Bakgrund Patienter påverkas av deras omgivande miljö och olika aspekter i vårdmiljön kan ha olika effekter på patienter. Det finns ett samband mellan vårdmiljöer och vårdens möjlighet att lindra lidande. Kompetens och kunskap om hur vårdmiljöer påverkar patienter är av stor vikt för det personcentrerade arbetet med fokus på att lindra lidande. Syfte Syftet var att belysa hur innehåll i vårdmiljön påverkar patientupplevelsen i olika vårdsammanhang. Metod Arbetet var en icke-systematisk litteraturöversikt där 16 artiklar från PubMed och CINAHL analyserades utifrån en integrerad analysmetod. I enlighet med en integrerad analysmetod sorterades och kategoriserades samtliga artiklar i huvudkategorier och subkategorier. De vetenskapliga artiklarna kvalitetsgranskades utefter Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för klassificering och kvalitetsgranskning. Resultat Resultatet redovisades i tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna var: den stimulerande vårdmiljön, växters terapeutiska effekt och inredning. Subkategorierna bestod av: fysisk formgivning, omgivande faktorer, ensamhet och distraktioner, effekten av renovering, stressminskande och läkande förmåga, sittplatser, elektronik, samt konst. Slutsats Resultatet visade att vårdmiljöns utformning spelade en viktig roll för patienternas upplevelse av sjukvården. Vidare har resultatet även visat att en stimulerande vårdmiljö bidrar till minskad känsla av ensamhet, minskad stress samt förstärkt patienternas känsla av trygghet inom vården. Denna litteraturöversikt har en bra överblick av hur vårdmiljön påverkar patienterna, dock behövs fler studier för att få en mer ingripande blick i ämnet.

Lupiner, parkslide och jätteloka är exempel på främmande växter som introducerats i europeiska trädgårdar på grund av att de är vackra och lättskötta. Men de har också något annat gemensamt: de är invasiva, sprider sig aggressivt och är skadliga för vår natur eftersom de tränger ut våra inhemska arter. Även djur kan vara invasiva, och för att stoppa dessa invasiva främmande växter och djurs skador på Europas natur så har EU-länderna beslutat att vidta åtgärder mot vissa arter. Den 1 januari 2015 antog EU en förordning om invasiva främmande arter och hur de ska bekämpas inom unionen. Den 5 februari 2016 lämnade Naturvårdsverket myndighetens förslag till Sveriges regering om nya regler och åtgärder för hur man ska stoppa invasiva skadliga främmande arter. Under sommaren 2016 kommer EU-kommissionen anta en första lista över vilka arter som regleras av förordningen. Då kommer det blir förbjudet att inneha, sälja och sprida de listade arterna. Detta examensarbete omfattar en serie artiklar om invasiva främmande arter (främst växter). Artiklarna handlar om vilka problem trädgårdsodlare har idag med invasiva växter, olika åsikter om invasiva växter och hur trädgårdsodlare och trädgårdsbranschen kan bli berörda av den kommande lagstiftningen. Artikelserien utgör en del av trädgårdstidningen ”Jord & gödsel”,  nummer 1 2016, som författaren producerat i samband med examensarbetet.

Vertikal odling är en växande trend och det är trevligt att ha växter hemma, det ger en känsla av hemtrevnad. Växter bidrar till bättre luftkvalité eftersom de genom fotosyntesen suger i gifter som finns i våran inomhusluft och samtidigt producerar de syre. Växter önskar vatten och ljus för att överleva och för att fotosyntesen ska fungera.   Som designer vill jag ge vertikal odling funktion och formkvalité. Det ska inte bara vara praktiskt utan estetiskt tilltalande. Ett smycke att sätta på väggen.

No description available.

No description available.

No description available.

I vår kurslitteratur fann vi att skolbarn inte har kännedom om dem vanligaste arterna i närmiljön, vilket gav oss en tankeställare och inspirerade oss att skriva detta examensarbete. Syftet med vår studie är att undersöka en grupp fem-åringars artkunskap och vilka erfarenheter barnen har av olika arter. Vi vill även ta reda på om det finns några skillnader på barnens artkunskap vad gäller djur respektive växter, samt vilka dessa i så fall är.Eftersom vi vill få fram barnens erfarenheter så valde vi att göra semistrukturerade intervjuer. Då har intervjuaren färdiga frågor, men den intervjuade får möjlighet att svara öppet och utveckla sina svar. Intervjuerna utfördes med elva fem-åringar på en förskola i en liten ort med ungefär 500 invånare i södra Sverige.Resultatet av studien visar att denna grupp förskolebarn har bättre kännedom om djur än om växter. De växtarter barnen visar intresse för eller känner till är bland annat solros, maskros, smörblomma, ros, blåsippa, vitsippa och näckros. Vad gäller djurarter är barnen intresserade av eller känner till bland annat giraff, älg, häst, rådjur, katt, igelkott, gädda och rödhake. Förskolebarnen berättar om många erfarenheter de har av djur och växter. Barnen har också många frågor som de är nyfikna på, vilket visar att barnen gärna vill veta mer om djur och växter.

Forskning visar att det är viktigt med en varierad och stimulerande undervisning. Det finns forskning som visar fördelar med att arbeta mer med utomhusundervisning. Däremot tar lärare sällan med sig elever ut. Forskning visar att en kombination av inomhus- och utomhusundervisning gynnar elevers lärande. Studiens problemområde att undersöka hur, samt vad elever lär sig om växter när de arbetar med ämnet biologi och ämnesområdet knoppar utomhus. Vi vill även med denna studie få syn på elevernas kunskapsperspektiv om växter som skapas i olika undervisningssituationer eftersom forskning visar fördelar med utomhusundervisning. Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelse av kunskapsinhämtning vid utomhusundervisning. De frågeställningar studien behandlar är: Vilken kunskap om knoppar uttrycks av elever i utomhusundervisning? Och: Hur uppfattar eleven lärandet om knoppar i relation till utomhus respektive inomhusundervisning? Det är en kvalitativ studie där vi använt oss av observationer och intervjuer och vi har arbetat med en induktiv analysmetod. Analysbegreppen vi använder oss av är kunskap och föreställningar. Studiens slutsats grundar sig i vad vi sett i resultatet under observationerna och intervjuerna. Studien har två slutsatser baserat på frågeställningarna. Våra slutsatser är att kunskapen om knoppar som uttrycks av eleverna är identifieringen av knopparnas egenskaper. Eleverna uppfattar lärandet om knoppar utomhus genom att få en mer verklighetsanknytning till knopparna, samtidigt som en del elever finner det bättre att lära sig om knoppar inomhus eftersom det skapas en tryggare miljö och läraren är tillgänglig. Läraren blir på så vis ett verktyg för att tillägna sig kunskap.

Proteases are found in all living kingdoms and are absolute essential for a functional cell to beable to break down peptide bonds. Metacaspases are proteases with the ability to cleave afterarginine and lysine residues. Research that has been done so far on a specific subgroup ofmetacaspases called Metacaspase-IIf from Arabidopsis thaliana (AtMCA-IIf), has shown thatan autocleavage is necessary for the activation process and it will then start to degrade itself.In this project the amino acids which is necessary for the activation and degradation ofAtMCA-IIf has tried to be identified. Based on the predictions of an already determined crystal structure, mutations were produced to generate a more long-lived enzyme. Biochemicalstudies involving activity-and stability assays were performed to get a better understanding ofthe wild type and mutant. The amino acids thought to have an important role in these processes turned out to not have the effect on the enzyme as was predicted, but the experimentsalso did show interesting results.

Närmare 80 000 förorenade områden beräknas det finnas i Sverige. Antropogena aktiviteter är en betydande anledning till att dessa områden finns. Glastillverkning har exempelvis varit en stor utsläppskälla av olika tungmetaller såsom As, Cd, Cu, Pb, Zn och Sb då detta är ämnen som använts för att ge glas sina rätta egenskaper. Kalmar och Kronobergs län har haft många aktiva glasbruk som bidragit till föroreningar runt om i länen. Dessa områden behöver saneras och det finns olika metoder för att göra detta, bland annat kan man använda växter för att ta upp tungmetaller. Syftet med rapporten är att undersöka om de naturligt vattenlevande växterna i vattendragen tar upp tungmetaller i så pass hög grad att de kan användas för att rena förorenade våtmarker från tungmetaller. Sex stycken vattenlevande kärlväxter (Lysimachia thyrsiflora, Sagittaria sagittifolia, Phragmites australis, Glyceria maxima, Carex nigra och Equisitum fluviatile) samlades in, tillsammans med vatten- och sedimentprover, vid Orrefors, Ljungbyån (kontaminerat område) och Läen (kontrollplats) och tungmetallarhalter (As, Cd, Cu, Pb, Zn och Sb) analyserades. Med hjälp av statistiska test och BCF (Bioaccumulation factor) visade det sig att E. fluviatile, P. australis och L. thyrisflora var de växtarter som var bäst lämpade att använda för fytoremediering av de mest aktuella tungmetallerna Cd, Pb i Ljungbyån.