En ny skola för årskurs 4-9 planeras i Kungsör. Den gamla skolan är delvis riven på grund av de fukt- och mögelskador som upptäckts. Mitt projekt är en tillbyggnad till den del av den gamla skolan som inte skadats. Den nya skolan ska rymma både mellan- och högstadie med 525 barn och ungdomar, samt 45 lärare och övrig personal. Det är en stor arbetsplats i en liten kommun. Sedan tidigt i projektet har essän 'Att kasta tjejkast' av Iris Marion Young påverkat grundidén bakom utformningen av den nya skolan. Denna text, i kombination med ett kritiskt förhållningssätt till den idag rivna skolans planutformning med många korridorer, ledde tillundersökningar om rörelsemönster och möjligheten att påverka sina rörelsemönster, i mitt fall för elever i en skola. Jag har jobbat emot korridorer som enda kommunikationselement och för ett alternativt rörelsemönster som istället låter människan själv att bestämma sina rörelsemönster i byggnaden. / A new school for years 4-9 is planned to be built in Kungsör, Västmanland. The old school, at the same site, is partially demolished because of damp damages. My project is an extension to the part of the old school that is not damaged and still exists. The new school will accommodate both elementary and secondary school with 525 children,  45 teachers and other staff. It's a big work place in a small community. Since early in the project, the essay 'Throwing like a girl' by Iris Marion Young affected the basic idea of the design of the new school. This text, combined with a critical approach to the floor plan of the now demolished school with many corridors, led to studies of movement patterns and the ability to influence your movement pattern. I have tried to eliminate corridors and instead creating a large room where the alternative movements is taking place. Here the people, instead of corridors, decide where to go and how to move.

Landstinget Västmanland genomför regelbundet enkätundersökningen Liv & hälsa ung Västerås som kartlägger hälsan bland ungdomar i årskurs nio i grundskolan och årskurs två i gymnasiet. Enkätundersökningen ska nästa gång genomföras i januari-februari år 2017 och landstinget vill ha underlag för hur de eventuellt kan utveckla sin undersökning för att unga hbtq [homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera]-personer ska känna sig synliggjorda i den. Därför har syftet varit att undersöka hur unga hbtq-personer upplever undersökningen Liv & hälsa ung Västerås samt hur de upplever att den kan utvecklas. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning som baseras på semistrukturerade intervjuer. Personerna som intervjuades var unga hbtq-personer under 26 år. Datamaterialet analyserades med stöd av manifest innehållsanalys. Resultatet av intervjuerna uppdagade att personerna inte kände sig representerade i enkätundersökningen då den upplevdes som begränsande och normativ avseende frågor och svarsmöjligheter. Utvecklingsmöjligheterna var att undersökningen kan bli mer inkluderande och att normmedvetenheten bör öka vilket kan ske genom förtydligande kring vilken definition som används på begrepp som samlag. Slutligen, om dessa förändringar genomförs skulle hbtq-ungdomarnas hälsa stärkas då målet att identifiera och uttrycka sig som de vill, kan uppnås. Som ökar möjligheterna till en god hälsa på lika villkor då rätt hälsoinsatser kan prioriteras när unga hbtq-personers förutsättningar framkommer. / The County Council of Västmanland regularly conducts the survey Liv & hälsa ung Västerås, which investigates the health of young people in the ninth grade in elementary school and the second grade in high school. The next survey will be conducted in January and February 2017. The County Council want to develop the questionnaire to raise the awareness of conditions affecting young lgbtq [lesbian, gay, bisexual, transgender, queer] –persons, and that is why these questions are now in focus. Therefore, the aim has been to investigate how young lgbtq-people experience the questionnaire Liv & hälsa ung Västerås and how they perceive that it can be developed. To answer the purpose, a qualitative study has been conducted and based on semi-structured interviews. The people interviewed are young lgbtq-people under the age of 26. Data were analyzed with a manifest content analysis. The result of the interviews revealed that people did not feel represented in the survey, as the questions and answers was perceived as restrictive and prescriptive. The development potential was that the questionnaire could be more inclusive, and that there is need for further clarification of certain terms (e.g. sexual intercourse). Finally, if these changes can be proceeded, the health of young lgbtq-people can be strengthened. If they can identify and express themselves as they wish, an improved access to high quality care, on equal terms, can be achieved. The right health interventions can be implemented and become a priority when the health conditions are visible to the county.

<p>Mounds of fire-cracked stones is a typical Bronze Age monument for the region around lake Mälaren. They are usually, because of their content, interpreted as piles of rubbish. But as they often have kerbs, are situated on cemeteries and sometimes contain human bones, the traditional interpretation is not fully satisfactory.</p><p>The main focus of this essay is on the mounds of fire-cracked stones which contain human bones in the region north of lake Mälaren. With a detailed study of these, and a comparison with those without human bones, my aim is to get closer to an explanation why the human bones were deposited. The essay consist of a comp­ilation  of 98 excavated mounds and a database with various information gathered from excavation reports and archive documents.</p><p>With different kinds of osteological aspects taken in consideration, the study shows that human bones have been found in about a third of the mounds. The mounds with human bones more often have kerbs. The same types of artefacts are found both in mounds with and without human bones. A significant difference is that the mounds with human bones contain more categories of artefacts and sometimes even bronze. The study also shows that there is nothing that indicates that the bones were deposited after the primary use of the mound. The human bones could therefore had been deposited contemporary to the “rubbish”. To understand this phenomenon I strongly believe that the mounds no longer only can be interpreted as heaps of garbage.</p>

Mounds of fire-cracked stones is a typical Bronze Age monument for the region around lake Mälaren. They are usually, because of their content, interpreted as piles of rubbish. But as they often have kerbs, are situated on cemeteries and sometimes contain human bones, the traditional interpretation is not fully satisfactory. The main focus of this essay is on the mounds of fire-cracked stones which contain human bones in the region north of lake Mälaren. With a detailed study of these, and a comparison with those without human bones, my aim is to get closer to an explanation why the human bones were deposited. The essay consist of a comp­ilation  of 98 excavated mounds and a database with various information gathered from excavation reports and archive documents. With different kinds of osteological aspects taken in consideration, the study shows that human bones have been found in about a third of the mounds. The mounds with human bones more often have kerbs. The same types of artefacts are found both in mounds with and without human bones. A significant difference is that the mounds with human bones contain more categories of artefacts and sometimes even bronze. The study also shows that there is nothing that indicates that the bones were deposited after the primary use of the mound. The human bones could therefore had been deposited contemporary to the “rubbish”. To understand this phenomenon I strongly believe that the mounds no longer only can be interpreted as heaps of garbage.

No description available.

During a period corresponding to approximately 1789−1872 the Swedish system of estates was phased out. New ideas challenged the organic view of society, and through a number of political reforms the estate privileges were abolished one by one. The reforms went hand in hand with a change in the social stratification at that time. The distinct difference between peasants and gentlemen that had characterized the countryside were erased and replaced by new ways of categorising people. This development has been described in broad strokes in previous research, leaving the roles of individuals overshadowed. This thesis is about individuals who were on the border between being peasants and gentlemen, how they were viewed by the class society, and the role they played in the dissolution of the same. The focus is centred on a population of wealthy farmers around the rural areas of Västerås during the years 1780−1900, and how they were perceived and acted in terms of title, lineage, education, occupation, farm holdings, building customs, naming customs and political life. The investigation shows that the differences between peasants and gentlemen remained during the period, but that it changed in character from a difference in kind, to a difference in degree. Important reasons for this were the gentlemen’s increased interest in agriculture and the emergence of a group of very wealthy farmers. The increase of rich farmers was more prevalent in the first half of the nineteenth century. They embraced some of the gentry’s behaviour, for instance through the acquisition of mansions, but as they often held political positions that by law should be held by peasants, they also preserved their common appearance. In this way the limits for what could be considered common were moved forward, and the difference between peasants and gentlemen weakened. The gentry’s interest in agriculture increased gradually and was marked by the introduction of agricultural institutes in the mid-1800s. As the old elite increasingly devoted themselves to agriculture they used titles as ”possessionat” and ”godsägare” (landlord) to rise above the peasants. They made themselves the elite in the peasants' own field, thus opening up to being associated with rich farmers.

<p>Majoriteten av den arbetsföra befolkningen spenderar en stor del av sin tid på arbetsplatsen, vilket innebär att arbetsplatsen kan vara en bra arena för att nå ut med hälsofrämjande insatser till många individer. Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen innefattar oftast insatser på individnivå som syftar till att förändra individers beteenden till det bättre, detta benämns ofta som friskvårdsarbete. Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga eventuella skillnader i nuvarande och framtida friskvårdsarbete, samt eventuella skillnader i ledningens attityder till friskvårdsarbete mellan små och medelstora företag i Västmanland. Studien har genomförts med en kvantitativ metod där telefonenkäter använts som datainsamlingsinstrument. Totalt samlades svar in från 30 små och 30 medelstora företag. Svaren analyserades sedan i SPSS. Studiens resultat visar att det föreligger vissa signifikanta skillnader i hur små och medelstora företag bedriver friskvårdsarbete. De medelstora företagen erbjuder friskvård i större utsträckning än de små företagen. Beträffande ledningens attityd till friskvård anser de flesta företag, oavsett storlek, att friskvårdsarbete är viktigt, att det främjar anställdas hälsa, att det gynnar företagets ekonomi samt att ledningens attityder påverkar hur lyckad en friskvårdssatsning blir. Studiens resultat visar även att somliga av de små och medelstora företagen kommer att utöka antalet friskvårdsaktiviteter inom de närmsta två åren.</p>

Majoriteten av den arbetsföra befolkningen spenderar en stor del av sin tid på arbetsplatsen, vilket innebär att arbetsplatsen kan vara en bra arena för att nå ut med hälsofrämjande insatser till många individer. Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen innefattar oftast insatser på individnivå som syftar till att förändra individers beteenden till det bättre, detta benämns ofta som friskvårdsarbete. Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga eventuella skillnader i nuvarande och framtida friskvårdsarbete, samt eventuella skillnader i ledningens attityder till friskvårdsarbete mellan små och medelstora företag i Västmanland. Studien har genomförts med en kvantitativ metod där telefonenkäter använts som datainsamlingsinstrument. Totalt samlades svar in från 30 små och 30 medelstora företag. Svaren analyserades sedan i SPSS. Studiens resultat visar att det föreligger vissa signifikanta skillnader i hur små och medelstora företag bedriver friskvårdsarbete. De medelstora företagen erbjuder friskvård i större utsträckning än de små företagen. Beträffande ledningens attityd till friskvård anser de flesta företag, oavsett storlek, att friskvårdsarbete är viktigt, att det främjar anställdas hälsa, att det gynnar företagets ekonomi samt att ledningens attityder påverkar hur lyckad en friskvårdssatsning blir. Studiens resultat visar även att somliga av de små och medelstora företagen kommer att utöka antalet friskvårdsaktiviteter inom de närmsta två åren.

Denna uppsats undersöker genom att studera skogsbranden i Västmanland 2014 det ledarskapsvakuum som tenderar att uppstå i komplexa krissituationer och hur det kan fyllas genom ad hoc-ledarskap. Resonemang förs kring huruvida det är kontext eller personlighet som avgör vem som blir ledare. Detta är intressant ur demokratisynpunkt, då ad hoc-ledare sällan väljs genom demokratiska val trots att ledarskapet i komplexa krissituationer innebär ett stort ansvar för framtida politiska förutsättningar. Därför undersöks också vad som kännetecknar ad hoc-ledare i komplexa krissituationer utifrån ett analysschema i form av en idealtyp. Resultatet av undersökningen lägger en grund för framtida förklarande forskning av ad hoc-ledarskap, genom att dokumentera hur det i detta fall är bristande institutionell design, tillsammans med en ojämn maktbalans mellan olika aktörer som leder till att samverkan misslyckas och ett ledarskapsvakuum bildas. Detta fylls genom tydligt, men flexibelt ledarskap, där strategier för arbetsgången utformas och implementeras, samt att gemensamma målbilder för nätverket skapas. Vem som fyller ledarskapsvakuumet styrs delvis av kontext, men också av vem som besitter den rätta kompetensen, medan personlighet har visats vara sekundärt. I försök att förstå vem som leder oss ur krissituationer har analysen av tre olika ad hoc-ledare i skogsbranden visat att utöver kompetens är flexibilitet, riskorientering, god kommunikationsförmåga och tydlig vision vanliga attribut hos ad hoc-ledare.

No description available.