• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 194
  • Tagged with
  • 194
  • 194
  • 194
  • 194
  • 134
  • 133
  • 117
  • 93
  • 87
  • 85
  • 61
  • 55
  • 47
  • 44
  • 38
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Att vandra nära döden - sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede : En litteraturstudie / To walk near death - the nurs´experiences of caring for patients in the final stage of life : A literature study

Värnefors Larsson, Caroline, Henrixon, Jasmin January 2019 (has links)
Introduktion: Människor idag lever längre än förr, vilket medför ett ökat behov av vård i livets slutskede. Den sista tiden i livet kan innebära svåra uppgifter för sjuksköterskan i mötet med patienten och anhöriga. Hur sjuksköterskan upplever och hanterar vårdnadssituationerna är olika. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Litteraturstudien utfördes utifrån Polit & Becks (2017) nio steg. Elva kvalitativa artiklar och en mixad metod inkluderades i studien som bearbetades induktivt. Resultat: Fyra huvudkategorier framkom i resultatet: Emotionella upplevelser, Etiska dilemman, Vara otillräcklig samt Ge god vård. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde emotionella svårigheter i samband med vård i livets slutskede, de fann det svårt att bemöta sårbara situationer och etiska dilemman. I samband med vård i livets slutskede upplevde sjuksköterskorna tidsbrist, hög arbetsbelastning, bristande kompetens och konflikter bland kollegor, vilket orsakade känslor av otillräcklighet. Sjuksköterskornas upplevelser av en god vård i livets slutskede bottnande i en förtroendefull vårdrelation samt tillgodoseendet av patienternas välbefinnande. Trots den emotionella belastningen uppgav sjuksköterskorna att deras arbete gav dem meningsfulla erfarenheter och de upplevde tillfredställelse när patienterna eller anhöriga var nöjda med vårdinsatserna.
42

Palliativ vård; Upplevelsen av delaktighet ur ett patientperspektiv

Jonsson, Amanda, Svensson, Mårten January 2019 (has links)
Bakgrund: Palliativ vård syftar till att stärka patienters och närståendes livskvalitet samt lindra lidande i livets slutskede. Palliativ vård grundas ur ett personcentrerat förhållningssätt där möjligheten till patientens delaktighet i att utforma sin vård främjas.  Syfte: Syftet var att undersöka fenomenet delaktighet hos vuxna patienter inom palliativ vård.  Metod: Studien är utformad enligt en icke-systematisk litteraturstudie. Analysen genomfördes som en latent innehållsanalys.  Resultat: Patienternas upplevelser av delaktighet i livets slutskede presenteras som temana Främjande för delaktighet och Hindrande för delaktighet. Temana mynnade ut i fem kategorier hantering av sjukdomssituationen, ovisshet, värdigt bemötande, att inte se till individen och påverkan av sjukdom. I resultatet framkom det att patienters delaktighet inom den palliativa vården främjades av information, kunskap, förståelse samt en relation till vårdpersonalen byggd på tillit och respekt. När patienter inom palliativ vård inte upplevde sig sedda och/eller bekräftade av vårdpersonalen kunde känslan av isolering och utanförskap infinna sig och hindra patienternas upplevelse av delaktighet.  Slutsats: De främjande och hindrande upplevelserna patienterna erfarit påverkade hur väl de valde eller blev inkluderade i delaktigheten av sin vård. Delaktigheten grundar sig på en personcentrerad vård där vårdpersonalen ser patienten som en unik individ.
43

Sjuksköterskors upplevelser av stress vid vård av palliativa patienter : En litteraturöversikt

Andersson, Agneta, Lucht, Jurate January 2009 (has links)
Höga nivåer av arbetsrelaterad stress rapporteras inom sjuksköterskeyrket. Som stress faktorer anges dålig bemanning, mycket vikarier, schemaomläggningar, oklar yrkes fördelning, tidspress, kunskapsbrist och dåligt stöd från huvudman. Relativt mycket forskning är gjord om stress allmänt hos sjuksköterskor, betydligt mindre är skrivit om stress bland sjuksköterskors som vårdar döende patienter i hemmet, på hospice eller på sjukhus. Sjuksköterskor som vårdar döende patienter möter dagligen lidande, sjukdom och död som väcker existentiella funderingar och de löper hög risk att drabbas av emotionell utmattning och utbrändhet. Palliativ vård ställer höga krav på sjuksköterskan i fråga om på faktakunskap, omdöme och erfarenhet. Att få förståelse för orsaker till negativ stress hos sjuksköterskor i arbete med palliativa patienter är av största betydelse då denna stress i slutändan påverkar vården och bemötandet av den döende och dess familj samt sjuksköterskornas välbefinnande.Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av stress i arbetet med döende patienter inom palliativ vård samt vilka faktorer som leder till den negativa stressen. Tio vetenskapliga artiklar motsvarande syftet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Vissa stressfaktorer som kommit fram i resultatet är vanliga inom sjuksköterskeyrket men vissa, exempelvis död och döende, är specifika vid vård av patienter i livets slutskede. Diskussionen förs över de stressupplevelser som är liknande för alla arbetsområden inom sjuksköterskeyrket men framför allt över det som är specifikt för dem som arbetar med palliativ vård, där några exempel är upplevelse av hjälplöshet, känsla av att svika patienter, otillräcklighet, för lite kunskap om palliativ vård, gränser mellan profession som sjuksköterska och relation med patienten och anhöriga samt sorg och oro över patienterna och de anhörigas situation. Kunskaper som framkommer i detta arbete kan användas för att få ökad förståelse av fenomenet stress vid vård av palliativa patienter och dess följder. Mera svensk forskning inom området kan vidare utveckla kunskaper beträffande sjuksköterskors upplevelser, vilka behov som finns samt vilka åtgärder som kan minska negativ stress. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>
44

Att vårda en döende patient : Sjuksköterskestudenters upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede

Eriksson, Martin, Sabanovic, Rijad January 2012 (has links)
Den yrkesgrupp som tillbringar en omfattande tid med döende patienter är sjuksköterskor. I likhet med sjuksköterskorna kommer sjuksköterskestudenterna i kontakt med dessa patienter i samband med sin verksamhetsförlagda utbildning. Det ställer krav på att sjuksköterskestudenterna är förberedda inför vårdandet av patienter i livets slutskede. Studenterna kan utifrån tidigare erfarenheter reagera olika och de kan ha svårt att veta hur de ska hantera situationen och sina känslor. För att studenterna ska kunna hantera situationen i sin framtida yrkesroll är det värdefullt att belysa dessa upplevelser. Syftet var att belysa sjuksköterskestudenters upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metoden som har använts är en litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Utifrån åtta artiklar skapades fyra huvudteman och åtta underteman. Resultatet visade på att ju längre vårdtiden var desto mer utvecklad blev vårdrelationen. Detta ledde till att relationen stärktes. Det resulterade i en större känslomässig påfrestning när patienten avled. Känslor av otillräcklighet i yrkeskunnandet vad gäller kliniska färdigheter och kommunikation ledde till svårigheter för studenterna i vårdandet av patienterna. Att vårda patienter i livets slutskede visade sig vara känslomässigt påfrestande. Handledarnas roll var betydande för hur studenter upplevde och hanterade situationen. I diskussionen berörs betydelsen av stöd, reflektion och utbildning. En förberedande utbildning som behandlar vård i livets slutskede skulle kunna vara av värde för studenter. Vidare diskuteras det hur mycket ansvar sjuksköterskestudenter bör ha i vårdandet av patienter som befinner sig i livets slutskede. / Program: Sjuksköterskeutbildning
45

Olika aspekter av sjusköterskestudenters kunskap om smärtbedöming inom vård i livets slutskede : Enkätstudie

Disenhag, Malin, Ingelsson, Josefine January 2018 (has links)
Bakgrund: I Sverige dör ca 90 000 människor varje år och cirka 80 procent av dessa människor behöver en lindrande vård, då deras behandling för sjukdomen inte ger någon effekt längre. Flera patienter får inte den smärtlindring de behöver på grund av att man inte smärtbedömmer på korrekt sätt och att kunskapen hos sjuksköterskor är bristande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskestudenters faktiska kunskap om smärtbedömning inom vård i livets slutskede samt sin självskattning av denna kunskap och grundutbildningens bidrag till densamma. Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet presenteras i underrubrikerna Sjuksköterskestudenternas kunskaper, självskattning av sjusköterskestudenternas sin kunskap och Grundutbildningens bidrag till sjuksköterskestudenternas kunskap. Slutsats: Kunskapen hos sjusköterskestudenterna från termin fyra till sex var god både utifrån kunskapsdelen samt respondenternas egenskattning av kunskap. Fortsatta studier behöves göras då tidigare forskning inom smärtbedömning i livets slutskede var bristande.
46

Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i livets slutskede och deras föräldrar : Döden såväl som födelsen hör sammman med livet

Berglund, Johan, Åkerman Sturup, Erik January 2010 (has links)
<p><strong><p>Bakgrund</p></strong>: Vård av barn i livets slutskede och deras föräldrar innefattar att försöka se både barnet och föräldrarnas behov och som sjuksköterska bemöta dessa. <strong>Syfte: </strong>Syftet är att utifrån aktuell forskning beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda till barn i livets slutskede och till deras föräldrar. <strong>Metod</strong>: Studien är utförd som en systematisk litteraturstudie på kvalitativa studier. Sökningarna utfördes i PubMed, Cinahl och PsychINFO. Sex artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Sjuksköterskorna upplever att det är emotionellt påfrestande men också givande och bekräftande att vårda till barn i livets slutskede. Sjuksköterskornas erfarenhet är att barnens existentiella frågor är svåra att bemöta. Samtidigt anser de att organisatoriska faktorer försvårar och upptar tid och resurser från patientarbetet. Copinstrategier var något sjuksköterskorna använde sig av eller som saknades för att klara av arbetet. <strong>Slutsats</strong>: Sjuksköterskor erfar svårighet att svara på barns frågor om döden och inte engagera sig för mycket emotionellt. Det professionella förhållningssättet var något som var problematiskt att upprätthålla vid vård av barn i livets slutskede. Brist på resurser och tid genererade att de kände en oförmåga att lindra barnens psykiska och fysiska lidande och föräldrarnas sorg. Sjuksköterska har behov informella och formella strategier för att klara av att vårda barn i livets slutskede och deras föräldrar.</p>
47

När livet går mot sitt slut : Upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede ur ett omvårdnadsperspektiv / When life is ending : Experiences of caring for dying patients from a nursing perspective

Nyberg, Matilda, Andersson, Jenny January 2013 (has links)
Vård i livets slutskede är något som påverkar sjuksköterskor och vårdpersonal på olika sätt, exempelvis emotionellt. Vård i livets slutskede, även kallad palliativ vård, syftar till att lindra lidande för patienter i deras sista tid i livet. Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelserna av att vårda dessa patienter. Resultatet visade att upplevelserna påverkades av kulturen och de egna erfarenheterna. De teman som framkom var - omvårdnad av patienten, mötet med närstående, samarbete i teamet och existentiella upplevelser. Svårigheter med att vårda patienter i livets slutskede kunde exempelvis bero på bristande kommunikation och otillräcklig erfarenhet. Dock ansåg flertalet att arbetet var givande och utvecklande för dom och de hade en positiv inställning till palliativ vård och döden, vilket ofta kom med erfarenhet. Forskning samt fördjupad kunskap inom ämnet är därför viktigt för en ökad förståelse för att förbättra den palliativa vården för patienten samt sjuksköterskans arbetsmiljö. Även en förbättring i kommunikationen i teamet för palliativ vård behövs för att optimera arbetet med patienter i livets slutskede samtidigt som det främjar en förbättrad arbetsmiljö för sjuksköterskor och vårdpersonal. / End-of-life care affects nurses and health professionals in different ways. End-of-life care, so called palliative care, aims to facilitate for patients in their remaining days of life. The purpose of this study was to illustrate the experience of caring these patients. The study was conducted as a literature review, based on 15 articles. The results showed that the experiences were affected both by culture and what themselves have gone through. Four themes emerged; Caring for the patients, meeting with relatives, co-operation of the team and existential experiences. Difficulties in end-of-life care could for exemple be due to lack of communication and lack of experience. However, the study also showed that the majority percieved their work as rewarding and fulfilling and they had a positive approach to palliativ care and dying which often came with experience. Further research and deepend knowledge in the area are important for a better understanding and to improve palliative care for patients and the working environment for healthcare workers. Also an improvement in communication in palliativ care is needed to optimize the work with patiens in the final stages of life and at the same time a better work environment for nurses and other healt professionals.
48

Föräldrars upplevelser av att ha ett barn som vårdas i livets slutskede / Parent's experiences of having a child who is in end-of-life care

Karlsson, Johanna, Åsenlund, Hanna January 2011 (has links)
Bakgrund: Det kan vara svårt för föräldrar till barn som vårdas i livets slutskede att inse att deras barn är döende. Många existentiella frågor och tankar uppstår hos föräldrarna. Trots att omfattningen av insatserna för vård i livets slutskede ökar finns det lite forskat inom området. Det kan resultera i att föräldrarnas önskemål och behov inte blir uppmärksammade. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn som vårdas i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes. Utifrån studier publicerade i vetenskapliga artiklar sammanställdes fynd som svarade på syftet och bildade kategorier. Resultatet diskuterades utifrån Aaron Antonovskys KASAM. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier; Föräldrars upplevelse av information och kommunikation, Föräldrars upplevelser av att vara delaktiga i omvårdnaden, Föräldrars upplevelser av relationen till vårdpersonalen och föräldrars emotionella och spirituella upplevelser. Resultatet svarar för föräldrarnas upplevelser av att ha ett barn som vårdas i livets slutskede. Diskussion: KASAM är individuellt och föräldrars nivå av KASAM kan påverka deras förmåga att hantera att deras barn vårdas i livet slutskede. KASAM kan inte påverkas över en natt utan förändring sker under längre tid. Sjuksköterskans uppgift blir att individanpassa hjälpen efter föräldrarnas förmåga för begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. / Background: It can be hard for parents with a child in end-of-life care to comprehend that their child´s dying. Many existential questions arise from the parents. Despite increased efforts to improve end-of-life care for children, research into this is sparse. That results in that the needs and wishes of the parents are overlooked. Aim: The aim of the study was to illuminate parents’ experiences of having a child in end-of-life care. Method: A literature review was conducted. Based on studies published in scientific articles findings that responded to the purpose were compiled. This created the result’s four categories. They are discussed in relation to Aaron Antonovsky’s theory of SOC. Results: The results are presented as they relate to parent’s experiences from information and communication, being part of the care of the child, the relationship with staff and parents emotional and spiritual experience. The categories account for parent´s experiences from having a child cared for at the end-of-life. Discussion: SOC is individual and parents' level of SOC affects their ability to manage their children's palliative care. SOC can´t be altered overnight, change occurs over time. The nurse´s assignation is to individualize the help for the parents' capacity for comprehensibility, manageability and meaningfulness.
49

Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn i livets slutskede och deras föräldrar : Döden såväl som födelsen hör sammman med livet

Berglund, Johan, Åkerman Sturup, Erik January 2010 (has links)
Bakgrund : Vård av barn i livets slutskede och deras föräldrar innefattar att försöka se både barnet och föräldrarnas behov och som sjuksköterska bemöta dessa. Syfte: Syftet är att utifrån aktuell forskning beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda till barn i livets slutskede och till deras föräldrar. Metod: Studien är utförd som en systematisk litteraturstudie på kvalitativa studier. Sökningarna utfördes i PubMed, Cinahl och PsychINFO. Sex artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplever att det är emotionellt påfrestande men också givande och bekräftande att vårda till barn i livets slutskede. Sjuksköterskornas erfarenhet är att barnens existentiella frågor är svåra att bemöta. Samtidigt anser de att organisatoriska faktorer försvårar och upptar tid och resurser från patientarbetet. Copinstrategier var något sjuksköterskorna använde sig av eller som saknades för att klara av arbetet. Slutsats: Sjuksköterskor erfar svårighet att svara på barns frågor om döden och inte engagera sig för mycket emotionellt. Det professionella förhållningssättet var något som var problematiskt att upprätthålla vid vård av barn i livets slutskede. Brist på resurser och tid genererade att de kände en oförmåga att lindra barnens psykiska och fysiska lidande och föräldrarnas sorg. Sjuksköterska har behov informella och formella strategier för att klara av att vårda barn i livets slutskede och deras föräldrar.
50

Upplevelser av att vårda barn i livets slutskede på en neonatalavdelning : En intervjustudie med specialistsjuksköterskor

Martinsson, Malin, Agermark, Marie January 2015 (has links)
Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors upplevelser av att vårda barn i livets slutskede på en neonatalavdelning. Bakgrund: Den palliativa vården har stor betydelse för barnets återstående liv samt död. Att bemöta hela familjens behov kräver mycket av sjuksköterskor. Att vårda barn i livets slutskede är en svår upplevelse och ett känslomässigt påfrestande arbete. Design: Kvalitativ ansats. Metod: Tretton kvinnliga sjuksköterskor, varav tolv med specialistkompetens rekryterades från två neonatalavdelningar i Sverige. Tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomfördes våren 2015. Intervjuerna bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier med tillhörande sexton underkategorier. Upplevelsen av att vårda på familjens villkor belyser vad specialistsjuksköterskorna betonar som viktigt att göra för familjen i den palliativa vården. Upplevelsen av svårigheter i vården beskriver omständigheter som gör vården svårare. Upplevelse av trygghet och tröst i vården belyser omständigheter som ger specialistsjuksköterskan tröst och trygghet. Upplevelsen av stöd innefattar specialistsjuksköterskors uppfattning av stödets betydelse. Upplevelsen av en professionell hållning som berikar beskriver betydelsen av yrkeserfarenhet och att det är en förmån att vara med under ett barns sista tid i livet. Konklusion: Specialistsjuksköterskor har en betydande roll i den palliativa vården för att kunna ge barnet en god lindrande omvårdnad och familjen en betydelsefull tid att minnas. Genom att se familjen som en helhet och bemöta den med lyhördhet och respekt kan förutsättningar för en god palliativ vård uppnås. Trots att vården är känslomässigt påfrestande kan specialistsjuksköterskor genom mångårig yrkeserfarenhet och stöd av kollegor samt debriefing uppleva vården som ett privilegium.

Page generated in 0.0656 seconds