierat politisk kultur, och förklarat hur EU fungerar. Resultatet jag har kommit fram till är att den politiska kulturen inte har förändrats i stor grad men det har skett förändringar i några värderingar som leder till postmodernismen. Medlemskapet i EU kan vara en faktor till att förändringarna har skett, men det är inte enbart det som har påverkat.</p>

<p><strong>Bakgrund och syfte: </strong>De grundläggande värdena,  människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden skolan är satt att förmedla. Värdena anses inte ha någon koppling till verkligheten. Det sägs att det är en fråga om att förvandla orden i Läroplanen år 1994 till handling. Värderingarna har diskuterats i sin helhet, det vill säga inget värde har undersökts enskilt. Problematiken i hur dessa värden är formulerade har lyfts fram. Mot bakgrund av detta är syftet med uppsatsen att studera ett grundläggande värde om huruvida elever anser att skola/lärare har solidaritet med svaga och utsatta med praktisk handling.</p><p><strong>Metod: </strong>Uppsatsens utgångspunkt är ur ett hermeneutiskt synsätt med en induktiv forskningsansats. Resultatet är en surveyundersökning som bygger på kvalitativa intervjuer med elever som går i årskurs nio, i Annersta Skolan, i Flemingsberg.</p><p><strong>Teori: </strong>De teorier som utgör uppsatsens vetenskapliga grund är olika definitioner av värdegrunden.</p><p>I teorin lyfts det fram vad olika författare har sagt om värdegrunden och dess problematik. Värdegrunden diskuteras i förhållande till olika situationer. För att identifiera barns situation när det gäller deras inflytande används Amelie Thams bok: <em>En bok om de grundläggande värdena och skolan. </em>För att diskutera mobbning och vad det kan innebära för barn som blir utsatta används boken: <em>Värdegrunden- finns den?</em> av Kennert Orlenius. <em>Värdegrundsboken- om samtal för demokrati i skolan</em> av Gunilla Zackari och Fredrik Modigh används för att lyfta fram elevers rättsliga status samt visa när värdegrunden kommer till uttryck i skolan.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Huruvida elever anser att lärare har solidaritet med svaga och utsatta beror på hur pass väl de anser att styrdokumenten har följts. Elever bedömer efter hur deras egen situatíon har hanterats, av skola/lärare, i relation till styrdokumenten. En slutsats som kan dras är att elever bedömer skolans/lärares insatser efter den hjälp de har fått, det vill säga om hjälpen har varit tillräcklig i just deras fall.</p>