Under de senaste decennierna har förhållandet mellan organisation och enskild medarbetare förändrats drastiskt då man numer menar att individen är organisationens viktigaste resurs. En fråga som ökar i relevans i förhållande till detta ställningstagande är hur man ska gå till väga för att motivera den enskilde medarbetaren till prestationer som får organisationen att nå sina mål. Ett sätt är att skapa en stark företagskultur som ökar både prestation och samhörighet bland de anställda. Tele2 är och har alltid varit ett värderingsstyrt företag vilket ursprungligen kan koppas till dess grundare och ledstjärna Jan Stenbeck. När han gick bort år 2002 uppstod en problematik inom företaget då de flesta värderingar och hela företagskulturen var kopplad till Jan som person. Ledningen bestämde sig för att genomföra en satsning på att åskådliggöra vilka värderingar som fanns och här föds projektet The Tele2 Way. Den här fallstudien syftar till att utröna huruvida arbetet med The Tele2 Way har lyckats eller ej, och utifrån resultatet även dra slutsatser kring varför utfallet kan ha blivit det som det blev. Begreppet "lyckats" definieras här som att merparten av intervjuobjekten anser att de jobbar efter, motiveras av och ser vinsten av värderingarna innefattade i The Tele2 Way. Resultatet av studien visar att projektet har lyckats. Intervjupersonerna uppger bland annat att de upplever en förstärkt samhörighet och möjlighet till ökad presentation tack vare värderingarna. Detta kan utifrån motivationsteori och tidigare forskning förstås som motivationshöjande faktorer och således besvara varför intervjupersonerna jobbar efter, motiveras av och ser vinsten av värderingarna innefattade i The Tele2 Way. Då studien har utförts på ett specifikt företag kan resultatet således inte generaliseras till andra företag. Vidare har urvalet koncentrerats till individer i en högre befattningsnivå, vilket kan ge ett snedvridet resultat då dessa individer troligen blir matade med värderingarna, dess betydelse och vinning i högre utsträckning än individer på en lägre befattningsnivå. Trots detta anser vi att resultatet kan vara intressant utifrån ett större företagsperspektiv då allt fler företag och organisationer väljer att kalla sig värderingsstyrda och satsar på projekt i likhet med The Tele2 Way.

Lärare har en stor uppgift och en stor frihet, att inom sitt läraruppdrag och ofta på egen hand, bedöma och betygsätta elever. Om lärare lägger in både sin egen och elevernas personlighet i bedömning och betygsättning så kanske inte eleverna får en rättvis bedömning och lärarna utgår inte enbart utifrån det mål- och kunskapsrelaterade betygsystem de ska. Såväl kunskapsmässig som social utveckling lyfts fram som viktiga komponenter i grundskoleutbildningen, men när det kommer till utvärdering genom betygssättning, gäller endast den kunskapsmässiga delen. Lärare förbinder sig också genom de yrkesetiska principerna som Lärarförbundet antagit, bland annat att vid utvärdering, bedömning och betygsättning vara sakliga och rättvisa och därvid motstå otillbörlig påverkan Relationsaspekter mellan lärare och elev tycks ändå vara centrala vid betygssättningen och flera lärare menar att de hellre friar än fäller i ett fall där de har en relation till eleven. Läraren har påtaglig makt över eleverna på flera områden, de betygsätter, förfogar över resurser och sin tid och de disciplinerar och bestraffar eleverna. Betygen fungerar som ett maktmedel i den makt som skolan och läraren har i relationen till den studerande. De tidigare betygen i uppförande och ordning har kanske inte försvunnit, utan bakats in i ämnesbetygen. Det som lärarna i studien menar kan påverka bedömningen av en elev är, förutom prestationer, elevens sätt och attityd. De är alla fullt medvetna om att de ska utgå från mål, kriterier och resultat när de gör sina bedömningar av eleverna, men menar att de även är människor med olika värderingar, personlighet och normer i bagaget och detta kan påverka. När lärarna jämför läraryrket, med andra yrken, använder de ord som makt och beroendeställning och då som något negativt.

Syftet med denna undersökning var att se hur lärplattan användes i förskolan. Hur tänker pedagoger kring användandet och fungerar det på liknande sätt mellan olika förskolor i samma företag? Lärplattan benämns som ett pedagogiskt verktyg men är det ett pedagogiskt verktyg med en planerad användning utifrån de didaktiska frågorna och med ett mål och ett syfte eller är det i grunden ett administrativt verktyg som pedagogerna använder sporadiskt i verksamheten? För att få reda på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning med 5 individuella intervjuer och en gruppintervju med 3 pedagoger i förskolor inom samma företag och som ligger i samma kommundel. Förutsättningarna är på så sätt lika mellan förskolorna men hur mycket spelar den privata kunskapen varje pedagog besitter in? Påverkar det pedagogernas tankar och värderingar när det finns en uttalad pedagogik med utomhusverksamhet? Resultatet visar på starka värderingar kring barns användning av lärplattan och en bristande planering utifrån de didaktiska frågorna. Set utifrån barnens perspektiv är lärplattan inte ett aktivt verktyg i verksamheten och används inte som ett pedagogiskt hjälpmedel. Pedagogerna anser att detta är något som barnen inte behöver använda sig av då många får spela spel i hemmet. Förskolan ska vara en arena för lärande av hyfs och naturlära. Lärplattan har mest en plats i verksamheten som ett administrativt verktyg för att underlätta pedagogernas arbete.

No description available.

Studien syftar till att undersöka hur samverkan mellan förskollärare och föräldrar ser ut i arbetet med normer och värderingar, liksom vilka normer och värderingar som de olika parterna vill förmedla till barnen . Detta är en kvalitativ studie där fyra förskollärare och fyra föräldrar har intervjuats. Detta för att belysa båda parter i samarbetet och se om det finns likheter och skillnader. Materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys som analysmetod. Resultatet visar att det inte finns någon tydlig samverkan i arbetet med normer och värderingar, men att förskollärare och föräldrar delade liknande normer och värderingar i grunden. Detta tas upp i analysen, diskussionen och slutsatsen. Det saknas verktyg för att gå vidare med samverkan i arbetet med normer och värderingar, något som förskollärare efterfrågar. Detta är en aspekt som vi finner viktig, då normer och värderingar formar de människor vi är och lägger grunden till den framtida människan.

Flertalet studier har gjorts på vad som motiverar volontärer. Inom det postkoloniala fältet har volontärarbetet ofta kritiserats för att vara en del i att reproducera generaliseringar om lokalbefolkningen. Inom organisationsteorin finns det färre antal studier på volontärarbete i allmänhet och på hur västerländska värderingar och normer påverkar volontärernas arbete i synnerhet. Syftet med denna studie är att belysa hur styrning av volontärernas arbete skapas i den organisationskultur, som volontärerna befinner sig i och hur västerländska normer och värderingar är en del av denna organisationskultur samt hur dessa normer och värderingar formar volontärernas förväntningar och upplevelse av styrningen från organisationen. Fokus ligger på hur volontärarbetarnas upplevelse av styrning från organisationen ser ut och vad volontärerna själva upplever styr dem i deras arbete. För att förstå volontärernas upplevelse av styrningen i deras arbete används här teorier om Kulturstyrning. För att lyfta in västerländska värderingar och normer används teorier om Orientalism, för att se hur volontärernas delade världsbild speglas i den kulturella kontext som volontärerna befinner sig i. Resultatet och analysen är begränsad till de intervjupersoner som deltar i denna studie, inga generaliseringar görs. Kvalitativa tematiskt öppna intervjuer med fyra svenska volontärarbetare i Sydafrika och en observation av deras volontärarbete ligger till grund för det empiriska materialet. Resultatet visar att volontärerna inte upplever någon styrning från organisationen. Snarare är det en kulturstyrning som får volontärerna att utföra sitt arbete som de bör, där västerländska värderingar och normer att hjälpa andra människor är centrala. Analysen indikerar att volontärerna styrs av kulturstyrning där västerländska normer och värderingar är en del av volontärernas gemensamma världsbild. Volontärerna är hela tiden fria att lämna sitt volontärarbete, men gör det inte då det skulle leda till skam och skuld och ett dåligt samvete skapat av västerländska normer och värderingar.

Bakgrund: Det har länge varit ett mål för forskare att ta reda på varför individer varierar i sin motivation att arbeta samt förstå hur individuella skillnader samverkar med organisatoriska faktorer att påverka individers tillfredställelse och motivation. Generation Y är den snabbast växande generationen i dagens organisationer och arbetsgivarna står inför den stora utmaningen att rekrytera och behålla dessa unga arbetstagare. Syfte: Syftet med arbetet är att förstå vad som motiverar Generation Y att stanna kvar på sin arbetsplats. Metod: Vår studie har baserats på en kvalitativ metod där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet består av femton intervjuer med studenter från högskolan i Gävle. Detta bidrog till att vi fick information om vad som motiverar dem till arbete och vilken påverkan organisationens mål och värderingar har på Generation Y:s arbetsinsats. Slutsats: Trots att intervjufrågorna till en början var öppna och fokuserade på motivationsbegreppet i allmänhet visade sig mål vara det mest återkommande nyckelordet. Detta tätt följt av utveckling, sociala relationer och feedback. Därigenom stämmer vår studie bra överens med mycket av den tidigare forskning som har gjorts inom ämnet. Vi tror utifrån detta, att mål och värderingar kan hjälpa dagens chefer att tillfredsställa de behov och tillmötesgå de förväntningar Generation Y har på sin kommande arbetsplats och därmed få en arbetsstyrka som är lojal, samt konkurrenskraftig tack vare sin drivkraft att hela tiden utvecklas.

Många företag prioriterar idag högt att arbeta efter värdegrunder och ha en stark organisationskultur. Frågan är dock om dessa värdegrunder verkligen implementeras i det dagliga arbetet eller om de är till bara för att visa en fasad utåt. Denna studie är gjord i samarbete med Santander Consumer Bank som år 2017 blev nominerad till årets HR-team i Human Growth Awards för sitt gedigna värdegrundsarbete. Syftet med studien har varit att beskriva och analysera organisationens kontinuerliga arbete med att implementera värdegrunder. Detta syfte besvaras utifrån frågeställningarna: Vad är de anställdas inställning till organisationens värdegrunder? Hur arbetar medarbetare, chefer och kulturambassadörer för att implementera de fastställda värdegrunderna? För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med medarbetare, chefer samt anställda i rollen som kulturambassadörer. Studiens resultat visar vikten av att värdegrundsarbete bedrivs kontinuerligt samt att värdegrunderna kopplas till arbetsmässiga processer. Det framkommer att kulturambassadörerna på organisationen har en stor påverkan när det gäller att skapa ett kontinuerligt värdegrundsarbete. De har även en inverkan på medarbetarnas upplevelse av värdegrunder då de bidrar med en positiv informationsspridning av dessa. Det visar sig att cheferna har ett stort ansvar för att implementera och skapa förståelse för värdegrunderna inom organisationen. Studien visar att en konkretisering av värdegrunderna till beteenden underlättar förståelsen för de anställda inom organisationen. I det framtida arbetet med värdegrunderna uppmuntras organisationen att diskutera en prioriteringsordning av värdegrunder och beteenden samt säkerställa en större mångfald inom gruppen kulturambassadörer. Detta för att kunna nå ut till fler medarbetare.

Vilan i förskolan är en del av omsorgen och har av tradition en självklar plats i verksamheten. Det finns endast begränsad forskning om området vilket gör att vilan i förskolan behöver uppmärksammas då den ska grundas i forskning och beprövad erfarenhet. Syftet med den här studien var att bidra med kunskap genom att kritiskt undersöka hur normer och värderingar, som omfattar vilan i förskolan, visar sig och reproduceras genom hur pedagoger och barn pratar och agerar. Frågeställningarna är: - Vilka normer och värderingar ligger till grund för vilan i förskolan? - Har barnen inflytande över vilan? Hur visar det sig? Vår studie utgick från ett etnologiskt perspektiv med centrala begrepp som kultur, symboler och nyckelsymboler. Kulturen är central, dock inte hela förskolans kultur utan de normer och värderingar som omfattar vilan. Vi har även tagit avstamp i kritisk mikro-etnografi och barnperspektivet som komplement till etnologin. Vårt empiriska material skapades genom en fallstudie med observation och intervju som metod. Under fallstudien använde vi oss av preliminära fältanteckningar samt fotografering av miljön som dokumentationsverktyg. Kritisk mikro-etnografis analys var vårt analysverktyg under analys och transkribering. Resultatet i studien synliggjorde de normer och värderingar som omfattar vilan, samt barnens inflytande över densamma, med hjälp av symboler och verbalt och ickeverbalt språk.

Denna kvalitativa studie undersöker begreppet företagskultur och hur den visar sig i ett företags vardagliga verksamhet. Utöver detta syftar studien till att se hur ledningen använder sig av kulturen som ett styrmedel för att motivera sina medarbetare. Tidigare forskning och teorier visar att företagskultur förekommer i ett flertal olika element och är inte alltid uttalad, ”den sitter ofta i väggarna” och de människor som ingår i organisationen. Undersökningen omfattade ett marknadsledande företag inom rekrytering- och bemanningsbranschen. Datainsamlingen inhämtades genom en fallstudie bestående av sju semistrukturerade intervjuer med både personer i ledande position och medarbetare, detta för att få olika perspektiv på ämnet. Utöver intervjuerna genomfördes observationer av lokaler samt en analys av företagets hemsida som gav en fördjupad förståelse av bakgrunden till företaget. Efter att materialet transkriberats användes analystekniken kvalitativ innehållsanalys med induktiv karaktär där koder identifierades och formulerades under analysens gång. Resultatet av undersökningen visar att det finns en stark kultur på företaget som påverkar medarbetarnas motivation i sitt vardagliga arbete. Vidare framkommer det även ett flertal olika metoder som används där kulturen fungerar som ett styrmedel för att öka motivationen hos medarbetarna.