Dagens kroppsideal har blivit för många människor ett ideal som inte är realistiskt eller sunt. Dagens rådande uppfattningen angående vad som är hälsosamt för kroppen påverkar på flera sätt människor negativt. Emellertid skapar olika typer av attityder svårigheter för föräldrar som lever tillsammans med ett barn som har övervikt. I vårdrelationen ses behov av att möta föräldern och att bekräfta föräldern i dess livsvärld, varför sjuksköterskan till stora delar behöver sätta sig in i varje enskild förälders och familjs situation. Syftet med studien är att undersöka föräldrars erfarenheter av att vara förälder till barn med övervikt. Det kan i sin tur leda till en förklaring och ge förståelse för föräldrarna som lever tillsammans med ett överviktigt barn. Studiens resultat bygger på en litteraturstudie av nio artiklar. Samtliga artiklar söktes i den internationella databasen Cinahl. Resultatet visar att föräldrarnas erfarenheter innebär känslor av oro, skuld och ambivalens. Utöver detta har föräldrars negativa upplevelser av bemötandet från sjuksköterskor av deras barn och av dem själva blivit identifierade. Föräldrars erfarenheter kan bidra till en utveckling av lidande hos dem. Med den grund diskuteras betydelsen av vårdrelationen för att stärka föräldrarna i sin föräldraroll där stöttning och delaktighet är centralt. Att minska lidandet hos föräldrarna är en av delarna man bör arbeta med under viktminskningsbehandlingen av överviktiga barn. Vårdrelationen gynnas främst av känslor av delaktighet och tillit, samt av att sjuksköterskan ger ett gott bemötande. Genom ett välplanerat upplägg och en väl beskriven vårdplanering kan sjuksköterskan arbeta på ett stödjande sätt för föräldern. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Människor söker idag vård på akutmottagningar för att de är sjuka och skadade. Dessa patienter är sårbara i den akuta situationen och kräver därför att få ett bra bemötande av akutmottagningens personal samt adekvat bedömning och behandling på kort tid. De flesta som söker till akutmottagningen är äldre patienter. Antalet äldre ökar kraftigt i framför allt Sverige men antalet platser på akutmottagningar och sjukhus minskar. Den ökande pressen är stressande för bland annat sjuksköterskan på akutmottagningen och det kan leda till ett försämrat vårdarbete och bemötande. Antalet klagomål om dåligt bemötande av personalen i akutmottagningar har ökat. Dåligt bemötande leder till att patienten känner sig kränkt och nedvärderad. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans upplevelse av stress och dess påverkan på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Examensarbetet är en litteraturstudie av både kvantitativa och kvalitativa studier. En sökning av litteratur som främst beskriver sjuksköterskans upplevelse av stress vid akutmottagning samt hur stress påverkar omvårdnadsarbetet. Studierna som använts är publicerade från år 2002 till om med år 2011. Det finns olika faktorer som skapar stress hos sjuksköterskor på akutmottagning. Stress är en bidragande orsak till ett dåligt patientbemötande som påverkar omvårdnaden och sjuksköterskan psykiskt och fysiskt. Genom att öka kunskapen om stress och dess påvkan inom akutsjukvård kan sjuksköterskor få mer hjälp att identifiera stressorer och genomföra förbättringsarbeten för att påverka stressorerna. / Program: Sjuksköterskeutbildning

No description available.

<p> </p><p>HIV (humant immunbristvirus) är en sjukdom som bryter ned kroppens immunförsvar och utan bromsmedicin är risken stor att drabbas av den sekundära fasen, AIDS. Sjukdomen, som globalt innefattar cirka 33 miljoner virusbärare, har inget botemedel, vilket leder till att många människor avlider av sjukdomen. Eftersom det finns så många HIV-smittade människor, är sannolikheten stor att sjukvårdspersonalen möter dessa patienter inom de olika delarna av sjukvården. Förståelsen för hur dessa patienter upplever en vårdrelation med sjukvårdspersonal är viktig för att kunna ge dessa patienter en god vård.</p><p><strong>Syftet med studien är att beskriva HIV/AIDS-positiva patienters upplevelser av vårdrelationen med sjukvårdspersonal. I detta examensarbete inom vårdvetenskap gjordes en systematisk litteraturstudie efter Evans (2002) modell, där vetenskapliga artiklar av kvalitativ design analyseras vilket är en <strong>metod för att finna ny kunskap som besvarar syftet. <strong>Resultatet kan delas in i tre olika teman; upplevelser av trygghet, upplevelser av att inte bli bekräftad och upplevelser av att känna avvisning och skam. Det förekommer att HIV-positiva patienter antingen blir vägrade vård eller att de själva väljer att inte söka vård på grund av sjukdomen och att sjukvårdspersonal undviker fysisk kontakt. Alla HIV-positiva patienter är inte missnöjda med vården, vilket redovisas i studien. <strong>Diskussionen utgår från Katie Erikssons (1987; 1990; 1994; 1995) teori om vårdlidande och tar upp olika orsaker till varför vårdlidande uppstår med fynden i resultatet som utgångspunkt. Författarna föreslår att ökad kunskap ska införas på alla vårdnivåer för att ge en ökad medvetenhet, vilket ger patienterna trygghet. </strong></strong></strong></strong></p>

HIV (humant immunbristvirus) är en sjukdom som bryter ned kroppens immunförsvar och utan bromsmedicin är risken stor att drabbas av den sekundära fasen, AIDS. Sjukdomen, som globalt innefattar cirka 33 miljoner virusbärare, har inget botemedel, vilket leder till att många människor avlider av sjukdomen. Eftersom det finns så många HIV-smittade människor, är sannolikheten stor att sjukvårdspersonalen möter dessa patienter inom de olika delarna av sjukvården. Förståelsen för hur dessa patienter upplever en vårdrelation med sjukvårdspersonal är viktig för att kunna ge dessa patienter en god vård. Syftet med studien är att beskriva HIV/AIDS-positiva patienters upplevelser av vårdrelationen med sjukvårdspersonal. I detta examensarbete inom vårdvetenskap gjordes en systematisk litteraturstudie efter Evans (2002) modell, där vetenskapliga artiklar av kvalitativ design analyseras vilket är en metod för att finna ny kunskap som besvarar syftet. Resultatet kan delas in i tre olika teman; upplevelser av trygghet, upplevelser av att inte bli bekräftad och upplevelser av att känna avvisning och skam. Det förekommer att HIV-positiva patienter antingen blir vägrade vård eller att de själva väljer att inte söka vård på grund av sjukdomen och att sjukvårdspersonal undviker fysisk kontakt. Alla HIV-positiva patienter är inte missnöjda med vården, vilket redovisas i studien. Diskussionen utgår från Katie Erikssons (1987; 1990; 1994; 1995) teori om vårdlidande och tar upp olika orsaker till varför vårdlidande uppstår med fynden i resultatet som utgångspunkt. Författarna föreslår att ökad kunskap ska införas på alla vårdnivåer för att ge en ökad medvetenhet, vilket ger patienterna trygghet.

Bakgrund: Anorexia nervosa drabbar ca 1 procent av alla kvinnor och 0,1 procent av alla män innan 18 års ålder i Sverige. Patientgruppen återfinns i både allmänsjukvård och psykiatriska vårdavdelningar. Sjuksköterskan behöver redskap för att utveckla en vårdrelation till dessa patienter, då vårdrelationen är essentiell för att uppnå hälsa. Syfte: Att belysa de olika faktorer som påverkar vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient med diagnosen anorexia nervosa. Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie. Totalt åtta artiklar analyserades för att få fram ett resultat. Resultat: Vi kom fram till fyra kategorier som påverkade vårdrelationen. Dessa är bemötande, kunskap, föreställningar och kontroll. Slutsats: Vi kom fram till att en medvetenhet och kunskap om dessa faktorer hos sjuksköterskan bör leda till en förbättrad vårdrelation.

Bakgrund: Det ökande antalet anmälningar till patientnämnder och Socialstyrelsen handlar iallt större utsträckning om patienters upplevelser av brister i möten med vårdpersonal. Inom vårdvetenskapen beskrivs begreppet vårdrelation som en grundläggande förutsättning för vårdandet. När sjuksköterskor misslyckas med att skapa vårdrelationer som är vårdande kan detta leda till ett vårdlidande och patienter fråntas rätten att vara delaktiga i sin hälsoprocess. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors beskrivningar och upplevelser av vad som gör vårdrelationer vårdande. Metod: Som metod användes en litteraturöversikt vilken baserades på en analys av tiokvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom fyra teman som svarade mot syftet: medkänsla, närvaro, mod och att ta sig tid. Dessa teman går delvis in i varandra. Vårdrelationen blir vårdande när sjuksköterskan har mod att vara närvarande i mötet med patienten och har ett personligt engagemang, har den kreativa förmågan att lyssna och verkligen ta sig tid att höra vad patienten förmedlar. Diskussion: Det finns en risk att mänskliga värden går förlorade när sjuksköterskan har fokus på att utföra uppgifter och patienten objektifieras. Sjuksköterskans kunskap och medvetenhet om existentiella och medmänskliga behov behöver lyftas fram i vårdandet. Nyckelord: Vårdrelation, närvaro, medkänsla, mod. / Background: The increasing number of complaints to patient boards and Swedish board of social welfare focus on patients' perceptions of gaps in encounters with health professionals. In health science, the concept of caring relations is described as a fundamental prerequisite for caring. When nurses fail to provide caring relations may lead to a suffering for the patient and they are deprived of the right to participate in their health process. Aim: The aim of this study was to highlight nurses' descriptions and experiences of what makes the caring relationship caring. Method: A literature review based on an analysis of ten qualitative research articles was performed. Findings: The results revealed four themes that responded to the aim: compassion, presence, courage and take your time. These themes are partly intertwined. The caring relationship becomes caring when the nurse has the courage to be present in the meeting with the patient and has a personal commitment, has the creative ability to listen and really take the time to hear what the patient conveys. Discussion: There is a risk that human values are lost when the nurse ends up in performance and performs tasks. A nurse's knowledge and consciousness of existential and interpersonal needs must be highlighted in caring. Keywords: Caring relationship, presence, compassion, courage.

Bakgrund: Personer med demenssjukdom känner ofta ett utanförskap på grund av svårigheter att kommunicera. Vårdare som möter dessa personer har en viktig roll i att stödja välbefinnande, livskvalitet och möjlighet att delta i den dagliga omvårdnaden. Om kommunikationen och bemötandet inte anpassas efter den demenssjukes förmåga och han/hon inte ses som unik individ kan det leda till att personens kapacitet minskar. Syfte: Syftet var att beskriva hur vårdpersonal genom kommunikation och bemötande kan skapa förutsättningar för personer med demenssjukdom att delta i sin dagliga omvårdnad. Metod: Litteraturstudie baserad på 12 artiklar. Resultat: Det framkom att vårdare genom att kommunicera och bemöta med närvaro i mötet och förmedla glädje, kunde skapa förutsättningar för personer med demenssjukdom att delta i omvårdnaden. Att närvara i mötet innebar att vara lyhörd, tydlig och bekräfta personen. Bekräftelsen kunde ske genom att visa intresse, respekt, förtroende, stödja minnet och sträva efter jämställdhet och gemenskap. Diskussion: Det viktigaste fyndet var betydelsen av att bekräfta personen med demenssjukdom vilket får stöd i teorin bakom personcentrerad vård och bekräftande omvårdnad. Det finns behov av fortsatt forskning och utveckling av klinisk verksamhet relaterat till kommunikation och bemötande av personer med demenssjukdom. / Background: People with dementia often feel alienated because of difficulties in communicating. Caregivers who meet these persons have an important role in supporting wellbeing, quality of life and the possibility to participate in daily care. If communication and treatment is not adapted to the person with dementia and he or she is not seen as unique individual, it can lead to reduction of the person’s capacity. Aim: The aim was to describe how caregivers through communication and treatment can create conditions for persons with dementia to participate in their daily care. Method: Literature review based on 12 articles. Result: It was revealed that caregivers by communicating and responding with presence in the meeting and conveying joy could create conditions for persons with dementia to participate in their own care. Presence in the meeting was to be responsive, distinct and confirm the person. The confirmation could be done by showing interest, respect, trust, support memory and promote equality and community. Discussion: The most important finding was the importance of confirmation, which is supported by the theory behind person-centred care and confirming nursing. There is need for continued research and development of clinical practice about communication and treatment of persons with dementia.

Bakgrund: Cancer är en vanlig sjukdom som drabbar tusentals människor varje år. För dessa människor förändras livet drastiskt. Genom en god vårdrelation kan en del av lidandet lindras. Det finns även lagar som framhåller att det är viktigt att främja för en god relation mellan patient och sjukvårdspersonal. I tidigare forskning framkommer det även att en del sjuksköterskor upplever att det är svårt att samtala med patienter med cancer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur en god vårdrelation kan skapas i mötet med patienter som drabbats av cancer. Metod: Studien är genomförd med kvalitativ ansats och baseras på fem självbiografier som valdes utifrån uppsatta urvalskriterier. Materialet analyserades m.h.a. Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: En god vårdrelation beskrivs i resultatet genom tre huvudkategorier, vilka är: bemötande av patienter med cancer, trygghet i vårdrelationen och yrkeserfarenhetens betydelse. Slutsats: Genom en god vårdrelation som bygger på att patienten ska känna trygghet till följd av bl.a. tillräcklig information, humor, engagemang och att bli sedd som en människa kan ett vårdlidande undvikas.

No description available.