Denna studie utgår från fenomenet plant blindness och hur det kan förebyggas med hjälp av undervisning om växter. Studien undersöker vilka kritiska aspekter elever i förskoleklassen måste urskilja för att lära sig se skillnader mellan olika växtarter. De frågeställningar som besvarades var vilka kritiska aspekter eleverna behövde urskilja för att se skillnad på gran och tall, hur undervisningen kan utformas för att eleverna ska på syn på dessa kritiska aspekter, samt vilka sorter växter elever i förskoleklassen kan berätta om. För att svara på detta har jag genomfört lektioner och intervjuer med elever i förskoleklass. Studien utgick från variationsteori och sociokulturell teori. Genom att använda och rikta elevernas uppmärksamhet mot variationsmönstret kontrastering kunde eleverna urskilja skillnaden mellan kottarna och barrens längd, kottens struktur samt hur barren sitter fast på grenen. Eleverna i förskoleklassen kunde berätta om två olika kategorier av växter, växter i hemmet/ätbara växter samt vanligt förekommande växter. Dessa resultat visar hur variationsteori kan användas i undervisning om växter i förskoleklassen.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att undersöka vad elever i förskoleklass har för art kunskaper om växter och hur de har fått den kunskapen. Studien genomfördes genom att intervjua tio elever. De elever som deltog i studien var 6-7 år gamla. Intervjufrågorna illustrerades med hjälp av bilder för eleverna. Resultaten från studien visar att de flesta elever hade bäst kännedom om växterna från sin egen trädgård. Elevernas utsagor visar att art kunskapen erhållits via deras vardag genom att vistas i trädgården. Slutsatsen av undersökningen är således att eleverna har god art kunskap om olika växter, även om flera missuppfattningar existerar. Dessa kunskaper utgår ofta av barnens egna erfarenheter och från den begreppsvärld de växer upp i. En implikation för undervisningen är att genom att undervisa i naturen, och visa på de olika växternas utseende och samtidigt ställa frågor till eleverna om växterna, ges eleverna möjligheter att se sambandet mellan växtens utseende namn, vilket kan förbättra art kunskapen. / The aim of this study is to explore what plant species children in nursery class have knowledge about. A second aim is to investigate from where this species knowledge originate from. Ten pupils at the age of six and seven years old were interviewed, using semi structured methodology, about their understanding of plants. The results show that pupils mostly recognized plants originating from their own garden, which indicates that their understanding of plants has been gained from their everyday experiences. Hence, the main conclusion is that pupils in nursery class know a lot about plants, but also have many inaccurate conceptions, and that the understanding is often based upon experiences from the students’ everyday life. An implication from the study is that teaching by seeing nature would be a good teaching instruction to develop, how the different plants look while asking questions about plants, the connection between the plants appearance and its name can then become clear for the children.

<p>Allergi är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i förskoleåldern och pollenallergi är den mest förekommande allergin. Syftet med examensarbetet var att se om den gröna miljön på två utvalda allergiförskolor i Stockholm var anpassad för brukargruppens behov. Beskriva förekomsten av växter på förskolegården som kan ge besvär för barn med allergi eller annan överkänslighet för pollen samt därtill ge förslag på åtgärder i den gröna miljön för att minska risken för växtrelaterade besvär.</p><p>Slutsatser dragna utifrån empiri och teori visade att förskolegårdarnas gröna miljö inte var fullt anpassad för barn med allergi eller överkänslighet för pollen när det gäller växtlighet, pollenförekomst, utformning och skötsel. Utifrån resultatet kan flera möjliga orsaker till varför förskolegårdarna inte var helt anpassade för brukargruppen skönjas. Det visade på svårigheten att bedriva en verksamhet som i det här fallet en förskola för en speciell målgrupp utan att ha ansvar för planering och skötsel av förskolegårdens miljö.</p><p>Då det framkom brister i den gröna miljön på förskolegårdarna föreslogs åtgärder för att minska riskerna för besvär orsakade av växtlighet. Förslagen har stöd i den genomgångna litteraturen och har gjorts utifrån ett allergivänligt perspektiv. De syftar till att reducera pollenförekomst på utsatta platser, ta bort symtomframkallande växter, förbättra skötseln av den gröna miljön samt tillföra hälsofrämjande och sinnliga element.</p><p> Förhoppningen är att examensarbetet ska kunna fungera som ett underlag inför design och skötsel av förskolegårdar för barn med allergi eller annan överkänslighet för pollen.</p>

<p>Hur vi lever och vad vi konsumerar får konsekvenser på miljön. Idag orsakar en stor del av livsmedelsproduktionen allvarliga miljöproblem. Att odla delar av sin mat i den egna trädgården bidrar till en ekologiskt hållbar livsstil, minskar den individuella miljöpåverkan och därmed det egna ekologiska fotavtrycket.  En allmän trend råder gentemot skötselextensiva trädgårdar, ofta anses det oförenligt med en nyttoträdgård. En utgångspunkt för detta arbete är att skötselextensiva odlingsmetoder kan vara av intresse för en växande målgrupp av miljömedvetna människor. Syftet med arbetet är att undersöka hur det går att förena skötselextensivitet med produktivitet i hemträdgården med tanke på växtval och komposition. Frågeställningar som besvaras är; vilka växter kan vara av intresse för den som vill odla skötselextensiva ätbara växter i sin hemträdgård? Hur kan dessa växter planteras så att trädgården blir skötselextensiv? Metoden som används är informationssökning i litteratur och internet.  I resultatets första del tas olika skötselextensiva kategorier av växter upp. Träd och buskar lyfts fram som dem mest skötselextensiva växtkategorierna. Även örtartade perenner innebär ett flertal fördelar när det gäller skötselextensivitet. Andra växtgrupper är perenna vattenväxter samt annueller och bienner som självsår sig. Odling av örtartade och vedartade ätliga perenner i form av polykulturer och skogsträdgårdar kan efter etableringsfasen innebära lite skötsel i förhållande till produktivitet. Därmed   anges polykulturer och skogsträdgårdar (en särskild form av polykultur) som exempel på skötselextensiv växtkomposition. Resultatets slutliga del består av en växtlista redovisad i tabeller och listar 233 ätbara växter som kan användas i skötselextensiva planteringar, inklusive träd, buskar, bambu, perenner, lökväxter,  vattenväxter samt annueller och bienner som självsår sig. Samtliga växter är härdiga i zon 3 och kallare. Dessa växter kan förslagsvis kombineras i polykulturer och skogsträdgårdar. Systemet som innebär att odla i skogsträdgårdar, det vill säga i flerskiktade planteringar av ätbara och användbara träd, buskar, perenner och marktäckare av skiftande höjd är ännu relativt obeprövad i zon 3  och kallare men har potential såväl för intresserade trädgårdsägare som för skolor och i annan pedagogisk och rekreativ verksamhet. Min förhoppning att  växtlistorna  underlättar för den som vill påbörja ett planteringsförsök, så väl i liten som i större skala.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

C4 photosynthesis is an advanced complement to the more ancestral and more commonpathway refereed to as C3. C4 metabolism has evolved in several taxa, and it is theorized thatit worked as an adaptation to the low CO 2 levels characteristic of late geological time. Theadaptation also carries with it some resistance to the negative effects brought on by hightemperatures and drought. C4 metabolism is, however, not free, meaning that underconditions of lower temperature and higher CO2-levels, C3 photosynthesis is still moreviable. This makes it interesting to study how C4-species might shift their ranges in responseto climate change, as it implies both elevated CO 2 levels and higher mean temperatures inmost parts of the world. In this report, I develop a model based on the CO 2/O2 specificity of Rubisco from Spinach(Spinacia oleracea) at different temperatures, using data found in literature on the subject.The resulting model has some success in describing the current distribution of C4 species,using temperature and CO2 concentration as explanatory variables.

Allergi är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i förskoleåldern och pollenallergi är den mest förekommande allergin. Syftet med examensarbetet var att se om den gröna miljön på två utvalda allergiförskolor i Stockholm var anpassad för brukargruppens behov. Beskriva förekomsten av växter på förskolegården som kan ge besvär för barn med allergi eller annan överkänslighet för pollen samt därtill ge förslag på åtgärder i den gröna miljön för att minska risken för växtrelaterade besvär. Slutsatser dragna utifrån empiri och teori visade att förskolegårdarnas gröna miljö inte var fullt anpassad för barn med allergi eller överkänslighet för pollen när det gäller växtlighet, pollenförekomst, utformning och skötsel. Utifrån resultatet kan flera möjliga orsaker till varför förskolegårdarna inte var helt anpassade för brukargruppen skönjas. Det visade på svårigheten att bedriva en verksamhet som i det här fallet en förskola för en speciell målgrupp utan att ha ansvar för planering och skötsel av förskolegårdens miljö. Då det framkom brister i den gröna miljön på förskolegårdarna föreslogs åtgärder för att minska riskerna för besvär orsakade av växtlighet. Förslagen har stöd i den genomgångna litteraturen och har gjorts utifrån ett allergivänligt perspektiv. De syftar till att reducera pollenförekomst på utsatta platser, ta bort symtomframkallande växter, förbättra skötseln av den gröna miljön samt tillföra hälsofrämjande och sinnliga element.  Förhoppningen är att examensarbetet ska kunna fungera som ett underlag inför design och skötsel av förskolegårdar för barn med allergi eller annan överkänslighet för pollen.