No description available.

Background: The palliative care's unique characteristics and specific guidelines are described in the steering documents by the WHO and “Socialstyrelsen”, it includes both patient and related persons. The specific palliative care is divided into two phases that have different goals and directions regarding the patient. The are described as start and end palliative phase, where the later phase is referred to as end-of-life care. Experiences of existential and emotional suffering, vulnerability and stress are described in patients' and relatives' reports. Aim: The purpose of the literature review is to describe nurses´ experiences of caring for patients at the end of life.   Method: The literature review is based on ten scientific original articles. The articles were analyzed with the help of Friberg so that themes could be identified. The search bases used to find the articles were CINAHL complete and Medline. The results articles are published between 2010–2019 and are of qualitative design. Results: The results present nurses' experiences in end of life care. The results described nurses' experiences of being professional as well as being fellow humans when caring for patients at the end of their lives. Finally, the result described the nurses’ experience in finding a balance between being professional and fellow human in end-of-life care. Discussion:  The results were discussed based on Travelbee's theory of the interpersonal relationship and the establishment and importance of communication. The nurses strived to establish the interpersonal relationship, but nevertheless experienced many obstacles and difficulties in their endeavors. Furthermore, the nurses´ experiences of being a fellow human being were also discussed. That the experiences the nurse goes through shapes her as a human being and influences her as a nurse.

Bakgrund: Sjuksköterskors roll inom den palliativa cancervården innebär inte bara att vårda själva patienten. Patientens anhöriga är också en del utav vården som ges till patienten. År 2017 avled 19 953 personer som var palliativt registrerade och hade diagnosen cancer, vilket innebär att både förloppet innan och efter döden, kräver stöd till anhöriga.   Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors   upplevelser av att stödja anhöriga i den palliativa cancervården. Design: I denna litteraturöversikt användes kvalitativ design med avseende att ge en översiktsbild om forskningsläget. Resultat: Resultatet sammanställdes av 12 artiklar genom kvalitativ analys om hur sjuksköterskor upplever det att stödja anhöriga. Sex olika kategorier som är kopplat till sjuksköterskans kärnkompetenser; vilka är personcentrerad vård, säker vård, samverkan i team, informatik, evidensbaserad vård och förbättringskunskap, där resultatet visar att sjuksköterskorna upplevde både negativa och positiva aspekter i stödjandet av anhöriga. Slutsats: Kunskapsläget för sjuksköterskor som ska stödja anhöriga inom palliativ cancervård behöver utvecklas. Anledningen kan vara att sjuksköterskor upplever kunskapsluckor i mötet med anhöriga, och där med saknar verktyg för att hantera både egna emotionella intryck, men även anhörigas olika reaktioner på sorg.

Bakgrund: Sjuksköterskans grundläggande ansvarsområde är omvårdnad. Vård i livets slutskede handlar om att bevara bästa möjliga livskvalitén under tiden som är kvar av livet. Patienters upplevelse av vård i livets slutskede är varierande från individ till individ. Många patienter upplever rädsla och oro inför slutet. Patientens familj kan känna sig hjälplösa vid vård i livets slutskede när de behöver ta viktiga beslut. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Huvudresultat: Studiens resultat visade att vård i livets slutskede var en utmaning för sjuksköterskorna, men det upplevdes även som en meningsfull process. Flera sjuksköterskor nämnde att de har fått en ny syn på livet och döden efter att de har vårdat döende patienter. Att bygga en relation med sin patient gav sjuksköterskorna styrka och meningsfullhet. I studien så framkom det även att brist på kunskap kunde påverka omvårdnaden negativt. Slutsats: Den föreliggande litteraturstudie visar att sjuksköterskor upplever vård i livets slutskede som en känslosam utmaning. Att vara professionell i mötet med döende patienter är svårt för sjuksköterskorna. För att öka de positiva upplevelserna och minska de negativa upplevelserna vid vård i livets slutskede anser författarna att det krävs fortsatt forskning inom området.

Barn- och ungdomstiden förknippas normalt med en förväntan att barnet har en lång framtid framför sig. När ett barn drabbas av obotlig sjukdom och det inte längre finns någon botande behandling övergår vården till palliativ vård. Att vårda ett barn som befinner sig i livets slutskede innebär för sjuksköterskan flera påfrestningar. För att sjuksköterskor ska kunna möta och hantera dessa krävande situationer är det viktigt med kunskap inom områden som bemötande, etiska principer, palliativ vård och hur ett professionellt förhållningssätt tillämpas i familjecentrerad omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn som befinner sig i livets slutskede. En litteraturstudie genomfördes med 14 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sex slutkategorier som beskrev att sjuksköterskor upplevde arbetet som givande trots att det var krävande. De upplevde en brist på kunskap gällande palliativ vård och detta ledde till en känsla av osäkerhet i deras roll och då var stödet från kollegor extra viktigt. Sjuksköterskor upplevde även att det växte fram en nära relation till både patienten och dennes familj och därför kunde det vara svårt att vara professionell.  De svåra situationerna i livets slutskede gör att tid för reflektion och stöd inom personalgruppen blir en viktig intervention för att öka hälsan hos sjuksköterskor och minska risk för utbrändhet eller att sjuksköterskor lämnar verksamheten. Att fokusera på det som är positivt och givande kan ge en känsla av att omvårdnad av barn i livets slutskede är meningsfullt och inte endast tungt och sorgligt.

Bakgrund: Cirka 1% av världens befolkning dör varje år, 70% av dem föredrar attdö hemma, men det är bara hälften som gör det. Vård i livets slutskede innebär enhelhetssyn genom att stödja patienten vid obotlig sjukdom genom största möjligavälbefinnande och livskvalité. Sjuksköterskan ska kunna stötta och stärka den sjukepatienten oavsett i vilken fas i livet hen befinner sig.Syftet: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livetsslutskede i hemmet.Metod: En litteraturstudie genomfördes och data analyserats med en integreradanalysmetod. Artiklar söktes genom databaserna Cinahl och PubMed och niovetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Artiklarna kvalitet granskades medhjälp av Malmö högskolas granskningsmall.Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier med sju underkategorier. I.Hemmet som vårdmiljö, II. samarbete och stöd, III. sjuksköterskors utmaningar avatt arbeta i hemmet, IV. professionellt perspektiv och V. möjligheter att bidra till engod död.Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde känslomässigt utmattning av att ge vård i livetsslutskede, trots detta ansågs det vara ett privilegium att vårda patienter i livetsslutskede. Sjuksköterskorna beskrev vikten av samarbete med andra professionersamt en god relation med patienter och deras närstående. De beskrev ocksåutmaningar som de stöter på när de arbetar i patientens privata hem.

Bakgrund: Palliativ vård innebär ett holistiskt förhållningssätt där målet är att lindra lidandet och främja bästa möjliga livskvalité vid en obotlig sjukdom. Palliativ vård och vård i livets slutskede bedrivs inom alla vårdformer. Det är därför viktigt att även grundutbildade sjuksköterskor har kunskap om palliativ omvårdnad. I både personcentrerad vård och palliativ vård är närstående en viktig del och deras kunskap och behov behöver uppmärksammas. Syfte: Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser i det palliativa vårdandets slutskede på en sjukvårdsinrättning. Metod: En förenklad systematisk litteraturöversikt baserad på tolv empiriska studier med kvalitativ ansats. Resultat: Fyra kategorier framkom som påverkade närståendes upplevelser, Kommunikationens betydelse i livets slutskede, Vård utifrån ett holistiskt perspektiv, Fysisk närvaro, en meningsfull uppgift och Sjukvårdens roll i livets slutskede. Positiva upplevelser relaterade till lyhörd och tillmötesgående personal där närstående inkluderades och sågs. Omvårdnadens kvalité och miljön var faktorer som påverkade värdigheten likaså otydlig kommunikation. Konklusion: God kommunikation och ett personcentrerat förhållningssätt ligger till grund för en god palliativ vård. Omvårdnaden kan inte enbart utföras utifrån standardiserade rutiner utan behöver anpassas efter individ och behov.

Bakgrund: Tidigare forskning beskriver att anhöriga i palliativ vård anser att kommunikation är en avgörande del vid möte med sjuksköterskor. Anhöriga upplever att sjuksköterskor i vissa fall kommunicerar otydligt om patientens hälsotillstånd vilket bidrar till ökad stress och oro. Patienter upplever trygghet och delaktighet när sjuksköterskor kommunicerar och ger stöd i palliativ vård vid livets slutskede. Syfte: Att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av möte med anhöriga i palliativ vård vid livets slutskede. Metod: Allmän litteraturöversikt. Tio utvalda artiklar har analyserats varav sju av kvalitativ ansats, två av kvantitativ ansats och en mixad ansats. Resultat: Anhöriga är en viktig del vid palliativ vård och sjuksköterskorna erfor behov av mer utbildning om hur möte med anhöriga ska gå till väga för att främja god vårdkvalité. Sjuksköterskorna erfor att varje möte är unik och ett individanpassat stöd är viktigt att ge för att lindra lidandet som kan uppstå när närstående vårdas vid livet slutskede. Slutsats: Sjuksköterskorna erfor behov av ökad kunskap om hur möte med anhöriga i palliativ vård bör gå till väga för att främja god vårdkvalité. Sjuksköterskorna upplevde att kommunikation och stöd bidrog till att anhöriga och patienter behov och önskemål tillgodosågs och lidandet lindrades.

Bakgrund: Sjuksköterskor har en stor roll i vården av den döende människan och har en etisk skyldighet att ge en god palliativ vård vid livets slut. Trots det känner sig nyexaminerade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter oförberedda på att möta döende patienter. Vilken utbildning den nyexaminerade sjuksköterskan fått i palliativ vård varierar beroende på vid vilket lärosäte hen läst sin utbildning. Sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters inställning till att vårda döende patienter kan påverkas av deras första erfarenhet av detta, vilket oftast sker under deras verksamhetsförlagda utbildning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att handleda sjuksköterskestudenter vid vård av döende och döda patienter. Metod: För att svara på syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor delade sina erfarenheter genom enskilda semistrukturerade intervjuer. Studiens datamaterial analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av ett huvudtema, två teman, fyra kategorier och tio subkategorier. Huvudtemat ”Handledningens balansakt” är en rödtråd av underliggande mening genom resultatet som synliggör handledningens komplexitet. Temat ”Balansera studentens utveckling” beskriver handledarnas erfarenhet av att handleda med studentens förutsättningar som utgångspunkt. Temat “Balansera ansvaret” beskriver hur handledaren balanserar sitt ansvar i strävan efter att ge det bästa både till studenter, patienter och närstående. Slutsats: I takt med att antalet personer som är i behov av palliativ vård vid livets slut ökar, behöver också sjuksköterskans kompetens göra det. En väg fram till en trygg och erfaren sjuksköterska som kan erbjuda en god palliativ vård börjar redan under utbildningen. Grunden för sjuksköterskorna skapas under deras utbildning där den verksamhetsförlagda utbildningen är en del av förberedelsen av att bli färdigutbildad sjuksköterska. Genom att som specialistutbildad sjuksköterska kunna stödja handledande sjuksköterskor i sin handledning av sjuksköterskestudenter kommer både handledareoch studenter uppnå en ökad nivå av trygghet i den vård de ger döende patienter och deras närstående.

Bakgrund: Sjuksköterskor har en stor roll i vården av den döende människan och har en etisk skyldighet att ge en god palliativ vård vid livets slut. Trots det känner sig nyexaminerade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter oförberedda på att möta döende patienter. Vilken utbildning den nyexaminerade sjuksköterskan fått i palliativ vård varierar beroende på vid vilket lärosäte hen läst sin utbildning. Sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters inställning till att vårda döende patienter kan påverkas av deras första erfarenhet av detta, vilket oftast sker under deras verksamhetsförlagda utbildning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att handleda sjuksköterskestudenter vid vård av döende och döda patienter. Metod: För att svara på syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor delade sina erfarenheter genom enskilda semistrukturerade intervjuer. Studiens datamaterial analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av ett huvudtema, två teman, fyra kategorier och tio subkategorier. Huvudtemat ”Handledningens balansakt” är en röd tråd av underliggande mening genom resultatet som synliggör handledningens komplexitet. Temat ”Balansera studentens utveckling” beskriver handledarnas erfarenhet av att handleda med studentens förutsättningar som utgångspunkt. Temat “Balansera ansvaret” beskriver hur handledaren balanserar sitt ansvar i strävan efter att ge det bästa både till studenter, patienter och närstående. Slutsats: I takt med att antalet personer som är i behov av palliativ vård vid livets slut ökar, behöver också sjuksköterskans kompetens göra det. En väg fram till en trygg och erfaren sjuksköterska som kan erbjuda en god palliativ vård börjar redan under utbildningen. Grunden för sjuksköterskorna skapas under deras utbildning där den verksamhetsförlagda utbildningen är en del av förberedelsen av att bli färdigutbildad sjuksköterska. Genom att som specialistutbildad sjuksköterska kunna stödja handledande sjuksköterskor i sin handledning av sjuksköterskestudenter kommer både handledare och studenter uppnå en ökad nivå av trygghet i den vård de ger döende patienter och deras närstående.