No description available.

No description available.

Bakgrund: Vård i livets slutskede utgör den del av palliativ vård där döden förväntas inträda inom en snar framtid. De flesta sjuksköterskor kommer att möta patienters lidande och sårbarhet vilket kan påverka sjuksköterskorna emotionellt. Därför är det viktigt att sjuksköterskan hittar en balans för att kunna hantera mötet med patienter med cancer i livets slutskede. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att hantera vårdandet av patienter med cancer i livets slutskede. Metod: En litteraturstudie baserad på 17 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod har genomförts. Artiklarna granskades utifrån ett granskningsprotokoll och analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Data genomsyrades av att sjuksköterskan hade olika sätt att hantera sina känslor i mötet med döende patienter med cancer. Det ansågs vara viktigt att kunna separera sig både emotionellt och professionellt från patienter annars kunde detta leda till att sjuksköterskan flydde från de obehagliga situationer som uppkom inom arbetet med döende patienter. Sjuksköterskan gjorde sitt bästa för att främja patientens välbefinnande genom att hjälpa sig själv att hitta balans. Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskor hanterar mötet med de döende på olika sätt. De svåra situationerna som sjuksköterskan befann sig i kunde leda till både fysisk och psykisk belastning för sjuksköterskorna och därför var det viktigt att sjuksköterskor hade strategier för att hantera detta.

Bakgrund: En förekommande patientgrupp på akutmottagningar är patienter som befinner sig i livets slutskede. En akutmottagning förknippas med ett högt arbetstempo som präglas av en medicinteknisk miljö med mycket övervakning och kontroller. Att bedriva vård i livets slutskede är därmed en svår uppgift att utföra. Syfte: Att belysa sjukvårdspersonalens erfarenheter av att bedriva vård i livets slutskede på akutmottagning. Metod: En integrativ litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar granskades, analyserades och sammanställdes till litteraturöversiktens resultatdel. Resultat: Omfattar två huvudkategorier och åtta underkategorier. Sjukvårdspersonalens erfarenheter involverade upplevda hinder som bidrog till att vård i livets slutskede ej var optimalt på en akutmottagning. Vidare upplevde sjukvårdspersonalen trygghet i sin roll och såg arbetet med vård i livets slutskede som givande. Diskussion: Liknande erfarenheter upplevs inom andra vårdformer. Akutmottagningens miljö och utformning var ett stort hinder för att ge vård i livets slutskede och oklarhet råder huruvida patientens omvårdnadsbehov blir tillgodosett på akutmottagningen. Slutsats: Erfarenheterna innefattade såväl förutsättningar som upplevda hinder. Ytterligare forskning inom ämnet efterlyses, samt diskussioner huruvida konkreta åtgärder kan underlätta sjukvårdspersonalen arbete. / <p>Godkännande datum: 2017-03-22</p>

No description available.

Bakgrund: Obotliga cancersjukdomar tar årligen flera tusen människors liv världen över. Sjuksköterskan har därför en betydande roll i bevarandet utav livskvalitén för patienten den sista tiden. Tidigare forskning visar på utmaningar för sjuksköterskan vid vård i livets slutskede. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med cancersjukdom i livets slutskede. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor där fem intervjuer genomfördes med sjuksköterskor från en onkologavdelning i södra Sverige. En manifest innehållsanalys med induktiv ansats användes för att bearbeta materialet från intervjuerna.  Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier. De kategorier som framkom var Att arbeta med obotlig cancer, Helheten kring människan, Maktlöshet samt Döden som slutdestination.  Slutsats: Erfarenhet inom vård i livets slutskede bidrog till att arbetet enklare gick att hantera. Stöd från kollegor visade sig vara avgörande för sjuksköterskorna för att hantera sina egna känslor, krävande situationer på arbetet samt för att minimera påverkan på vardagslivet.

Att leva med kognitiv ohälsa innebär ofta ett sviktande minne följt av apati och ängslan för personen som drabbats. När det inte fungerar att bo hemma längre på grund av att det blir omöjligt att ta hand om sig själv kan det bli nödvändigt att behöva lämna hemmets trygga sfär för en flytt till särskilt boende. Då kan det bli viktigt att pynta det nya boende med igenkännande saker för personernas trygghets skull. När personer med kognitiv ohälsa närmar sig livets sista dagar kan personerna bli än mer oroliga och spända. Personerna har ofta svårt att orientera sig och visar på förvirring i livets slutskede. I detta skede har distriktssköterskan en viktig roll med att ge en god vård vid livets slutskede till personer med kognitiv ohälsa. Att studera hur distriktssköterskor vårdar döende personer med kognitiv ohälsa boendes på särskilt boende kan ge en större förståelse för hur vården i livets slutskede kan förbättras. Syftet med denna studie var att undersöka distriktssköterskors sätt att vårda personer med kognitiv ohälsa som närmar sig döden på särskilt boende. En systematisk och integrativ litteraturöversikt valdes som metod till denna studie för att öka bevisbarheten samt för att kunna studera distriktssköterskors sätt att vårda utifrån studiens syfte. Resultatet visade på tre olika kategorier med tio underkategorier som beskrev förmågan att vårda i livets slutskede och samarbetet med närstående. Därtill behandlades distriktssköterskans förutsättningar att vårda i livets slutskede. En kontinuerlig vårdkontakt vid vård av personer med kognitiv ohälsa i livets slutskede visade sig vara mycket viktig.

Bakgrund: Tidigare forskning beskriver att sjuksköterskor upplever svårigheter i att bemöta anhöriga inom palliativ vård. Palliativ vård innebär god vård som handlar om att lindra symtom och stödja anhöriga. Sjuksköterskor ansvarar i sitt arbete för att skapa förtroendefulla relationer och god kommunikation med anhöriga som oftast upplever ett bra bemötande från sjuksköterskorna, men ibland brister det i kommunikationen kring patienternas vårdsituation vilket skapar frustration hos sjuksköterskorna. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta anhöriga i palliativ vård. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie enligt Evans (2002). Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av att bemöta anhöriga inom palliativ vård beskrivs i två teman och den första är involvering i mötet med subteman att minska lidande och uppleva bra kommunikation. Det andra temat är att uppleva otillräcklighet med subteman hindrande i arbetet och brister i kommunikationen. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde svårigheter kring kommunikationen med anhöriga och behöver utökad kunskap samt erfarenhet om hur de ska bemöta anhöriga i frågor om döden, kunna ge tydlig information och bli bra på att kommunicera.

Bakgrund: Cancer är en av de sjukdomar som flest barn avlider av varje år. Pediatrisk palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten för barn i livets slutskede där sjuksköterskan har en betydande roll som innefattar att uppfylla barnets och närståendes behov. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda barn i livets slutskede. Metod: En beskrivande litteraturstudie som är baserad på 14 kvalitativa artiklar och 1 med blandad metod. Dessa hämtades i databaserna Pubmed och Cinahl genom sökningar inom ämnet. Huvudresultat: Sjuksköterskor upplevde att deras yrkesroll var givande och inspirerande. Att tillgodose barnet och familjens önskemål samt behov för att underlätta lidande, som även inkluderar andliga och kulturella behov identifierades av sjuksköterskor. Däremot beskrevs även sorgen som uppstår i arbetet och att återhämtning samt tid för reflektion erfordrades. Brist på kunskap och utbildning inom palliativ vård och vård i livets slutskede identifierades. Sjuksköterskor kunde känna sig otillräckliga och betonade behovet av utbildning. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn i livets slutskede involverade mycket sorg och lidande. Trots detta kunde de se meningen i att få vårda ett barn i dennes sista tid i livet. Känslomässiga band kunde skapas med barn och familj, vilket kunde leda till personlig och professionell utveckling hos sjuksköterskan. Behov av utbildning och stöd identifierades av sjuksköterskor för att kunna tillhandahålla en god omvårdnad.

Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett palliativt förhållningssätt som kännetecknas av en helhetssyn på människan genom att stödja dem att leva med värdighet och välbefinnande till livets slut oavsett diagnos och ålder. Syftet med palliativ vård är att förebygga och lindra lidandet genom tidigt upptäckt, noggrann analys och behandling. Det handlar om att bevara patientens självbild, självbestämmande, integritet och sociala relationer samt skapa mening och en god symtomlindring. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att utföra palliativ omvårdnad till vuxna patienter. Metod: Litteraturöversikt genomfördes med induktiv ansats. Elva kvalitativa artiklar och en mixad metod analyserades och presenterades i litteraturöversiktens resultat. Resultat: Efter analys uppkom sex huvudkategorier och fyra underkategorier. Dessa kategorier var: utmaningar, (när tiden inte räcker till, när kommunikationen inte fungerar), närståendes delaktighet, att fatta beslut, arbetstillfredsställelse (att kunna vägleda en patient till en värdig/god död, att känna en känsla av privilegium), känslomässigt överväldigande samt tro och andlighet. Diskussion: I detta avsnitt tog både metoddiskussion och resultatdiskussion upp. I metod delen diskuterades metodens styrkor och svagheter. I resultatdiskussionen diskuterades resultat i en ordning med utgångspunkt i omvårdnadsteori (Travelbee, 1971). Författarnas egna reflektioner också diskuterades under hela avsnittet. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att tiden inte räckte till, att de behövde mer tid avsatt till palliativa patienter och inte akuta situationer där de måste skynda sig och lämna den palliativa patienten. / <p>Examinationsdatum: 2020-03-24</p>