The aim of this paperisto find out which plants the Cistercian monks might have cultivated in Sweden during the Middle Ages and which types of plants it would have been practical to grow inside or outside of the Cistercian monastery precinct. Archaeologicaland archaeobotanical studies have been consulted to find out which plants were available in Sweden during the Middle Ages. Examples, mainly from Scandinavia, but also from the continent, are used to show that the monasteries were large institutionsthat had to feed a large number of people and that there would not have been enough space to cultivate everything needed within the monastery precinct.Secondary sources have in the main been used to gather this information, except in the case of the Swedish monastery of Nydala where F-Topo, a database developed by the County Museum of Jönköping,has been used to analyse the amount of land and the types of properties owned by the monastery.The conclusion is that for practical reasons the monks would have cultivated plants that needed to be close at hand, that were rare or delicate, that could not be stored for long periods and that were used in small quantities within the monastery precinct. This would include medicinal plants, herbs for cooking and some vegetables like lettuce, spinach,and similar,that do not keep well. Most other items, grains, cabbages, root vegetables, peas and beans could equally well be cultivated outside the walls. As yet there is no complete list over plant introductions in Sweden. The most comprehensive list available has been included in the Appendix together with indications of usage area; medicinal, food or miscellaneous.

<p>Mit deutscher Zusammenfassung</p>

I agroforestry brukas marken genom att kombinera vedartade växter, perenner och annueller.Skogsträdgårdar, som är en typ av agroforestry, vilka besitter flera olika nyttoegenskaper som tillexempel bevarandet av biologiska mångfalden, är en markanvändning av delvis eller endast perennaväxter, som ibland kompletteras av annueller. Några av skogsträdgårdars positiva egenskaper är attväxterna gynnar varandra och producerar/bidrar med livsmedelsproduktion, kolbindning ochkvävefixering. Intressant är att ta reda på huruvida livsmedlen som en skogsträdgård i Sverige kanbidra med kan täcka en människas dagliga näringsintag och även hur växternas kulinariskaegenskaper fungerar. Genom att besöka och samla in växter från två av tretton skogsträdgårdar, medgemensam odlingsdesign, som deltagit i forskningsprojektet Hållbar livsmedelsproduktion – attodla och äta från perenna system har näringsvärdena med avseende på kolhydrater, proteiner ochfett undersökts. Med hjälp av optimeringsmodellen dietproblemet visade det sig att gårdarna kantäcka en vuxen människas dagliga intag med avseende på energi, fett, kolhydrater och protein sålänge växterna ger tillräckligt, minst 600 gram skörd per dygn. Hasselnöt (Corylus avellana),bärhäggmispel (Amelanchier alnifolia), frön från sibirisk ärtbuske (Caragana arborescens) och frönfrån lungrot (Chenopodium bonushenricus) är de mest energitäta och därmed nyckelarterna. Detfinns stort behov av att utveckla beståndet av skogsodlingar för att se ytterligare se potentialen hosperenna växter i Sverige som livsmedelskälla.

Invasive alien species is one of the biggest threats to biodiversity worldwide. American Skunk-cabbage (Lysichiton americanus) is an invasive alien plant originating from North America. It has become naturalised in several European countries, including Sweden. American Skunk-cabbage is a threat to other plants as it forms dense stands and outcompetes native vegetation by shadowing. It is believed that the biggest population of Skunk-cabbage in Sweden is along Fylleån in Halland. The aim with this report is to map the distribution of Skunk-cabbage in a section of the stream and to examine different methods for control and eradication of the weed. A survey was performed along a section of the stream between the dates 30th April – 8th May 2019. The survey was executed from Ryaberg to Torsaberga (13 km). The search area was comparted into 6 locations. The highest point where Skunk-cabbage was found upstream in Fylleån was at location 6. A total of 4157 individual plants were found along a stretch of 6km and 34 km of the stream is believed to be affected by the invasion. A majority of the plants grows in marshland. Both mechanical and chemical control are used when eradicating Skunk-cabbage. The most common method is digging by hand. This is also the method that I recommend in the event of an eradication campaign in Fylleån. No eradication efforts will be performed in Fylleån during 2019 due to restricted economical resources. Different projects are under development for the purpose of future eradication of Skunk-cabbage in Halland. / Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biodiversiteten globalt. Gul skunkkalla (Lysichiton americanus) är en invasiv främmande växt från Nordamerika. Arten är naturaliserad och etablerad i flera europeiska länder, däribland Sverige. Skunkkalla har en förmåga att konkurrera ut andra arter genom skuggning. Den bildar täta och stora bestånd och tränger på så vis undan annan växtlighet. Sveriges största bestånd av skunkkalla förmodas finnas längs med Fylleån i Hallands län. I bevarandeplanen för Natura 2000-området Fylleån finns en punkt om att man behöver ta ställning till de stora bestånden av skunkkalla i ån. Den här rapporten behandlar både utbredning och kartläggning av skunkkalla i en utvald del av Fylleån, samt bekämpningsmetoder för arten. Kartläggning av utbredningen har skett genom en inventering längs med ån. Inventeringen utfördes mellan Ryaberg och Torsaberga (13km) mellan datumen 30/4 – 8/5 2019. 4157 plantor av skunkkalla hittades längs en sträcka av 6km mellan Ryaberg och Fröbökekvarn. Fyndplatserna delades in i 6 lokaler. Lokal 6 är den högsta fyndplatsen av skunkkalla i Fylleåns lopp. 3,4 mil av ån bedöms vara påverkad av invasionen. Den vanligaste växtplatsen längs med ån bedöms vara sumpmark. I bekämpning av skunkkalla använder sig av både mekanisk och kemisk bekämpning. Den vanligaste använda bekämpningsmetoden visade sig vara bortgrävning för hand. Det är också den metoden jag förespråkar vid en eventuell utrotning i Fylleån. På grund av brist på ekonomiska resurser kommer inte någon utrotning att ske i Fylleån 2019. Olika projekt är nu under konstruktion för framtida bekämpning i länet.

In this report I have chosen to analyze how we can bring in the plants' positive health effects indoors by becoming part of the furniture. I have read plant books to find out more about the plant's properties, location and care, but also talked to people with long-standing and solid knowledge of plants. I have made a study visit to a company that works with plants and moss in the public environment and was told how they plan an interior design project with plants. After this report I am even safer that we should have more green indoors and that with the help of the plants becoming a part of the furniture can help us with that. It has been shown that the potted plants have a lot of properties, more than I knew, which makes our indoor climate healthier. They purify the air, increase humidity, are healing, make us more efficient and creative, less stressed and happier.

Trafikbuller är den miljöstörning som påverkar flest människor i Sverige. Studier visar att buller kan påverka människors hälsa genom att orsaka hörselskador, stress, sömnsvårigheter och i förlängningen hjärt- och kärlsjukdomar. Idag byggs städerna i Sverige allt tätare, vilket gör att antalet bullerstörda personer fortsätter att öka. För att dämpa buller används ofta höga och breda bullerskärmar, vilket inte är att föredra i urban miljö. Ny forskning undersöker därför andra alternativ, bland annat hur växter och gröna områden kan verka bullerreducerande. Forskare menar att växter med hjälp av sina stammar, bladverk och substratet de står i kan reducera ljud genom reflektion, absorption och spridning av ljudenergin. Detta examensarbete syftade till att utvärdera olika växtelement ur bullerreducerande synpunkt. Växters bullerreducerande förmåga är något varken akustiker eller landskapsarkitekter generellt sett tar hänsyn till och därför ansågs en kunskapssammanställning ligga i tiden. För att göra detta har en litteraturstudie, två intervjuer samt mätningar på två växtelement utförts. Mätningarna gjordes på häckar längs Luthagsesplanaden i Uppsala och på en fasad med klätterväxter på Norr Mälarstrand i Stockholm. Litteratur- och intervjustudien visade att växtbeklädda bullerbarriärer hade högst potential att reducera buller längs vägar, gröna tak högst potential att reducera buller in på innergårdar och gröna fasader högst potential att dämpa buller på torg. Växter har också möjlighet att osynliggöra ljudkällor, vilket gör att vi upplever ljudet som lägre. Mätningarna visade att häcken på Luthagsesplanaden hade möjlighet att dämpa ljudet precis bakom häcken med upp till 3 decibel (dBA). Minskningen höll sig inte ända in till fasaden vilket tros bero på att det reflekterade ljudet dominerar i gaturummet samt att den avskärmande effekten minskar med ökat avstånd. Höga frekvenser dämpades bäst av häcken med den högsta dämpningen på 18 dBA för frekvensbandet 16000 Hz. Dämpningen av de höga frekvenserna syns även in vid fasaden med en dämpning kring 4-5 dBA. Häcken efterliknades i modelleringsprogrammet CadnaA med den nordiska beräkningsmodellen för vägtrafikbuller, men inget objekt tycktes kunna representera häcken på ett reproducerbart sätt. På Norr Mälarstrand visades ingen signifikant skillnad i varken ljudtrycksnivå eller frekvensfördelning från fasaden med klätterväxter. En dämpning på upp till 4 dBA för frekvenser över 800 Hz kan dock antydas in vid fasaden. Vid modellering av fasaden visades att varken en reflekterande eller en absorberande fasad kunde representera klätterväxterna. / Traffic noise is the environmental problem that affects most people in Sweden. Studies show that noise can affect human health by causing hearing damage, stress, insomnia and cardiovascular disease. Swedish cities today are built increasingly close, increasing the number of people that are affected by noise. Today, the most common way to reduce noise is to use barriers. In towns, this is not preferable and new research brings up other suggestions that can fit into an urban environment. Some studies are investigating how plants can reduce noise. Research has shown that plants by their trunks, foliage and substrate can reduce sound by reflection, absorption and diffusion. This thesis aimed to identify and evaluate various plant elements through a noise abatement perspective. This perspective is something neither acoustician nor landscape architects in general takes into account and was therefore considered useful. To do this, a literature study, two interviews and measurements were made. The measurements were made on hedges along Luthagsesplanaden in Uppsala and on a facade with climbing plants on Norr Mälarstrand in Stockholm. The literature and the interviews showed that vegetated noise barriers had the highest potential to reduce noise along roads, green roofs had the maximum potential to reduce noise in courtyards and green facades had the maximum potential to reduce noise in squares. Plants are also able to hide sound sources, enabling us to perceive the sound as lower. The measurements showed that the hedge were able to lower the sound pressure level up to 3 decibels (dBA). This reduction did not last to the facade, which is believed to be due to reflected sound dominating the street canyon and that the shielding ability decreases with increasing distance. The hedge was able to lower the higher frequencies the most with the maximum attenuation of 18 dBA for the frequency 16000 Hz. The attenuation of high frequencies is also visible close by the facade with attenuation around 4-5 dBA. The hedge were imitated by different elements in the sound modeling program CadnaA with the help of the Nordic calculation model for road traffic noise, but no element seemed to be able to represent the hedge. The measurement at Norr Mälarstrand showed no significant difference in either sound pressure level or frequency distribution by the facade with climbing plants. However, a damping of up to 4 dBA for frequencies above 800 Hz could be hinted from the measurement by the facade. When modeling the same it was shown that neither an absorbing facade nor a reflecting facade could represent the facade with climbing plants.

The purpose of this thesis was to study interactions between systemic fungal diseases and perennial plants. Using the systemic rust Puccinia minussensis on the host plant Lactuca sibirica, and the rust Puccinia pulsatillae on the host plant Pulsatilla pratensis, this thesis focused on: (i) the effects of systemic diseases on their hosts (ii) host and pathogen responses to abiotic factors, (iii) the importance of life history strategies for understanding host-pathogen interactions, and (iv) the evolutionary consequences of living in close associations. Results of greenhouse experiments showed that Lactuca sibirica had a high plasticity in growth, since it produced significantly more shoots in favourable than in unfavourable growth conditions. Both the disease levels and the number of healthy shoots (i.e. escape) were significantly higher under favourable conditions. Disease spread within the rhizome was found to be incomplete, and the risk of aecidial- infection decreased with distance from the parent. Furthermore, one isolate of the fungus had highest success and reduced the host plant biomass and shoot production more on the clone it was collected on compared to four other clones . In the field, disease levels were found to fluctuate more at localities subjected to disturbance, the host and pathogen abundances were found to be in phase and the pathogen showed no delayed response to increasing host densities. The rust Puccinia pulsatillae on Pulsatilla pratensis showed no fluctuations between years, low infection rates, and disease levels were higher in ungrazed compared to grazed sites. There was no escape from the disease in this system. A comparison of characteristics of different systemic fungi and hosts with different growth patterns indicated that the life history strategies of both host plants and pathogens need to be studied if the long-term consequences of host-pathogen interactions are to be predicted. / <p>Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 1993, härtill 5 uppsatser.</p> / digitalisering@umu

Symbiosis with endomycorrhiza is found in a majority of plant-fungal symbioses. The symbiosis helps with various stressors such as drought and malnutrition. This study looked at how four different field, meadow and brook plants - Centaurea cyanus, Galium verum, Viscaria vulgaris and Veronica beccabunga - are affected by mycorrhiza and fertilizer treatment. The hypotheses tested whether mycorrhiza occurrence and fertilizer treatment affected the total number and number of mature and open flowers in C. cyanus as well as whether mycorrhiza occurrence and fertilizer treatment affected the aboveground biomass and the underground biomass of the four plant species. The study looked at 160 plants and a total of 40 plants of each species were planted. Per species, there were 10 control plants, 10 pots with mycorrhiza and 10 pots with fertilizer as well as 10 pots with both mycorrhiza and fertilizer. The pot arrangement was randomized. Mycorrhizal fungi were collected together with plant roots from different grass and forest habitats. The fertilizer treatment was applied once a week and lasted for six weeks. Two-way ANOVA was used in the analyses of the number of flowers in C. cyanus and three-way ANOVA was used in the analyses of aboveground and underground biomass. Fertilizer treatment had statistically significant effects on both the total number of flowers and the number of mature and open flowers. Fertilizer treatment also increased the aboveground of the selected species as well as the underground biomass of C. cyanus. The underground biomass of the other species decreased. However, the study could not find any significant effect of mycorrhiza treatment nor any significant interaction between mycorrhiza treatment and fertilizer treatment. The study did not test whether or how much of the mycorrhiza colonization was successful and the nonsignificant result may be due to several reasons. More research is needed to confirm the results in this study. / Symbios med endomykorrhiza återfinns hos en majoritet av växt-svampsymbioser. Symbiosen hjälper vid olika typer av stress såsom torka och näringsbrist. Denna studie tittade på hur fyra olika åker-, ängs- och bäckväxter - Centaurea cyanus, Galium verum, Viscaria vulgaris och Veronica beccabunga - påverkas av mykorrhiza och gödsling. Hypoteserna testade om mykorrhizaförekomst och gödsling påverkar det totala antalet och antalet utslagna blommor hos C. cyanus samt ovanjordsbiomassan och underjordsbiomassan hos de fyra växterna. Undersökningen tittade på 160 plantor och totalt planterades 40 plantor av varje art. Per art fanns 10 kontrollplantor, 10 krukor med mykorrhiza och 10 krukor med gödsling samt 10 krukor med både mykorrhiza och gödsling. Krukorna planterades ut slumpmässigt. Mykorrhizasvampar samlades in tillsammans med växtrötter från olika gräs- och skogshabitat. Kvävebehandlingen skedde en gång i veckan och varade i sex veckor. Två-vägs-ANOVA användes vid analys av antal blommor hos C. cyanus och tre-vägs-ANOVA användes vid analys av ovanjords- och underjordsbiomassa. Kvävebehandling kunde signifikant visas öka både det totala antalet blommor och antalet utslagna blommor. Kvävebehandling ökade även ovanjordsbiomassan hos de utvalda arterna samt underjordsbiomassan hos C. cyanus. Underjordsbiomassan minskade hos de andra arterna. Studien kunde emellertid inte hitta någon signifikant effekt av mykorrhizabehandling och inte heller någon signifikant interaktion mellan mykorrhizabehandling och kvävebehandling. I studien testades inte om eller hur mycket av mykorrhizakoloniseringen var framgångsrik och det icke-signifikanta resultatet kan ha haft flera orsaker. Mer forskning behövs för att bekräfta resultaten i denna studie.

De senaste hundra årens landskapsförändringar har orsakat en minskning av betesmarker och ängar som är viktiga livsmiljöer för inhemska blommande växter och pollinerande insekter. Detta har bidragit till en kraftig tillbakagång av många av dessa arter. Vägkanterna utgör därför viktiga refuger som livs- och födosöksmiljöer. Enskilda vägar är den längsta vägkategorin i Sverige – ändå finns inga nationella riktlinjer till dess väghållare om detta. Syftet med undersökningen var att undersöka vägsamfälligheters medvetenhet kring hotet mot vilda växter och pollinatörer, samt vilka begränsningar och möjligheter som finns för dem att genomföra olika skötselåtgärder i vägkanterna. I dagsläget håller kommunen på att överlämna skötselansvaret till samtliga vägsamfälligheter. En relevant fråga blir då även hur vägsamfälligheter kommer att sköta sina vägkanter efter övertagandet. En enkätundersökning skickades ut till vägsamfälligheter i Laholms kommun. Det visade sig att de flesta ansåg att vägkanter var en viktig miljö för blommor och pollinatörer och att hoten mot dem var allvarliga. Att senarelägga vägkantslåtter sågs som den mest genomförbara av skötselåtgärderna, och den minst genomförbara uppsamling av slagen vegetation. Vanliga begränsningar för att kunna förbättra vägkanternas miljöer var att de var för smala på grund av intilliggande åkermark, brist på resurser, att åsikterna om skötseln går isär och kunskapsbrist. Information och utbildning till vägsamfälligheter om vägkanternas betydelse och råd om skötselåtgärder skulle kunna leda till ökad acceptans och förståelse när skötselansvaret framöver kommer att ligga på dem. / Due to landscape changes the last hundred years there is a lack of suitable habitats for wild flowering plants and pollinating insects, like grazed grasslands and meadows. This has contributed to a decline of many of these species, but road verges functions as important refuges for these. Private roads are the longest road-category in Sweden – yet road communities for these roads gets no national guidelines about this. The purpose of this survey is to investigate the awareness of the threats to flowering plants and pollinators in road communities and identify barriers and possibilities for them to improve road verge habitats and the feasibility of certain road verge management alterations. In this study a survey was sent out to road communities in Laholm municipality, Sweden. Laholm municipality is renouncing the management responsibilities for private road communities, and therefore a relevant question is how the road communities will manage their road verges on their own? It showed that most thought that road verges were important habitats for flowers and pollinators and that the threats against them were serious. The most feasible alteration was to cut road verges in late summer, and the least feasible was removal of hay. Commonly barriers to be able to improve road verge habitats were that road verges were to narrow due to surrounding agriculture, lack of resources, differing opinions about management and lack of knowledge. Spreading knowledge to road communities may lead to a greater acceptance and understanding to a flower and pollinator – friendly road verge management.

luftgäster, och andra försvinnande akter, behandlar ett antal olika sammankopplade teman; representation av lantbruk, ickemänniskors agens och olika akter av att komma nära natur, t.ex. naturkultur. den handlar om att lämna en plats; och att kolla i backspeglar med hjälp av framlidne ingegerd möllers karaktär luftgästen ställer jag frågor om närhet och distans. förutom en undersökande (och stundvis meandrande) text så innehåller den ett antal instruktionsverk och teckningar av växter från landskapet lantbruk.  luftgäster, och andra försvinnande akter, är skapad som ett komplement och en nyckel till min kandidatutställning utom jord: ish