Syftet med denna undersökning var att analysera på vilket sätt den religiösa tillhörigheten influerat sex religiöst troende och praktiserande muslimers resonemang och värderingar kring studie- och yrkesval. Den metod som användes var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade respondenternas beskrivningar av hur de praktiserade sin tro i vardagen, vilket gav slutsatsen att islam upplevdes som en livsstil. Vidare visade resultaten att respondenterna upplevde islam som ständigt närvarande, men att det var svårt att urskilja relationen mellan det egna studie- och yrkeslivet och den religiösa tillhörigheten. Samtliga respondenter gav även uttryck för altruistiska värderingar om att bidra till ett bättre samhälle. Detta manifesterades bland annat i deras val av sysselsättning. Det framkom även att respondenterna ansåg sig ha ett ansvar som muslimer i det svenska samhället att representera sin tro, vilket inverkat på deras studie- och yrkesliv. / The aim of this study was to analyze the way in which religious beliefs influenced six religious Muslims' reasoning and values ​​regarding education and vocation. The method that was used was semi-structured interviews. The results showed respondents' descriptions of how they practiced their faith in their everyday life, resulting in the conclusion that Islam is perceived as a lifestyle. Furthermore, the results showed that the respondents experienced Islam as ever-present, but that it was difficult to discern the relationship between their academic and professional life, and their religious beliefs. All respondents also expressed altruistic values to contribute to a better society. This was for instance manifested in their choice of employment. It also revealed that the respondents felt they had a responsibility as Muslims in the Swedish society to represent their beliefs, which influenced their academic and professional lives.

No description available.

Denna studie syftar till att försöka förstå och förklara vilka komponenter IKEAs organisationskultur består av och hur denna kultur i sin tur reproduceras. Vi definierar reproduktion av kultur som en strävan att bevara en organisations grundläggande värderingar och idéer. Till vår hjälp har vi använt Edgar H. Scheins teori om kulturnivåer och John Van Maanens sju strategier för socialisation. Våra data har samlats in genom intervjuer, observationer , tryckta texter och IKEAs svenska hemsida. De olika datakällorna har i stort sätt varit överensstämmande. Sammanfattningsvis kan IKEAs kultur beskrivas som att det finns flera tydliga artefakter. När det gäller värderingar så urskiljer vi tre stora teman: ursprunget, visioner och värdeskapande arbete. Genom att studera de data vi fått fram genom våra intervjuer och sen analysera den med hjälp av Van Maanens socialiseringsstrategier så framträder en bild av hur kulturen inom IKEA lever vidare. Vi ser att IKEA väljer strategier som gör det lättare för organisationen att bevara och reproducera kulturen.

Den här uppsatsen handlar om värderingar och om synen på litteratur och litteraturläsning i grundskolan under åren 1980-2011 och syftet är att undersöka dessa. Uppsatsen är en litteraturstudie där skolans styrdokument i form av läroplaner och kursplaner i ämnet svenska utgör undersökningens primära källmaterial. Frågor som kommer att beröras i uppsatsen är hur synen på litteratur förändrats genom åren och hur introduktioner av nya läroplaner under den aktuella tidsperioden påverkat litteratursynen? Restultat som den här undersökningen ger är att det generellt råder en positiv syn på läsning och litteratur i alla de undersökta dokumenten. Lgr 80 skiljer sig från de övriga två läroplanerna genom att det här finns aspekter som talar för att man vill styra vad eleverna ska läsa genom att ge exempel på boktitlar. Att det introduceras en ny läroplan tycks inte påverka synen på litteratur och skönlitterär läsning nämnvärt. Ett genomgående drag är att litteratur och läsning av litteratur är utvecklande för eleven. Litteraturläsning har en fortsatt stark ställning i skolans svenskämne trots närvaron av ett vidgat textbegrepp. Ett genomgående drag för de tre läroplanerna är att det talas sparsamt om läsning och litteratur i styrdokumenten.

Bakgrund - Med internets framväxt har nya kommunikationsvägar öppnats och möjliggjort samskapande mellan användare utan koppling till tid eller rum. Wikipedia är ett community som har dragit nytta av den nya teknik, som internet har fört med sig, och sajten är idag den sjätte största på internet. Som alla communities styrs Wikipedia av normer och värderingar (Schouten & McAlexander 1995). Dessa värderingar möjliggör att användarna kan skapa artiklar och därigenom värdet på Wikipedia. Vargo och Lusch (2004) menar dock att organisationer endast kan ge tjänsteerbjudanden och att värdet sedan skapas tillsammans med användaren. Studien kartlägger hur Wikipedias värderingar styr användarna till att skapa artiklar på sajten. Detta kopplas sedan mot tjänsteerbjudandet, som Wikipedia ger deras användare, för att se hur värderingarna påverkar värdeskapandet.   Problemformulering - Hur styr gemensamma värderingar värdeskapandet på Wikipedia? Referensram - Teorin som ingår i referensramen kommer behandla området styrning av communities (Schouten & McAlexander 1995) samt hur värde samskapas i processer (Vargo & Lusch 2004). Då Wikipedia är ett online community finns också ett avsnitt om hur värden skapas inom så kallade brand communities (Schau et al. 2009). Metod - Studien har genomförts genom användandet av en kvalitativ metod som kallas netnografi. Metoden tar sin utgångspunkt i Kozinets (2002, 2006) fyra steg för hur en netnografisk studie ska genomföras men den har dock modifierats i enlighet med Langer och Beckman (2005). Diskussion och slutsats - Beroende på hur värderingarna styr skapandet av artiklarna kommer Wikipedias tjänsteerbjudande att stämma överens med det som communitiet skapar. Värderingarna kan styra skapandet av artiklar så att tjänsteerbjudandet kan följa fem olika vägar, från att fundamentalt följa Wikipedias officiella principer, till att negligera principerna. Utifrån Echeverri och Skålén (2011) har sedan förutsättningarna för Wikipedias värdeskapande tagits fram.

Arbetet behandlar frågeställningen: Kan man genom att studera klassresenärens värderingar till heminredning få syn på den kulturella resa som klassresenärens livshistoria präglas av, och vad kan tänkas påverkar deras estetiska preferenser? Syftet med undersökningen är främst att synliggöra klassresenärens unika situation, ett slags mellanrum mellan klasserna, mellan kulturer. Detta görs genom att undersöka hur mening skapas i förhållandet mellan inredningsobjekt, individen och dess kontext. De centrala begreppen i undersökningen är klassresenär, smak och kulturellt kapital. Undersökningens didaktiska syfte är att framhäva den demokratiska vikten av att låta människors röster göra sig hörda i så många olika situationer som möjligt, oavsett klass, kön eller etnicitet. Undersökningen visar också på den pedagogiska möjlighet som finns i att låta varje enskild individ få utgå ifrån sin egen komplexa livsberättelse i syfte att nå kunskaper. Genom kvalitativa intervjuer, med bilder av inredningsobjekt som stöd, undersöks två informanters livshistoria som har det gemensamt att de präglas av en klassresa via akademiska studier. Genom kopplingar till litteratur och den egna erfarenheten framkommer faktorer som kan tänkas påverka klassresenärens estetiska preferenser. I gestaltningen undersöks resans karaktär, både geografiskt, tidsmässigt och i social nivå. Gestaltningen undersöker och påvisar även vilken roll tingen eller artefakter spelar i konstruktionen och förståelsen av identitet. Detta genom att en resa skildras, då jag åker tillbaka till Fittja där jag delvis växte upp, samt genom användandet av autentiskt historiskt filmmaterial som visar användandet av ting som idag genom arv är i min ägo. I rörliga bilder söker gestaltningen fånga upplevelsen av den personliga klassresan, en positionering samt en fond att utgå ifrån i uppsatsens resonemang. Metoden att via de estetiska preferenserna synliggöra klassresan fungerar effektivt. Särskilda samband går att se mellan individen och dess förhållande till barndomshemmet, medier, samt begagnad möbler. / BI/Media

Inför det här arbetet hade vi en tes om att det i manliga omklädningsrum skapas en struktur som talar om vilka värderingar och normer som ska råda. Detta var vi intresserade av att undersöka och med tanke på vårt blivande yrke som lärare valde vi att fokusera på skolmiljön. Omklädningsrummet efter skolidrotten är en plats där elever många gånger är avskärmade från vuxenvärlden. Vi hade en tanke om att detta innebär ett fritt spelutrymme vilket resulterar i en hierarkisk rangordning som ibland leder till ren mobbning. Vårt syfte har mer precist varit att undersöka hur klimatet i skolidrottens manliga omklädningsrum påverkade pojkars normer och värderingar i början på 1990-talet. Våra teoretiska utgångspunkter bygger på tidigare forskning som behandlar maskulinitet samt sociala relationer och dessa har vi använt för att bearbeta vår empiri. Empirin bygger på djupintervjuer med åtta män vilka samtliga gick på högstadiet i början på 1990-talet. Studiens resultat visar att grupptillhörighet var viktigt för pojkarna i den här åldern och för att passa in var det en fördel om man sågs som häftig, ball och cool. Vårt resultat visar också på att det i omklädningsrummet framträder tre tydliga roller vilka är kopplade till specifika beteenden. Dessa roller har vi benämnt som kamratförtryckare, medlöpare och hackkycklingar och beroende på vilken roll man fick har också pojkarnas självförtroende påverkats på olika sätt.

Organisationer i dagens samhälle ställs inför svåra utmaningar med att försöka hinna med att utvecklas i samma takt som omgivningen och hinna anpassa sig till den ständigt skiftande efterfrågan. En generell trend bland företag i dagens samhälle är därför att införa organisationsstukturer som i större utsträckning än tidigare betonar och eftersträvar flexibilitet, decentralisering och ökade befogenheter längre ut i organisationen. Medarbetare förväntas bli mer delaktiga i sitt eget arbete vilket väntas öka engagemanget och trivseln. Dock medbringar denna generella trend i organisationsutvecklingen en intressant paradox som kan försvåra införandet av det nya idealet. Det finns en uppenbar motsägelse med att implementera en förändring som ska öka delaktigheten och befogenheterna ute i organisationen, men att samtidigt genomföra den uppifrån, utifrån ledningen, utan delaktighet av medarbetarna. Syftet med uppsatsen var att undersöka varför medarbetarna inom ett företag upplevt en ökad grad av toppstyrning inom företaget trots att en organisationsförändring som delvis syftat till att öka medarbetarnas delaktighet genomförts. Dessutom skiljde sig vissa enheter åt i upplevelse och vad det berodde på avsågs också undersökas. Resultatet av undersökningen indikerar att både processen och genomförandet av en organisationsförändring påverkar upplevelsen av den. Om de rådande värderingarna inom organisationen inte överensstämmer med de värderingar som förändringen representerar eller medför kommer medarbetarna vara mindre öppna och tillåtande. För att lyckas med en organisationsförändring är även delaktighet i förändringsprocessen viktig för medarbetarna. Speciellt om förändringen betonar ökad decentralisering och delaktighet. Om medarbetarna inte är med på det är det svårt att lyckas med någonting. Resultatet indikerar också att skillnader mellan olika enheter delvis beror på huruvida så kallade informella ledare väljer att stödja eller inte stödja förändringen och utvecklingen. Då de innehar stort förtroende inom sina arbetsgrupper påverkar deras inställning och åsikter övriga gruppmedlemmar.

<p>Inför det här arbetet hade vi en tes om att det i manliga omklädningsrum skapas en struktur som talar om vilka värderingar och normer som ska råda. Detta var vi intresserade av att undersöka och med tanke på vårt blivande yrke som lärare valde vi att fokusera på skolmiljön. Omklädningsrummet efter skolidrotten är en plats där elever många gånger är avskärmade från vuxenvärlden. Vi hade en tanke om att detta innebär ett fritt spelutrymme vilket resulterar i en hierarkisk rangordning som ibland leder till ren mobbning. Vårt syfte har mer precist varit att undersöka hur klimatet i skolidrottens manliga omklädningsrum påverkade pojkars normer och värderingar i början på 1990-talet. Våra teoretiska utgångspunkter bygger på tidigare forskning som behandlar maskulinitet samt sociala relationer och dessa har vi använt för att bearbeta vår empiri. Empirin bygger på djupintervjuer med åtta män vilka samtliga gick på högstadiet i början på 1990-talet. Studiens resultat visar att grupptillhörighet var viktigt för pojkarna i den här åldern och för att passa in var det en fördel om man sågs som häftig, ball och cool. Vårt resultat visar också på att det i omklädningsrummet framträder tre tydliga roller vilka är kopplade till specifika beteenden. Dessa roller har vi benämnt som kamratförtryckare, medlöpare och hackkycklingar och beroende på vilken roll man fick har också pojkarnas självförtroende påverkats på olika sätt.</p>

Vår C-uppsats handlar om hur de anställda på Transports avdelning Y upplever sin arbetsplats och hur dem anser att deras arbetsmiljö är och vad dem gör för att få en god arbetsmiljö. Uppsatsen har en inriktning på arbetsgruppens trygghet och trivsel samt vad det är arbetsgruppen gör för att få en bra arbetsmiljö, hur dem upplever sin arbetsmiljö och vilka inställningar och upplevelser av arbetsmiljön har dem på sin arbetsplats? Syftet med uppsatsen är att försöka förstå en arbetsplats arbetsmiljö som i detta fall en specifik avdelning på transportmedarbetar förbundet. Vi syftar till att undersöka hur just denna arbetsplats och arbetsgrupp ska kunna utvecklas för att kunna få en ännu bättre psykosocial arbetsmiljö. Men även för att försöka förstå vad det är som kan göra att de anställd har en bra arbetsmiljö. För att studien skulle få en mer djupgående inriktning i vårt problem valde vi att göra en fallstudie för att kunna analysera gruppens värderingar angående arbetsmiljö. För att samla in det empiriska materialet valde vi att använda oss utav kvalitativ metod samt att göra observationer på arbetsplatsen/arbetsmiljön samt att även göra intervjuer med de anställda. För att kunna analysera vårt empiriska material har vi valt att använda oss utav teorierna; Goffmans intrycksstyrning, Maslows behovstrappa och i Karaseks krav- kontroll och stöd modell. Resultatet vi kom fram till visar på att en arbetsgrupps sociala samspel mellan varandra har en mycket stor betydelse på hur de anställda på Transport upplevde deras arbetsmiljö. Samspelet mellan varandra på avdelningen har mycket med företagets egna värderingar och visioner att göra. Detta kan därmed göra det mycket svårt för dem att släppa garden till att ge och ta feedback och inse att dem själva inte behöver spegla en felfri organisation.