• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 78
  • 1
  • Tagged with
  • 79
  • 44
  • 42
  • 22
  • 19
  • 19
  • 18
  • 17
  • 16
  • 15
  • 15
  • 14
  • 14
  • 12
  • 12
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
61

Patienters erfarenhet av isoleringsvård på somatisk vårdavdelning : En litteraturöversikt

Vesterlund, Julia, Persson, Olivia January 2020 (has links)
Bakgrund: Isoleringsvård finns för att förhindra att infektioner sprids och för att isolera patienten från att bli smittad från andra. Sjuksköterskan behöver förstå patientens behov för att kunna ge optimal vård och arbeta preventivt för att förutse konsekvenser med omvårdnaden. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av isoleringsvård på en somatisk vårdavdelning. Metod: Det genomfördes en litteraturöversikt med induktiv ansats med både kvantitativ och kvalitativ forskning som utgör resultatet. Resultatet utgick från 10 kvalitativa artiklar, tre kvantitativa artiklar och två av mixad metod. Resultat: Isoleringsvård gav känslorna ensamhet, ångest, frustration, fångenskap och minskad självbestämmanderätt. Isolering bidrog till att patienternas personliga friheter begränsades och upplevelse av att känna sig smutsig. Patienterna fick få besök av personalen vilket bidrog till utanförskap. Däremot kunde patienterna acceptera isolering genom att de upplevde trygghet och tillfredsställelse och att kommunikationen från personalen var god. Patienterna upplevde en stor betydelse att inneha kontakt med omvärlden i isolering. Diskussion: Stödet från anhöriga och sjukvårdspersonal var viktigt för patientens välbefinnande men var en bristande faktor när patienten vårdades i isolering. Det informativa och emotionella stödet var en central del för sjukvårdspersonalen att bidra med till den isolerade patienten. Kommunikationen var viktig för en bra upplevelse. Slutsats: Det är av stor vikt att sjuksköterskan arbetar personcentrerat för att ge optimal vård, samt för att kunna förutse negativa känslor som kan uppkomma. Viktigt med forskning i form av prevention och förbättring av sjuksköterskans arbetssätt för att tidigt underlätta upplevelsen av isolering. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-04</p>
62

Faktorer som påverkar sjuksköterskors tidiga upptäckt av akut försämrat tillstånd hos patienter på vårdavdelning : En integrerad litteraturöversikt / Factors influencing the nurse's early detection of acute deterioration in health in patients on general wards : An integrated literature review

Bergström, Max, Silverplats, Stefan January 2023 (has links)
Bakgrund: Klinisk försämring av patienter kan ske när som helst under vårdtiden på sjukhus. Obemärkt kan det leda till att patienter hamnar i ett kritiskt eller livshotande tillstånd. Tidig upptäckt av försämring innebär bättre utgång för patienter. Detta leder vidare till bättre patienthälsa, färre vårdskador, kortare sjukhusinläggningar och andra effekter på samhället i stort. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om faktorer som påverkar sjuksköterskors tidiga upptäckt av akut försämring hos patienter på vårdavdelning. Metod: Studiens design var i form av en integrerad litteraturöversikt. Litteraturöversikten utgick från 11 artiklar där 3 hade kvalitativ metod, 7 kvantitativ metod och en mixad metod. Vetenskaplig litteratur hittades via databaserna PubMed och CINAHL. Dataanalysen skedde stegvis genom datareduktion, datadisplay och datajämförelse. Resultat: I resultatet framkom fem stycken områden som innefattade flera faktorer vilka påverkade sjuksköterskors tidiga upptäckt av försämrat tillstånd hos patienter. De områden som framkom i studien var; kliniska fynd, klinisk kompetens, samarbete inom vårdteamet, kontinuitet i omvårdnaden och sjukhusets organisation. Slutsats: Det fanns flera olika områden och faktorer som påverkade tidig upptäckt av akut försämring hos patienter på vårdavdelning. Områdena sträckte sig från allt mellan sjuksköterskans kliniska utförande av arbete till större organisatoriska faktorer. Bemanningen inom vården var en ständigt återkommande faktor i studier. Därför krävs mer kunskap bland annat för att få fler att vilja utbilda sig till sjuksköterskor och stanna kvar inom yrket.
63

Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med pankreascancer i livets slutskede på akutvårdsavdelning : En kvalitativ intervjustudie

Forsman, Fanny January 2023 (has links)
Bakgrund: De senaste decennierna har antalet personer som drabbas av pankreascancer ökat. Pankreascancer upptäcks ofta sent under sjukdomsförloppet och botande behandling är sällan möjlig. Sjukdomen innebär för patienten olika komplexa symtom, där studier visat att patienterna har mer smärta och ångest än andra cancerpatienter. Medianöverlevnad efter diagnos är 4–6 månader. Detta innebär att de flesta patienter som diagnostiseras med pankreascancer förr eller senare kommer behöva palliativ vård.  Motiv: På mindre orter finns inte samma förutsättningar för att bedriva specialiserad vård vilket innebär att patienter med specifika sjukdomstillstånd såsom pankreascancer vårdas på akutvårdsavdelningar där personalen saknar specialistkunskaper inom onkologi/palliativ vård. Den föreliggande studien är därför viktig för att belysa vilka svårigheter sjuksköterskor möter samt vilka resurser de behöver för att bedriva god och patientsäker vård.  Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med pankreascancer i livets slutskede på akutvårdsavdelning.  Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: ”Sjuksköterskors kompetens inom palliativ vård påverkar patientens sista tid”, ”Sjuksköterskor känner sig otillräckliga”, ”Externa resurser är ett värdefullt stöd” samt ”Viktigt att avdelningsläkarna har rätt kompetens och är engagerade”.    Konklusion: Studien ger ökad kunskap om möjligheter och svårigheter vid vård i livets slutskede på akutvårdsavdelning. Resultatet visar att vårda patienter i livets slutskede på akutvårdsavdelning innebar en etisk stress för sjuksköterskan då prioriteringar mellan vård i livets slutskede och patienter med akuta medicinska behov ofta gjordes. Bristande kompetens inom palliativ vård försvårade vårdsituationen. Fler specialistsjuksköterskor och kontinuerliga vidareutbildningar för vårdpersonalen skulle kunna förbättra vården för patienterna och därmed öka möjligheterna till jämlik vård.
64

"Det är ju jag som är huvudpersonen!"

Ottosson, Anna, Fällman, Helena January 2009 (has links)
Ronden är en marknadsplats för utbyte av kommunikation mellan patienter och sjukvårdspersonal. Tidigare forskning har visat på ett asymmetriskt kommunikationsflöde under ronden där sjukvårdspersonalen och då framförallt läkaren varit den part som kommunicerat mest och patienten minst. Sjuksköterskans roll har beskrivits som tillbakadragen och relativt passiv i rondsammanhang. Asymmetrin återkommer också i den beskrivning av patientrollen där denne således befinner sig längst ned i sjukvårdshierarkin. Kontinuerlig patientanpassad information och ett aktivt lyssnande hos personalen leder enligt studerad litteratur och forskning till ett mer jämlikt kommunikationsflöde och informationsutbyte under ronden. Studies syfte är att undersöka patientens upplevelse av ronden på en onkologisk avdelning. Metoden som har använts är halvstrukturerad kvalitativ intervju. De centrala frågeställningarna har varit att undersöka hur patienten upplever att kommunikationen fungerar under ronden, om patienten upplever delaktighet under ronden samt att söka svar på hur patienten upplever betydelsen av sjuksköterskans närvaro under ronden. Av resultaten framkommer att respondenterna överlag tycker att kommunikationen fungerar väl under ronden. Respondenterna upplever även delaktighet under ronden och från deras sida manifesterades detta i form av frågeställande. Det framgick av resultatet att respondenterna inte upplevde att sjuksköterskan hade någon speciell betydelse för dem personligen under ronden, däremot framkom att respondenterna upplevde att sjuksköterskans roll i allmänhet under ronden var betydelsefull. I resultatet framkom även två intressanta bifynd som berörde integritet och tidsbrist. / The ward round is the marketplace for information and communication exchange between patients and healthcare professionals. Studies have shown an asymmetrical balance in the communication flow during the round. Healthcare professionals, in particular physicians are shown to have the most part of the communication during rounds, whereas patients only contributed with a small part. The role of the nurse during rounds has been described as relatively passive and quiet. Asymmetry has been used to describe the role of the patient leaving him or her in the bottom of the hospital hierarchy. Literature and studies used in the background suggests that continuous patient adjusted information and active listening by professionals would lead to a greater equality when it comes to the balance of communication and the exchange of information during rounds.The aim of this study is to investigate how patients in an oncology ward experience the round. The method used was qualitative semi structured interviews. The central research questions were to investigate the patient’s experience of the communication during the round, if the patients experience participation during the round and how the patient experience meaning of the presence of the nurse during rounds. Our result shows that the respondents felt that the communication was working well during the round. The respondents expressed that they participated during the round by asking questions. The respondents did not feel that the nurse had a special meaning for them personally during the round, but they did feel that the nurse in general had a meaningful role during the round. Other findings in the results concerning the integrity of patients and lack of time on behold of the professionals are also included.
65

FRÅN INTENSIVVÅRD TILL VÅRDAVDELNING Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att ta emot en intensivvårdspatient- en intervjuundersökning

Mollberg, Anna January 2008 (has links)
Mollberg, A. Från intensivvård till vårdavdelning. Sjuksköterskorserfarenheter och upplevelser av att ta emot en intensivvårdspatient - enintervjuundersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 hp. Malmöhögskola: Hälsa och Samhälle, enheten för Omvårdnad, 2008.Tidigare studier har visat att det finns problem i samband med att enintensivvårdspatient överflyttas till en lägre vårdnivå, då vårdavdelningensförutsättningar och begränsade resurser har svårt att möta patientensvårdbehov. Syftet med denna studie var att få en fördjupad kunskap om,vad sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige upplever, när de tar emotpatienter från Intensivvårdsavdelningen. De transkriberade intervjuernafrån nio sjuksköterskor analyserades med hjälp av innehållsanalys.Resultatet föll ut i tre teman, Erfarenheter vid överflyttningsprocessen,Upplevelser på vårdavdelningen, Problemområde och förbättringsåtgärder,under vilka sjuksköterskornas upplevelser kunde delas in.Sjuksköterskorna upplevde att det var en stor skillnad i vårdnivån och attde hade svårt att möta patientens vårdbehov jourtid. De nyfärdiga kändesig osäkra och hade större behov av information, samarbete ochkompetensutveckling. Då patienten hade ett större vårdbehov, upplevde deintervjuade att avdelningens begränsade personella, tekniska samtövervakningsresurser innebar en risk för patientsäkerheten. Samtliga ansågatt erfarenheten hade betydelse vid mottagandet och att kunskapsutvecklingoch samarbete mellan vårdnivåerna var värdefullt förframtiden. / Mollberg, A. From intensive care to a ward. Nurses´experiences ofreceiving a patient from intensive care, an interview study. Nursing degreeproject in 15 university points. Malmö University: Health and society,Department of nursing, 2008Earlier studies have shown that a problem exists when patients from theIntensive Care Unit (ICU) are transferred to hospital wards with a lowerlevel of care, where the conditions and limited resources of the ward makeit difficult to meet the needs of the patient. The purpose of this study wasto obtain a deeper understanding of what ward nurses at a hospital in thesouth of Sweden experience when a patient is admitted to the ward fromthe ICU. The transcribed interviews from nine nurses were analyzed withthe help of content analysis. The results fell into the following themes:Experiences of the transfer process, Experiences at the ward, Problemareas and solutions, which shed light on the problem areas and providedsuggestions for improvements. The nurses experienced a significantdifference in the level of care between wards and had difficulty meetingpatients’ needs during evenings, nights and weekends. Nurse interns feltuncertain and had great need for information, collaboration, and adevelopment of their capabilities. Despite the need for a higher level ofcare on the ward, the interviewees experienced that the wards’ limitedpersonnel, technical and supervising resources resulted in an increased riskfor patients. The interviewees regarded that experience was importantwhen receiving a patient and that the development of knowledge andcooperation between wards was valuable for the future.Key words: Collaboration, experiences, intensive care, level of care,problem areas, receive, transfer and ward
66

Hur vuxna patienter med cancerdiagnos upplever sjuksköterskors omvårdnad vid cancer-relaterad smärta på en vårdavdelning. : En allmän litteraturöversikt

Nori, Samiolah, Ouf, Alaa January 2023 (has links)
Bakgrund: Cancer är en folksjukdom över hela världen. Cancer orsakar smärta och lidande hos patienter. Mer än 50% av vuxna patienter med cancerdiagnos lider av cancer-relaterad smärta. Brist på information om cancersmärta, tidsbrist och kunskapsbrist hos sjuksköterskor om cancer-smärta ökar den cancer-relaterade smärtan hos patienter. Sjuksköterskor har en central roll för omvårdnad vid behandling av cancer-relaterad smärta. Därav är det nödvändigt för sjuksköterskan att besitta kunskap om cancersmärta, skapa tid och förståelse för patienter om deras subjektiva upplevelse av den cancer-relaterade smärtan. Detta för att kunna uppnå och bedriva personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur vuxna patienter med cancerdiagnos upplever sjuksköterskornas omvårdnad vid cancer-relaterad smärta på en vårdavdelning. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats som baseras på nio vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat har analyserats utifrån Fribergs (2017) analysmetod. Resultat: Analysen resulterade med tre teman som beskriver hur patienter med cancerdiagnos upplever sjuksköterskans omvårdnad vid cancer-relaterad smärta. De tre teman är: Upplevelsen av bristande information om cancer-smärta och dess behandling; upplevelsen av bristande tid och upplevelsen av att inte få sin cancer-relaterad smärta bekräftad. Slutsats: Studien påvisade att patienter med cancerdiagnos inte var tillfredsställda med sjuksköterskornas omvårdnad vid behandling av cancer-smärta. Studien visade även att patienter inte fick tillräckligt med information angående hur smärtan kunde lindras samt vilken behandling som var lämpligast. Sjuksköterskornas tidsbrist påverkade cancerpatienternas vård negativt. Det är viktigt att sjuksköterskor ger adekvat information till patienterna om cancer-smärta och dess behandling. Det är viktigt att ge patienterna den tiden de behöver samt visa intresse och förståelse för patienternas subjektiva upplevelse av cancersmärta, detta för att kunna uppnå adekvat och personcentrerad omvårdnad.
67

Med livet och döden som följeslagare : En litteraturöversikt om sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning / A literature review of nurse's experiences of caring for patients at the end of life in a somatic care unit

Ast, Linnea, Syrén Sandström, Therese January 2023 (has links)
Att erhålla palliativ vård går, enligt World Health Organisation (WHO, 2023), under den mänskliga rättigheten till hälsa. Palliativ vård bör tillhandahållas genom personcentrerad hälso- och sjukvård. Vården i livets slutskede är betydelsefull och emotionellt krävande för sjuksköterskor, som behöver god kommunikationsförmåga, förmåga att hantera etiska dilemman samt tillgodose patientens behov och önskningar. Vården bör präglas av närhet, helhet, kunskap och empati, som är den palliativa vårdens värdegrund. Syftet var att genom en litteraturöversikt granska sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på en somatisk vårdavdelning. Metoden som användes var en litteraturöversikt enligt Fribergs (2022, s. 185–200) metod, där nio artiklar med kvalitativ design och en artikel med ”mix-method” analyserades. Resultatet presenteras som fem underteman: Känslor av både tacksamhet och frustration, Strategier för att orka ge fortsatt god omvårdnad, Platsens betydelse för vårdandet, Att verka som patientens advokat samt Teamets betydelse för personcentrerad vård.  Utifrån dessa underteman skapades två huvudteman: Ett vårdande som väcker mycket känslor och Att vårda i en miljö som utmanar. I studiens resultat framkom sjuksköterskors upplevelser av att inte räcka till och att inte kunna tillhandahålla god vård och ett värdigt avslut till den döende patienten på den somatiska vårdavdelningen. Det framkom även en upplevd frustration över bristande teamsamverkan samt över att vårdmiljön inte var anpassad efter de palliativa behoven hos patienter i livets slut. Författarna ser ett behov av ytterligare forskning som berör sjuksköterskornas arbetssituation och vårdmiljön på en somatisk vårdavdelning, för att värna om sjuksköterskans välmående och den döende patientens rätt till adekvat vård och en värdig sista tid i livet.
68

Överflyttning från intensivvårdsavdelning till allmän vårdavdelning : Patienters och närståendes upplevelse – En litteraturstudie / Transfer from an intensive care unit to a general care unit : Patients' and relatives’ experiences – A literature review

Bergwall, Olle, Almqvist, Jan Gustav January 2024 (has links)
Bakgrund: Överflyttningen för patienter mellan IVA och allmän vårdavdelning kan leda till psykisk och fysisk påfrestning för både patienter och närstående. För att skapa en god omvårdnad vid överflyttningen behöver patienters och närståendes upplevelser undersökas för att identifiera vilka behov de uttrycker. Syfte: Beskriva patienters och närståendes upplevelser av överflyttningen från IVA till en allmän vårdavdelning. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv manifest ansats där analysen utgick från fjorton vetenskapliga artiklar. Resultat: Fem kategorier: Att uppleva missnöje, ångest, och otrygghet innan överflyttningen från IVA, Att uppleva förlust av kontroll och trauma under överflyttningen, Att uppleva tvivel, sårbarhet, och bristande förberedelse efter överflyttningen från IVA, Att uppleva brist på kommunikation och ett minskat stöd i den förändrande vårdmiljön, och Att överflyttningen blev ett steg i rätt riktning och gav tillbaka kontrollen. Upplevelserna går att koppla till vårdmiljön, kommunikationen, stödet från närstående och vårdpersonal, förberedelserna inför överflyttningen, och i vilken grad närstående och patienter involverades i vården. Slutsats: Interventioner bör sättas in tidigt i överflyttningsförloppet och inkluderar främst förberedande samtal och en uppdatering i utskrivningskriterierna från IVA. Ytterligare forskning krävs för att undersöka de rekommenderade interventionerna samt lyfta in sjuksköterskors perspektiv i överflyttningen.
69

Trycksårsförebyggande arbete : En systematisk litteraturstudie ur sjuksköterskors perspektiv

Hermansson, Elin, P. Öster, Jessica January 2019 (has links)
Bakgrund: Att ha ett trycksår innebär att huden och underliggande vävnad drabbas av en lokal skada, orsakad av syrebrist. Riskfaktorer för att drabbas av trycksår är bland annat nedsatt allmäntillstånd och begränsad rörlighet. Smärtan som ett trycksår medför kan upplevas på olika sätt, allt från att det tar över hela livet till att patienter döljer den. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av trycksårsförebyggande arbete, vid arbete på vårdavdelningar. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie, baserat på tolv vetenskapliga artiklar, som analyserats enligt en analysmetod. Resultat: Analysen presenteras i två teman: “Vikten av kunskap” och “Vikten av omgivande resurser”, som resulterade i totalt fem sub-teman: “Behov av utbildning för ökad förståelse”, “Tidigare erfarenheter av att behandla trycksår”, “Patienters roll”, “Vårdpersonalens betydelse” samt “Organisationens förutsättningar”. Slutsatser: Förebyggande av trycksår kräver en viss kunskap och kompetens hos sjuksköterskor för att effektivisera detta arbete. Sjuksköterskor beskrev även vikten av teamarbete och planering, vilket försvåras av tids- och personalbrist. Sjuksköterskor upplever en maktlöshet kring det trycksårsförebyggande arbetet, då de saknar vissa förutsättningar för att kunna optimera vården. Samtidigt kan det trycksårsförebyggande arbetet minska kostnaderna för sjukvården.
70

Hur genomförs omvårdnaden i livets slutskede på en akutkirurgisk vårdavdelning? : En intervjustudie

Lilljeqvist, Linda, Nordström, Erica January 2017 (has links)
Background: The purpose of end-of-life care is to relieve suffering and optimize quality of life. Important tasks for healthcare professionals are symptom alleviation and facilitate well-being. It is common for patients, who are treated palliative, to die within the surgical wards. The environment can be stressful and it is not always optimal for these patients to be cared for there. Aim: The aim was to describe how end-of-life care was delivered for patients in surgical wards, according to the nurses, with specific focus on the fundamentals of care. Method: Semi-structured interviews with 12 registered nurses in two surgical wards. The interviews were analysed using a qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in three categories: The nursing needs of patients at the end-of-life, The organization's negative impact on patient care and Adapted care based on the patient and relative’s needs. The results showed that organizational factors such as lack of time and resources, but also lack of knowledge among the healthcare professionals, could lead to difficulties to fulfill both the physical and psychosocial needs of the patient. When a person-centered care was used the needs of the patients were easier to fulfill and the nursing care functioned in a better way. Conclusion: Person-centered care is an important part of end-of-life care. The healthcare professionals at surgical wards care for this patient-group in a dedicated way, and nursing around them usually operate well, except when there is a lack of time and more acute situations must be prioritized. There is a need to increase the knowledge of palliative care among the healthcare professionals. / Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede ska lindra lidande och främja livskvaliteten. Viktiga uppgifter för sjukvårdspersonalen som vårdar patienter i livets slutskede är att ge symtomlindring och underlätta välbefinnandet. Det är vanligt att patienter som vårdas palliativt i livets slutskede avlider inom slutenvården och på kirurgiska vårdavdelningar. På dessa avdelningar kan miljön vara stressig och det är inte alltid optimalt att denna patientgrupp vårdas där.  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor ansåg att omvårdnaden genomfördes för patienten som vårdats i livets slutskede på en akutkirurgisk vårdavdelning, med specifikt fokus på de fundamentala delarna av vården. Metod: Semistrukturerade intervjuer med 12 sjuksköterskor från två kirurgiska vårdavdelningar. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Omvårdnadsbehoven hos patienten i livets slutskede, Organisationens negativa inverkan på patientens omvårdnad och Anpassad vård utifrån patienten och dennes anhöriga. Resultatet visade att organisatoriska faktorer som tids- och resursbrist, men även kunskapsbrist hos sjukvårdspersonalen, gjorde att patienternas fysiska och psykosociala omvårdnadsbehov inte alltid blev tillgodosedda. När vården var personcentrerad och patienterna delaktiga ansåg sjuksköterskorna att omvårdnaden genomfördes på ett bättre sätt. Slutsats: En personcentrerad vård är viktigt för både patienter, som befinner sig i livets slutskede, och deras anhöriga. Sjukvårdspersonalen på akutkirurgiska vårdavdelningar är engagerade i denna patientgrupp och omvårdnaden kring dem fungerar oftast bra. Det händer dock att tiden inte räcker till för patientgruppens komplexa omvårdnadsbehov och andra akuta situationer prioriteras ibland före. Det finns ett behov av att öka kunskapen om palliativ vård hos personalen som vårdar dessa patienter.

Page generated in 0.0437 seconds