No description available.

Föreliggande undersökning syftar till att undersöka de regionala implementeringsprocesserna rörande strategierna om mäns våld mot kvinnor i Västmanland respektive Södermanland. Fokus ligger i att identifiera svårigheter, om några, som uppstått samt att delvis jämföra de aktuella länen. Frågorna som ställs är Vilka implementeringsproblem och förutsättningar kan identifieras rörande arbetet kring strategin mäns våld mot kvinnor i Västmanland och Södermanland? Vilka likheter och skillnader kan, baserat på urvalet informanter och dess individuella tolkningar och svar, identifieras mellan Västmanland och Södermanland?De teorier som begagnas genom undersökningen är rörande governance samt implementeringsteorier. Dessa teorier är både sett utifrån ett bottom-up perspektiv samt ett nätverksperspektiv. Särskilt Michael Lipskys street level bureaucrats samt Lennart Lundqvist analysmodell med analyskategorierna förstå, kan samt vill och flera teorier rörande governance brukas för analysen av undersökningens resultat. Tillvägagångssättet vilket tillämpas i studien är semistrukturerade intervjuer där informanter såväl från policynivå (nätverksinformanter) som från gräsrotsnivå intervjuas. Undersökningen är i form av fallstudier där fallen valts ut i samråd med länsstyrelserna i vilka som ingår i deras policynätverk samt med hänsyn tagen till de informanter som ställt upp. Resultatet visar att skillnader mellan länen föreligger, bland annat både rörande om specifik strategi tagits fram samt vilka aktörer som ingår i policynätverken. Det tycks även finnas ett antal policyproblem, vilka uppfattas och tolkas på olika sätt av informanterna. Policyproblem existerar gällande förståelse, kunskap och vilja samt vad beträffar flera nätverksrelaterade områden. Detta skiljer sig däremot mellan olika informanter.

Den byggnads- och bebyggelsehistoriska forskningen som berör Västmanlands läns agrara landskap är bristfällig och saknar systematisk dokumentation. Syftet med arbetet är att undersöka hur allmogens byggnader och gårdar var beskaffade i Västmanlands län under perioden 1840–1880. Genom att excerpera data ur syneprotokoll i laga skifteshandlingar och jämföra informationen med tidigare forskning om västmanländsk byggnadskultur, problematiserar vi den vedertagna bilden av länets agrara bebyggelse. Resultaten visar att 1800-talets agrara kul- turlandskap uppvisar en mångfacetterad bebyggelse, vad gäller både byggnads- material och gårdsstruktur. Slutsatserna gör gällande att nya byggnadstekniker och material som brädfodring, tegeltak och övervåningar förekommer tidigare på mangårdsbyggnaderna i länets odlingsbygd, för att sedan sprida sig snabbt till skogsbygden. Vidare påvisar undersökningen att månghussystemet var allmänt gällande fram till laga skiftes genomförande i Västmanlands län. / The historical research that concerns the built heritage in Västmanland Countys rural landscape is inadequate and lacks systematic documentation. The main aim of this study is to investigate how the buildings and farms of the common people were furnished in Västmanland County during the period 1840–1880. By extracting data from inspection records associated with the agricultural reform known as ‘laga skifte’ and comparing the information with previous research on Västmanland's building culture, we problematize the previous notions of the built heritage in the county's rural landscape. The results show that the cultural landscape of the 19th century exhibits a multifaceted settlement, in terms of both building materials and farm structure. The conclusions claim that new building techniques and materials such as exterior wall panelling, clay roof tiles and upper floors appear earlier on the residences in the county's farming areas, and then spread quickly to the forested areas. Furthermore, the investigation shows that the ‘multi-building system’ was generally valid until the implementation of ‘laga skifte’ in Västmanland County.

Den ökade gängkriminaliteten i Sverige har blivit en samhällsviktig fråga. Allt yngre personer lockas in i den kriminella världen. Idag begår barn och ungdomar brott på uppdrag av äldre ungdomar och vuxna inom kriminella gäng. Initierat av Västerås Stad har Länsstyrelsen Västmanland tillsammans med Polismyndigheten och i samverkan med en rad olika aktörer tagit fram ett informationsmaterial. Gängsnacket, som materialet kom att heta, är ett informationsmaterial som vänder sig till så kallade viktiga vuxna som har nära kontakt med barn och ungdomar. Materialet innehåller exempel på vanliga risk- och skyddsfaktorer som vuxna bör vara uppmärksamma på.  Uppsatsens syfte är att genomföra en extern intressentutvärdering av implementeringsprocessen av informationsmaterialet. Vidare ämnar uppsatsen även att undersöka hur viktiga vuxna har mottagit det. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Uppsatsens respondenter är leverantörer, användare samt observatörer. Uppsatsen har en grundad teoretisk ansats där datainsamling har varvats med analys av data. Ytterligare data, både i form av tidigare forskning och respondentsvar, har kompletterats vid behov under uppsatsens gång.  Uppsatsens slutsats landar i att materialet har många goda förutsättningar för en lyckad implementering. Många användare ser stora fördelar med materialet och dess enkelhet. Dock krävs det att leverantören beaktar de svagheter med materialet som framförts i det fortsatta implementeringsarbetet. Svagheter som upptäckts i samband med denna utvärdering är att vissa användare upplevt att materialet inte bidragit med ny och hjälpsam information. Implementeringsproblemet ligger i hög grad i en bristande vilja och engagemang hos användarna, vilket leverantören då bör arbeta med att förändra.

The tsunami in Thailand in 2004, 9/11 and hurricane Katrina in New Orleans 2005 are all reminders that no organization is immune to crises, which also means that all organizations should be prepared and know how to handle a crisis if one was to occur.   A case study has been conducted, on a crisis regarding a fire that occurred on the 31st of July 2014 in Västmanland, Sweden. Through Qualitative interviews empirical data was gathered and then analyzed together with our theories and previous research. The purpose of the study is to analyze how the municipalities affected and the County Administrative Board of Sweden handled and communicated with/to the public during the fire that spread in Västmanland 2014.   Our study shows that a risk analysis and analysis of surroundings is crucial in anticipating a crisis event and that it is essential for organizations to undergo training to prepare organization members on how to handle a crisis. Another conclusion is that the need for information is large during a crisis event and grows throughout the entire course of the crisis. The crisis that we studied had a lack of information, but at the same time the public’s need for information is a need that can’t be satisfied during a crisis. And if the organizations concerned do not satisfy the public’s need for information, rumors will start to disseminate to cater to the public’s needs. Rumors have always been a part of crisis communication but has with today’s technologies assumed a digital form which means that they can spread to a wider group of people. The digital and social media constituted of an essential tool for the affected stakeholders crisis communication and the local radio played an important role in managing the crisis.

I den svenska skogen förekommer ett stort antal djurarter som påverkar skogen och människan. I Västmanland, som studien behandlade, förekommer bland annat älg, rådjur, varg och vildsvin. Dessa viltarter påverkar markägare i olika uträckning. Västmanland drabbades hösten 2023 av det första fallet av afrikansk svinpest i Sverige. En sjukdom som är väldigt smittsam och med hög dödlighet för vildsvin. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av afrikansk svinpest och dess påverkan på skogsbruket, samt generell attityd till vilt hos privata skogsägare i Västmanland. Denna studie var av kvalitativ karaktär och baserades på semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter medverkade i studien. Det transkriberade materialet bearbetades i en innehållsanalys, där fyra teman identifierades. Slutsatserna för studien är att afrikanska svinpesten har haft stor påverkan på skogsägare inom smittområdet, främst genom begränsningar i vardagslivet och skogsbruket. Hjortdjur ses som en fördel och tillgång. Vargen däremot är ett infekterat ämne. Vildsvin väckte inga större känslor, trots utbrottet.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka varför människor i ålderskategorin 35-49 år inte lyssnar på radiokanalen P4 Västmaland, en av Sveriges Radios 26 st P4 kanaler. Den andra punkten som analyserats är, varför P4 Västmanlands publik lyssnar på kanalen. Med hjälp av fokusgruppsintervjuer via sociala media Facebook undersöks 15 personer uppdelade i två fokusgrupper: P4s lyssnare och icke lyssnare. Det gemensamma för båda grupperna är radiolyssnande som intresse och ålderskategorin. Tillsammans har grupperna genererat ca 234 facebook-inlägg, som utgör grundmaterialet till denna studie. En kompletterande enkät finns med som stöd inför analysdelen samt en intervju med P4 Västmanlands programledare, Annika Nordin. Denna studie använder sig främst av medieteoretikern, Barbara Thomass (2003) teoretiska perspektiv om public sphere (Habermas, 1989) och knowledge society sammankopplat till Public Service. Studiens resultat visar att majoriteten i målgruppen icke-lyssnare uppfattar kanalen som omodern. Denna uppfattning delas även av P4s egna lyssnare. Studien visar att Icke-lyssnarna inte tycker att lokala nyheter är viktiga.  När det gäller hur man tar reda på nationella och internationella nyheter är det framförallt webben, inte radio, som är det prioriterade alternativet för den sistnämnda gruppen. Studien visar även att för båda grupperna är datavana avgörande för hur man interagerar med medier och konsumerar nyheter. Slutsatsen av studien är att om P4 Västmanland upplevs som omodern, så kan detta vara ett hinder för radiokanalen att rekrytera nya lyssnare. Kanalen måste hitta en balans för att främja både sin egen publik, som efterfrågar variation i lokala nyheter, och samtidigt nå flera lyssnare i åldersgruppen mellan 35 och 49 år. Båda grupperna signalerar att möjligheten till interaktion via nya medier bör tas tillvara i dessa nya tider. / The main purpose of this thesis is to examine why people aged between 35-49 years are not listening to the Public Service radio channel P4 Västmanland, one of Swedish Radio´s 26 local channels. The second point has been analyzed is why P4 Västmanland audience listens to the channel. With the help of focus group interviews via social media site Facebook we examined 15 individuals divided into two focus groups: P4 listeners and non-listeners. Listening to the radio for pleasure is common to both groups, who are in the same age category. Together the groups are generated from about 234 Facebook posts, which are the basic material for this study. A supplemental questionnaire is included as a pre-analysis portion as well as an interview with P4 Västmanland journalist, Annika Nordin. This study mostly uses Barbara Thomass' (2003) theoretical perspectives on the public sphere (Habermas, 1989) and knowledge society linked to the Public Service. Our results demonstrate that the majority of the target non-listeners perceive the channel as outdated; this view is also shared with the P4's listeners. The study shows that non-listeners do not think local news is important. When it comes to how to get in contact with national and international news, it is primarily the Web, not the radio, which is the priority choice for the latter group. The study also shows that for both groups, computer access is crucial to how people interact with media and consume news. The conclusion of this study is that if the P4 Västmanland channel is perceived as outdated, so this may be an obstacle to the radio channel to recruit new listeners. The channel must find a balance in order to promote it´s own audience, which require the variation in local news, while reaching more listeners in the  35 and 49 age group. Both groups indicate that the potential for interaction through new media should be utilized in these new times. / A função principal deste estudo é analisar a razão pela qual pessoas na faixa etária de 35 a 49 anos não têm interesse na programação da emissora pública de rádio, P4 Västmanland, um dos 26 canais locais da Suécia. Em contrapartida, a outra questão a ser analisada refere-se à razão pela qual os ouvintes do canal citado, têm interesse na programação.  Este estudo utiliza-se do método de entrevista de foco realizado através da mídia social Facebook e tem como participantes 15 pessoas divididas em dois grupos: ouvintes da P4 Västmanland e ouvintes de outras emissoras de rádio suecas. O fator comum entre os grupos é o interesse por programas de rádio e o fato de serem da mesma faixa etária. A base do material de estudo é composta por aproximadamente 234 comentários realizados através da mídia social Facebook. O estudo dispõe também de uma enquete feita com os participantes e uma entrevista com a jornalista Annika Nordin,  locutora de um dos programas da rádio P4 Västmanland. O estudo se utiliza, em primeiro plano, das perspectivas teóricas de Barbara Thomass (2003) a respeito de public sphere ( Habermas, 1989) e knowledge society acopladas ao ideal de emissoras púbicas de rádio e TV. O resultado do estudo mostra que a maioria dos não -  ouvintes da P4 Västmanlands consideram o canal como antiquado, fator que também foi verificado entre os próprios ouvintes da rádio. Além disso, os não-ouvintes relatam não considerarem importante o noticiário local. A respeito do consumo de notícias nacionais e internacionais, o estudo mostra que a internet, para o último grupo citado, é o meio de comunicação priorizado para se ter acesso à informação. O estudo mostra ainda que o acesso à internet define o modo de interação com os meios de comunicação  e consumo de notícias, de modo geral. O estudo chega à conlusão de que se a emissora de rádio P4 Västmanland é vista como antiquada, torna-se, assim, difícil o recrutamento de novos ouvintes. A emissora em questão necessita de um equilíbrio para agradar seus próprios ouvintes , que estão em busca de um conteúdo variado no que diz respeito à abordagem de notícias locais e, ao mesmo tempo, adquirir novos ouvintes na faixa etária de 35 a 49 anos. Os dois grupos de participantes mostram também que as novas possibilidades de interação mediática precisam ser utilizadas em maior escala na atualidade.

No description available.

Frågan om och hur kriser leder till förändring är relativt outforskad, särskilt i en svensk kontext, men även inom internationell forskning som präglas av vitt skilda uppfattningar om relationen där emellan. För Sveriges del, väcks frågan till liv i samband med kriser som drabbar landet. Denna policyanalys av tre kriser som har inträffat under de senaste åren: tsunamin 2004, skogsbranden i Västmanland 2014 och skogsbränderna sommaren 2018, visar att samma brister med och kritik mot krishanteringssystemet, framför allt gällande dess decentraliserade karaktär som både står och faller med självständiga myndigheter och kommunalt självstyre, påträffades i respektive fall. Därutöver analyseras fallen som fokushändelser utifrån teori om agenda-setting. Hittills så är det bara tsunamin som genom ett öppet policyfönster har lett till förändring gällande systemets karaktär och gjort det lite mer centraliserat. Inget av skogsbrandsfallen gav samma resultat med förklaringen att policyfönstren stängdes. Andra typer av förändringar bekräftas dock i alla tre fall och därför kan det, i en svensk kontext, konstateras att kriser leder till förändring. Resultaten indikerar också att det svenska krishanteringssystemet, efter ytterligare kriser, troligen står inför en vändpunkt av centraliserande karaktär baserat på färdigställda lagförslag med syfte att åtgärda bristerna med det decentraliserade systemet.

Inledning: Att känna sig trygg i sin vardag och i sin stad eller bostadsområde är viktigt för de allra flesta. Samtidigt kan ett tryggt och välfungerande samhälle fungera som en motståndskraft mot yttre negativ påverkan. Upplevelsen av otrygghet och risken för att utsättas för brott i samhället har under de senaste decenniet ökat, vilket inte bara kostar samhället enorma kostnader i eftervård utan resulterar även i både fysiska och psykiska följder för de som drabbas. I juli 2023 träder en lag i kraft som lägger ansvaret för brottsförebyggande arbete och samverkan på kommunen tillsammans med polisen. Samtidigt har en ny metod för kunskapsbaserat och systematiskt arbete tagits fram, Effektiv samordning för trygghet – EST. Metoden ska verka som ett stöd för kommuner och polisen att skapa samverkan med relevanta aktörer samt få en bättre lägesbild av läget i kommunen. I Västmanlands län introducerades metoden 2018 och har implementerats i flera kommuner. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur kommun och polis i tre kommuner i Västmanlands län har implementerat EST-metoden, samt vilka barriärer och facilitatorer som påverkar lokal samverkan och samordning inom EST-metoden. Metod: Studien är en processutvärdering med en kvalitativ multipel fallstudiedesign som utgår från en induktiv ansats. Datainsamling sker genom semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys där innehållet analyseras utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Urval av intervjupersoner och dokumentation har skett genom ett generiskt målstyrt urval med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier. Teoretiska utgångspunkter för jämförelse mellan teori och empiri har Consolidated Framework for Implementation Research och Cochranes m.fl. (2009) ramverk använts. Resultat: Studiens resultat påvisar att implementeringen av EST-metoden skiljer sig mellan de tre studerade kommunerna. Där den större kommunen implementerat metoden i mindre geografiska områden medan det i de mindre kommunerna genomsyrar allt brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Vidare framkommer att faktorer så som extern och internt stöd, nätverkande och utbildning fungerat som facilitatorer för implementeringen av EST-metoden. Fyra framträdande barriärer som framkommit är brist på ekonomi, tid, personal och kunskap. Slutsats: EST-metoden har implementerats på olika sätt i olika kommuner då det inte finns någon ”one size fits all”. En annan slutsats är att metoder som ska implementeras behöver vara flexibla samt att det är viktigt att det finns både kunskap internt och externt vad gäller brottsförebyggande arbete och EST-metoden. Studien påvisar också att det behövs mer studier inom implementeringsforskningen för att få ökad förståelse för barriärer och facilitatorer. / Introduction: Feeling safe in your everyday life and in your city or residential area is important for most of us. At the same time, a safe and well-functioning society can act as a force of resistance against external negative impact. The perception of insecurity and the fear of being exposed to crime in society has increased over the past decade, which not only renders enormous costs for society in aftercare, but also generates both physical and psychological consequences for those affected. A law will be enforced in July 2023 that puts the responsibility of crime prevention and cooperation on the municipality and the police. Since 2016 a new method for knowledge-based and systematic crime prevention, Effektiv Samordning för Trygghet – EST, has been developed. The method is meant to act as a support for municipalities and the police to create cooperation with relevant actors and to get a better picture of the situation in the municipality. In the county of Västmanland, the method was introduced in 2018 and has been implemented in several municipalities. Purpose: The study aims to investigate how three different municipalities and local police in Västmanland County have implemented the EST-method, as well as which barriers and facilitators affect local cooperation and coordination within the EST-method. Method: The study is a process evaluation with a qualitative multiple case study design based on an inductive approach. Data collection was done through semi-structured interviews and document analysis and then analysed by qualitative content analysis. Sampling of interviewees and documents was done by generic goal-directed selection using inclusion and exclusion criteria. The Consolidated Framework for Implementation Research and Cochrane’s et al. (2009) framework acted as a theoretical starting point for comparison between theory and empirical study. Results: The results of the study show that the implementation of the EST-method differs between the municipalities in question, where the larger municipality has implemented the method in smaller areas, while in the smaller municipalities it permeates all crime prevention and safety promotion interventions. Furthermore, it appears that factors such as external and internal support, networking and education functioned as facilitators, while lack of finances, time, personnel and knowledge is seen as four prominent barriers for a successful implementation. Conclusion: The EST-method has been implemented in different ways in different municipalities as there is no “one size fits all”. Another conclusion is that methods to be implemented need to be flexible and that it is important that there is both internal and external knowledge regarding crime prevention and the EST-method. The study also shows that more studies are needed regarding implementation research in order to gain an increased understanding of barriers and facilitators for implementation of interventions and methods.