Bakgrund: I samband med ett ökat multikulturellt samhälle talas det många olika språk vilket i sin tur kan skapa språkbarriärer. I vården är kommunikation nödvändigt och en viktig parameter i relation till kvaliteten på vården och patientens upplevelse. Informationsutbyte baseras på fungerande kommunikation och på att materialet är presenterat på ett sätt att mottagaren förstår det. Kommunikationen är också grundläggande för att patienten ska kunna utrycka sig och erbjudas adekvat hjälp vilket kan försvåras vid en förekommande språkbarriär. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur patienter upplever språkbarriärer och hur detta påverkar vården då sjuksköterska och patient talar skilda språk. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. 15 artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl har valts ut och kvalitetsgranskats. Artiklarna analyserades för att hitta meningsbärande innehåll. Det slutgiltiga resultatet sammanställdes genom huvudkategorier och underkategorier och presenteras i löpande text i resultatet. Resultat: Resultatet visar att språkbarriärer påverkar vården relaterat till informationsöverföring, sjuksköterskepatientrelation, vårdkvalitet, diskriminering, tolk och patientupplevelse. Resultatet visar att språkbarriärer påverkar kvaliteten på vården negativt då adekvat tolkning eller information inte kan erbjudas. Konklusion: I relation till språkbarriärer förekommer flera hinder i möjligheten att få god vård. Patientens upplevelse hotas och när kommunikationen inte fungerar hindrar detta möjligheten för patienten att förstå och vara delaktig i sin vård. Patienten är också i beroendeställning i förhållande till andra då en tredje part måste användas vid kommunikation. Vidare hotas också patientens möjlighet till integritet då anhöriga används som tolk vilket kan leda till att patienten inte vill dela all information. / Background: In relation with an increased multicultural society a lot of different languages are spoken which can lead to language barriers. In nursing care communication is an essential part related to the quality of care and the experience of the patient. Information is based on functional communication and that the information is presented so that the patient can understand it. Communication is also a foundation for the patient to be able to express herself and can be hindered by a language barrier. Aim: The aim of this study was to explore how language barriers are experienced by patients when the nurse and patient speak different languages. Method: Literature study with qualitative approach. 15 articles were selected from Pubmed and Cinahl. The articles were reviewed to decide the quality and analysed. The finish result was categorized in main- and subcategories and presented in the results. Results: Results show that language barrier has an effect to nursing care in relation to information, patient- nurse relation, and quality of care, discrimination, interpreter and the experience of the patient. Language barriers had a negative effect of the quality of care that patients experienced. Conclusion: In relation to language barrier the studies present multiple hinders in the opportunity to access good care. The experience of the patient is threatened and when the communication is failing this makes it difficult for the patient to understand and be a part of their own situation. The fact that there is a third part to interpreter can affect the willingness of the patient to share information, especially if there is a family member working as an interpreter.

Fler patienter vill vara nära deras anhöriga i livets slut och väljer därför att vårdas i hemmet. Dagens hemsjukvård kräver att sjuksköterskan har bred kunskap då svårt sjuka patienter vårdas. Palliativ vård är komplext och sjuksköterskan bör vara trygg i sig själv och i sin roll för att kunna ge en god vård i livets slut. För att god vård ska kunna ges till patienter i livets slut i det egna hemmet bör mer tid vara avsatt för sjuksköterskan, då arbetet med palliativa patienter är mer tidskrävande. Resultatet visar att den erfarna sjuksköterskan känner sig trygga i vårdandet av palliativa patienter i hemsjukvården. De önskar regelbunden utbildning för att uppdatera sin kunskap. Nyutbildade sjuksköterskor kan känna sig utelämnade i det självständiga arbetet och önskar mer stöd av ledningen. Sjuksköterskan beskriver betydelsen av att ha kollegor nära som stöd. Sjuksköterskan beskriver vikten av att ha en god relation till patient och anhöriga i palliativ hemsjukvård. När hemmet blir en vårdplats är det viktigt att kommunicera väl för att inte åsidosätta patientens integritet. Resultatet bygger på kvalitativa artiklar som först granskades med hjälp av Karlstads Universitets mall och som sedan analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell. Analysen resulterade i 3 huvudteman och 5 underteman. Huvudfynden belyser betydelsen av att ha goda relationer till patienten och anhöriga. Att sjuksköterskan är i ständigt behov av utbildning då palliativ vård är ett kompetenskrävande område. Sjuksköterskan är i stort behov av stöd från kollegor och ledningen, men anser att stödet från ledningen är bristfällig. Det sista huvudfyndet var utmaningarna som finns i arbetet med palliativa patienter i hemmet.

Bakgrund: Personcentrerad vård strävar efter att se till hela människan och inte enbart till en sjukdom. Sjuksköterskorna ska ta hänsyn och lyssna på patienternas berättelser och planera omvårdnaden i samråd med dem. Patienterna vill ses som unika individer där de får vara delaktiga i vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av personcentrerad vård. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes som inkluderar tio artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Utgår från två teman och fem subteman. Det första temat var vårda utifrån en helhetssyn med tre subteman som var att skapa en förståelse för patienterna, att skapa en god relation till patienterna och att eftersträva en god kommunikation vid samtal i vården. Det andra temat var begränsade förutsättningar med två subteman som var att uppleva sig otillräcklig i vårdandet och att uppleva ett bristande samarbeta i vårdteamet. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att personcentrerad vård var betydelsefullt, det bidrog till ett ökat välbefinnande hos patienterna och anhöriga. Vården formades efter patienternas unika situation och behov, där sjuksköterskorna synliggjorde hela människan. Sjuksköterskorna upplevde även sig själva vara otillräckliga. De upplevde att tiden inte räckte till och att arbetsbelastningen var hög. Det gav dem inte möjlighet att ge den vård och tid som de önskade.

Bakgrund: Att befinna sig i ett vårdande sammanhang kan bidra till upplevelsen av rädsla, oro och sårbarhet för patienter. Samtidig upplever patienter att förekomsten av en vårdrelation har en betydelse för upplevelsen av välbefinnande och tillfrisknande. Patienter upplever även att vården baseras på medkänsla vid de tillfällen sjuksköterskor engagerar sig i patienters lidande, är empatiska och förmedlar kärlek. Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelser av compassion fatigue. Metod: Systematisk litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: i resultatet framkom två teman; Att befinna sig i en kravfylld vård och Att finna kraft för att vårda. Där sjuksköterskors upplevelser av fenomenet beskrivs i sex subteman. Slutsats: sjuksköterskor upplevde att det fanns både faktorer som bidrog till upplevelsen av compassion fatiuge och faktorer som minskade upplevelsen av fenomenet. De upplevde att bidragande faktorer utgjordes av bristande tid tillsammans med patienterna, att bevittna lidande och att bli känslomässigt engagerad i patienters vård. Att ta hand om hälsan genom att finna stöd i betydelsefulla relationer, träning, en meningsfull fritid och att dra gränser mellan privatlivet och arbetslivet minskade upplevelsen av compassion fatigue. / Background: Being in the context of care may result in the experience the fear, anxiety and vulnerability for patients. on the other hand, patients feel that the existence of a caring relationship is important for the experience of well-being and recovery. Patients also feel that the care is based on compassion when nurse’s engage in the patients' suffering, are empathetic and uses love. Aim: to describe nurses' experiences of compassion fatigue. Method: systematic literature study with a descriptive synthesis. Result: Two themes emerged in the result; To be in demanding care and To find the power to care. Where nurses' experiences of the phenomenon are described in six subthemes. Conclusion: Nurses experienced that there were factors that contributed to the experience of compassion fatiuge and factors that decreased the experience of the phenomenon. They felt that contributing factors consisted of lack of time with patients, witnessing suffering and being emotionally involved in patients' care. When taking care of their health, by turning to important relationships, exercising, a meaningful spare time and to set boundaries between private and professional life diminished the experience of compassion fatigue.

Bakgrund: Personcentrerad vård förknippas med ett humanistiskt vårdande där utgångspunkten är patienters perspektiv. Sjuksköterskor ska synliggöra den hela patienten och visa en ömsesidig respekt för att kunna bevara patienters värdighet. Patienter och familjemedlemmar erfar att det är viktigt att sjuksköterskor kan se till den unika människan. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att arbeta med personcentrerad vård. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats med en beskrivande syntes har använts för detta examensarbete. Resultat: Sjuksköterskorna beskrev att arbeta med personcentrerad vård gav dem upplevelser av inre tillfredställelse. Upplevelsen av underlättning uppkom när patienter blev delaktiga och en relation kunde växa fram. Resultatet visade även på att sjuksköterskorna upplevde att de var otillräckliga i den hektiska arbetsmiljön som fanns och att det fanns organisatoriska hinder som försvårade utövandet av personcentrerad vård. Slutsats: Det var främst positiva upplevelser som framkom genom resultatet. Sjuksköterskor upplevde dock att det var svårt att arbeta med personcentrerad vård när organisationen inte tillhandahöll med tillräckliga resurser och utbildning. En översikt av sjuksköterskors upplevelser ger möjligheter för att lyfta fram brister och bidrar till en förståelse över att kraven inte endast ligger hos sjuksköterskorna utan även hos organisationen. / Background: Person-centered care is associated with a humanistic view, where the starting point is the perspectives of the patients. The nurse has to make the whole patient visible and show respect in order to preserve the dignity of the patients. Patients and family members experiences that it’s important that nurses can see the unique human. Aim: To describe the nurses' experience of working with person-centered care. Method: A systematic literature study with qualitative approach and a descriptive synthesis has been chosen. Results: Nurses described that a person-centered care gave them experiences of satisfaction. Experiences of relief arose when patients became involved and relationships could emerge. The result also showed that nurses felt that they were inadequate in the hectic working environment and that there were organizational barriers that hampered person-centered care. Conclusion: There were mainly positive experiences that emerged from the result. However, nurses felt that it was difficult to work with person-centered care when the organization didn’t provide adequate resources and education. Overviews of nurses' experiences provides opportunities to highlight deficiencies and contributes to an understanding that the requirements doesn’t only depend on nurses but also on the organization.

Bakgrund: Begreppet våld i nära relation inkluderar utsatthet för fysisk, sexuell, psykologisk, emotionell, materiell, ekonomisk samt social misshandel. Kvinnor utsätts i högre grad för våld i nära relationer än män, och våldet existerar i samtliga samhällsskikt, kulturer och åldrar. Våld i nära relationer klassas som ett stort samhällsproblem världen över. Att drabbas av våld i nära relation påverkar kvinnans fysiska och psykiska hälsa samt hennes livsvärld. Sjuksköterskor har en betydelsefull roll vid identifiering av våldsutsatta kvinnor.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer. Metod: Studien är utförd som en litteraturöversikt där tretton artiklar genom kvalitativ design har analyserats induktivt med stöd av Fribergs modell i fem steg. Resultat: Resultatet bildade två huvudkategorier; mötet och resurser samt fem subkategorier; relationen, identifikation, att finna tillfälle, arbetsplatsen och kunskap. Slutsatser: Att ställa frågan är komplext. När sjuksköterskor erhåller stöd, erfarenhet och utbildning upplever de en ökad trygghet vid mötet med våldsutsatta kvinnor. De blir därmed bättre på att identifiera våldsutsatta och på så vis minska ohälsa. Tydligare riktlinjer samt fortsatt forskning inom området behövs för en bättre helhetsvård.

Venösa bensår är en diagnos som drabbar många, främst äldre. Den vanligaste orsaken är venös insufficiens och sårläkningsprocessen kan ta lång tid. Det kan för individen medföra långvariga vårdkontakter eftersom frekventa såromläggningar ofta fordras. Detta kan ha en negativ inverkan på individens välmående både fysiskt, psykiskt och socialt, vilket i sig kan påverka hela livssituationen. Konsekvenser av bristande kunskaper kring såret och dess behandling kan leda till ett minskat välbefinnande. Syftet är att beskriva individers upplevelser av att leva med venöst bensår. Litteraturöversikt valdes som metod med inklusion på nio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visar att individerna uppvisar en känslomässig påverkan genom förändringar i det vardagliga livet samt uppvisar betydelsen av kunskap och stöd kring vad venöst bensår innebär för dem. Individerna visar även att deras upplevelser rör aspekter gällande fysiska, psykiska samt sociala faktorer och att dessa varierar från individ till individ. Avslutningsvis framkommer det att sjuksköterskan har en betydelsefull roll i vårdandet av dessa individer, där vården utgår från ett patientperspektiv där helheten av individens upplevelser synliggörs. Detta för att minska individens lidande, främja välbefinnandet samt öka livskvaliteten.

Bakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig ätstörning och den psykiatriska diagnos som har högst dödlighet. Sjukdomen utvecklas ofta i samband med bantning och anses vara ett komplext sjukdomstillstånd. Det är vanligt att personer som lider av anorexia nervosa har en negativ självbild med bristande självförtroende. Sjuksköterskor har en central roll i omvårdnaden av dessa patienter där vårdrelationen utgör en viktig del. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors vårdrelation till patienter med anorexia nervosa. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Studien inkluderar tio artiklar som har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades: En utmanande relation samt en nära relation. Till varje kategori identifierades två subkategorier. Resultatet visar att vårdrelationen var mångfasetterad, med både positiva och negativa aspekter. Den beskrevs som en utmanande relation, präglad av motstånd, bristande förståelse och en inre rollkonflikt hos sjuksköterskorna, samt som ett nära förhållande, där omsorgsfull interaktion och ständig närvaro i vårdmiljön var framträdande aspekter. Slutsats: Sjuksköterskor har en viktig vårdande roll där vårdrelation mellan sjuksköterska och patient är central. Ett personcentrerat förhållningsätt var betydelsefullt för att upprätthålla en god vårdrelation, samt för patienternas trygghet och välbefinnande. / Background: Anorexia nervosa is a serious eating disorder and the psychiatric diagnosis with the highest morality. The disease often develops in connection with dieting and is considered a complex disease state. It is common for the person suffering from anorexia nervosa to have a poor self-image with a lack of self-confidence. Nurses have a central role in the care of these patients, where the care relationship is an important part. Aim: To describe nurses´ care relationship to patients with anorexia nervosa. Method: A general literature review with a qualitative approach. The study includes ten articles and qualitative content analysis was used to analyze the articles. Result: Two categories were identified: a challenging relationship and a close relationship. For each category two subcategories were identified. The result showed that the care relationship was multifaceted, with both positive and negative aspects. It was described as a challenging relationship, characterized by resistance, lack of understanding and an internal role conflict within the nurse. It was also described as a close relationship, where careful interaction and constant presence in the care environment were prominent aspects. Conclusion: Nurses have an important caring role, where the care relationship between nurse and patient is central. A person-centered approach was crucial for maintaining a good care relationship and affecting patients' safety and well-being.

Substansberoende är ett hot mot såväl folkhälsan som mot personens individuella hälsa. Patienter med substansberoende upplever en stigmatisering, både i samhället och i möte med vården, vilket gör att de är mindre benägna att söka vård. Patienter färgas av erfarenheter där sjuksköterskan bemöter dem utifrån deras substansberoende vilket går emot sjuksköterskans roll som präglas av att möta alla människor som unika individer. Kärnan i sjuksköterskans profession är att ge vård på lika villkor, oavsett patientens bakgrund, där fokus riktas mot att värna om patientens värdighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med substansberoende. Då ambitionen var att synliggöra sjuksköterskors känslor och upplevelser, genomfördes metoden enligt en litteraturöversikt där studier med kvalitativa ansatser granskats. I resultatet framkom sjuksköterskors upplevelser av de utmaningar, lidande och prövningar som det innebär att vårda patienter med substansberoende. Det presenterades även positiva erfarenheter som präglas av ett vårdande som utgår från patientens individuella förutsättningar och motivation. I diskussionen framhävdes de gemensamma erfarenheter sjuksköterskor har av att vårda patienter med substansberoende, oavsett var i världen eller på vilken arbetsplats de arbetar så präglas upplevelsen till stor del av rädsla och okunskap. Slutsatsen blev därmed att mer forskning och kunskap kring att vårda dessa patienter behövs.

No description available.