No description available.

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskor bär ansvaret för omvårdnadsarbetet med patienterna och förväntas agera adekvat i såväl vardagliga som komplexa situationer. För att klara av dessa situationer har de olika verktyg att använda sig av för att exempelvis kontrollera vitalparametrar samt underlätta kommunikationen. Studier visar att sjuksköterskor upplever att det är viktigt med god kommunikation och bra samarbete när patienter ska flyttas över från intensivvårdsavdelningar till vårdavdelningar. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av övertagandet och omvårdnaden av patienter från intensivvårdsavdelningar samt att undersöka om sjuksköterskorna upplever att något skulle kunna förbättras. Metod: Studien genomfördes via en kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Intervjuerna bestod av semi-strukturerade frågor och insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Deltagarnas upplevelser kring övertagandet och omvårdnaden av patienterna skiljde sig och påverkades bland annat av erfarenhet. En känsla av osäkerhet, främst hos de mindre erfarna, förekom ofta inför övertagandet. Deltagarna upplevde inte omvårdnaden av dessa patienter som särskilt problematisk men det kunde ibland uppstå ovana eller komplicerade moment. Detta gjorde att de blev mer skärpta och tittade till patienten oftare. Tydligare riktlinjer för vården, korrekta ordinationer och ytterligare utbildning lyftes fram som förslag på förbättring. Slutsats: Deltagarna i studien hade varierande upplevelser kring övertagandet och omvårdnaden av patienter från olika intensivvårdsavdelningar. Patienterna från intensivvårdsavdelningarna upplevdes ofta som mera komplicerade och omvårdnadskrävande vilket ställde högre krav på deltagarnas kompetens samt att de var mer fokuserade i sitt yrkesutövande. Övertagandet och omvårdnaden gick ofta bra men hade kunnat förbättras ytterligare med avdelningsanpassade ordinationer och riktlinjer. / Background: Nurses are responsible for the nursing care of patients and are expected to act adequately in both everyday and complex situations. To cope with these situations, the nurses have different tools that they can use when checking patients’ vital signs and when communicating with other nurses. Studies show that nurses feel that it is important with good communication and cooperation when patients are being transferred from intensive care to hospital wards. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of the takeover and care of patients from an intensive care unit and also to investigate if the nurses felt that something could be improved. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with a descriptive design. The interviews consisted of semi-structured questions and the data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The participants experienced differences in the takeover and care of the patients and these differences were affected by the participants’ experience. A sense of insecurity, particularly among the less experienced participants, often occurred before the takeover. The participants did not experience that the care of these patients was particularly problematic but unfamiliar or difficult moments sometimes appeared. In these moments the participants were more alert and they also observed these patients more frequently. More explicit guidelines for the care, accurate prescriptions and further training were highlighted as suggestions for improvement. Conclusion: The participants of the study had varying experiences of taking over and caring for the patients from ICU. The former ICU patients were often experienced as more complex. They also demanded more care, which required more knowledge and focus from the nurses in their daily work. The takeover and the care was often good but could have been further improved with more accurate prescriptions and guidelines.

Background: Sleep is important for the experience of health and is of great importance for patients’ recovery. Nurses view sleep as healing and beneficial for patients. Sleep enhancing measures are used in varying degrees and can for example include attenuation of noise and light, timing of care and clarifying information. Problem: Sleep disorders are frequentamong patients in hospitals. Sleep is important for patients’ recovery and in order for nurses to reduce sleep discomfort, it is important to identify what causes sleep discomfort. Aim: The aim is to create an overview of what patients describes influence their sleep in hospitals. Method: General literature overview with eight quantitative studies, two qualitative studies and one mixed-method study. Findings: Several recurring causes of disturbed sleep in hospitals appeared. The patients described different conditions related to the environment, such as noise and light that disturbed their sleep. Care-related conditions affecting the sleep were for example nursing and medication at night, as well as patients’ experiences of lack of control and influence. In patient-related conditions the patients experienced that pain and anxiety complicated their sleep. Conclusion: There are different causes for sleep in patients in hospitals. Common causes of disturbed sleep in hospitals include pain, noise, caring during night and anxiety.

Inom hälso- och sjukvård hanteras dagligen stora mängder information, patientrelaterad och av generell karaktär, som effektivt ska stödja verksamhetens huvudprocess, vårdprocessen. Då vårdprocessens minsta beståndsdel är vårdpersonalens arbetsuppgifter måste ett datorstöd effektivt stödja deras arbete. Detta arbete har studerat om spridning av generell information via ett intranät kan förenkla och effektivisera användning och åtkomst av information på en vårdavdelning ur sjuksköterskans och undersköterskans perspektiv. Arbetet har bestått av en fältstudie på en vårdavdelning samt en enkätundersökning riktad till sjuksköterskor och undersköterskor på elva vårdavdelningar inom Skaraborgs Sjukhus. Detta har resulterat i ett förslag på en intranätbaserad datorstödsarkitektur för generell informationshantering på en vårdavdelning. Arkitekturen beskriver informationsinnehåll, fysisk arkitektur och gränssnitt. Resultatet visar att ett intranät är en möjlighet till förenklad och effektiviserad informationshantering om vissa faktorer uppfylls såsom att personalen får utbildning, datorstödet är lätt att använda, informationsinnehållet utformas av personalen samt ett tillräckligt antal datorer finns tillgängliga där de behövs.

BAKGRUND: Sjuksköterskors arbetsmiljö är enligt tidigare forskning ansträngd. Hög arbetsbelastning och stress påverkar patientsäkerheten och leder till ohälsa och sjukskrivningar hos personal. Stress definieras som ett tillstånd där människor reagerar på någon aktivitet, händelse eller liknande. Ofta beror stressreaktionen på att en uppgift upplevs inneha höga krav utan tillräckliga tillgångar för att klara uppgiften. SYFTE: Är att belysa sjuksköterskors upplevelser av möjliga arbetsrelaterade stressfaktorer på vårdavdelningar på sjukhus. METOD: Litteraturöversikt baserad på 15 artiklar från Cinahl, PubMed och Psycinfo varav 13 var kvalitativa, en var kvantitativ och en var mixad metod. RESULTAT: Resultatet visade åtta faktorer i arbetsmiljön som orsakade stress hos sjuksköterskor. Dessa var: hög arbetsbelastning, etisk stress, bristande samarbete och hierarki i arbetslaget, patienter och anhöriga, våld och trakasserier, förväntningar på sjuksköterskor, låg lön, parkeringsplatser och personalrum. SLUTSATS: Sjuksköterskor på vårdavdelningar på sjukhus upplever många olika faktorer till stress. Stress hos sjuksköterskor orsakar lidande både för sjuksköterskor, patienter och anhöriga. För att sjuksköterskor ska uppleva mindre stress krävs en god relation och ömsesidig respekt i samarbetet med arbetsledning och kollegor, en hanterbar arbetsbelastning, en trygg arbetsmiljö och en rimlig lön. / BACKGROUND: Nurses work environment is strained according to earlier studies. High workload and stress affect the patient safety and causes sickness and sick leaves among the nurse staff. Stress is defined as a condition where people reacts for some activity, experience or suchlike. The stress reaction often occur when a certain assignment has a lot of demands without an adequate amount of resources to perform the assignment. AIM: To describe possible nurses stress related factors in the work environment at wards in a hospital. METHOD: Literature review based on 15 articles from Cinahl, PubMed and Psycinfo, which of 13 was qualitative articles, one was a quantitative and one was a mixed method. RESULTS: The result showed eight factors in the work environment that caused stress among nurses. The factors were high workload, ethical stress, lack of collaboration between the staff and hierarki, patients and relatives, violence and harassment, expectations on nurses, low income, parking lots and staffroom. CONCLUSION: Nurses in hospital wards experience many different factors that contributes to stress. Stress in nurses contributes to suffering for nurses, patients and relatives. In order to lower nurses stress there need to be a good relationship and mutual respect in the cooperation between nurse, colleagues and supervision, a manageable workload, a safe work environment and a reasonable salary.

No description available.

Patienter förflyttas från IVA till vårdavdelningar tidigare i sjukdomsförloppet vilket resulterar i att patienters vårdbehov fortfarande är komplext för en sjuksköterska på en vårdavdelning. Det ställs höga krav på sjuksköterskor som vårdar en patient med allvarlig sjukdom med avseende på den vård som är möjlig att bedriva på vårdavdelningar. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa sjuksköterskor attityder och erfarenheter av att vårda en patient som nyligen vårdats på en intensivvårdsavdelning. För att besvara syftet användes Whittemore och Knafls (2005) analysmetod för en integrerad litteraturöversikt. Analysen resulterade i sju huvudgrupper: Osäkerhet och otillräcklighet, Avsaknad av resurser, Krav från patienter och närstående, Bristande kommunikation, Ökad delaktighet vid överflyttning, Förbättrad kommunikation och Bättre samarbete med IVA-sjuksköterskor. I resultatet framkom att sjuksköterskor kunde känna oro inför att en patient skulle överflyttas från IVA. Sjuksköterskor uttryckte en känsla av otillräcklighet, avsaknad av resurser och bristande kommunikation som påverkade deras möjligheter att bedriva god vård. Sjuksköterskor föreslog att de skulle få vara en större del i planeringen och utförandet av överflyttningen samt att kommunikationen och samarbetet med IVA-sjuksköterskorna kunde förbättras. Det är viktigt att sjuksköterskor är medvetna om att deras attityder kan överföras till patienter. Kommunikation och samarbete var två viktiga områden som sjuksköterskor önskade förbättrades. Genom en ökad förståelse för sjuksköterskors attityder och erfarenheter synliggörs förbättringsområden. Ett förbättringsområde som föreslås i denna litteraturöversikt är att implementera SBAR i vården för att få en gemensam struktur vid kommunikationen.

Bakgrund: Överföringen mellan en intensivvårdsavdelning till en vårdavdelning utgör en stor risk gentemot patientsäkerheten och är en stor utmaning då dessa patienter är de sjukaste i vårdkedjan. Förflyttningen innebär en stor förändring för patienten då de har skapat sig en trygghet i platsen på intensiven som de då kommer att fråntas. Brister i flytten kan orsaka ett lidande för patienten, öka risken för återinläggning på intensivvårdsavdelningen vilket innebär att patientsäkerheten äventyras. Patienters upplevelse av förflyttningen har därför stor betydelse för möjligheterna för förbättring.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att flyttas från en intensivvårdsavdelning till en vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie med systematiskt sökförfarande och kvalitativ ansats med 10 vetenskapliga artiklar som grund genomfördes. Analysen inspirerades av Bettany-Saltikov och McSherrys tolkning av innehållsanalys.  Resultat: Resultatet genererade fyra kategorier. Kategorierna var Skillnader i vårdmiljön, Rädsla inför det okända, Behovet av att ha en copingstrategi och Kommunikationens betydelse. Slutsats: Det framkom att patienterna upplevde att det fanns en stor brist i förberedelserna och informationen innan flytten. Vidare forskning skulle kunna öka förståelsen för eventuella kommunikationsbrister mellan patient och sjukvårdspersonal på intensiven vilket kan användas i förbättringsarbete mot en mer personcentrerad och patientsäker vård. / Background: The transfer between the intensive care unit and general ward is a big risk towards patient safety and a huge challenge since these patients are the sickest and most vulnerable in the care chain. The transfer means a major change for the patient since they’ve created a sense of security in the intensive care unit that they will be deprived of. Flaws in the transfer may cause a suffering for the patient and increase the risk of readmission in the intensive care unit, which means that patient safety is compromised. Therefore, patients experiences of the transfer process have a major importance for the opportunities for improvement. Aim: The aim of this study was to describe patients experiences of being transferred from an intensive care unit to the general ward. Method: A literature review with a systematic search procedure and a qualitative approach with 10 scientific articles has been made. The analysis is inspired by Bettany-Saltikov and McSherry’s interpretation of content analysis.  Result: Four categories emerged from the analysis: Differences in the care environment, Fear of the unknown, The need of having a coping strategy and The importance of communication. Conclusion: The patients experienced that the preparations and information were a huge flaw in the transfer process. Further research could increase the understanding of any communication deficits between the patient and the healthcare staff in the intensive care unit, which can be used in improvement work towards a more person-centered and patient-safe care.

Bakgrund: Palliativ vård vilar på de fyra hörnstenarna symtomlindring, närståendestöd, teamarbete och kommunikation samt relation. Enligt Socialstyrelsen ska allmän palliativ vård kunna ges av personal med grundläggande kompetens. Undersökningar har visat att i Sverige är palliativ vård som ges på sjukhus inte lika bra som kommunal- och specialiserad palliativ vård.   Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i palliativt slutskede på vårdavdelningar, i sjukhusmiljö. Metod: Litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar. Artiklarna är hämtade från PubMed och Cinahl. Analysen genomfördes med inspiration Fribergs femstegsmodel.  Resultat: Analysen resulterade i 3 kategorier samt 10 underkategorier. Förutsättningar saknades för god palliativ vård. Att uppleva emotionella toppar och dalar. Stöd och professionalitet var viktigt.  Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att det finns bristande förutsättningar. Palliativt erfarna sjuksköterskor och sjuksköterskor har liknande upplevelser. Det behövs mer forskning om sjuksköterskors upplevelser samt effektiviteten de palliativa utbildningarna har. / Background:  Palliative care relies on the four cornerstones, symptom relief, family support, teamwork and communication as well as relationships. According to Socialstyrelsen general palliative care should be provided by healthcare workers with basic palliative care knowledge. In Sweden palliative care in hospitals is of inferior quality compared to municipal and special palliative care thus, health care workers on regular wards experience moral distress and lack of competence. Aim: Was to describe nurses’ experiences of caring for patients in the final stages of palliative care, in wards, in hospital environments. Methods: Literature review based on ten qualitative articles. The articles were sourced from PubMed and Cinahl. The analysis was conducted with inspiration from Friberg’s five-step model. Results: The results are reported in three categories and ten subcategories. The results indicate a lack of fundamental prerequisites for good palliative care. To experience emotional highs and lows. Support and professionality were important.   Conclusion: The results highlight the lack of conditions which enables good palliative care. This view is shared by nurses with and without palliative competence. Further research is needed concerning nurses' experiences and the effectiveness of palliative care education.