Sammanfattning Titel:   Goodwill – att vara eller icke vara: En studie om revisorers syn på goodwill och granskningen av den i onoterade bolag. Seminarium: 2010-06-03 Institution:     Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kurs:                Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp Författare:      Emilie Båvner, Emelie Melin, Michael Sundh                               Handledare: Ulla Pettersson Examinator:   Cecilia Lindh Nyckelord:     Goodwill, granskning, revisor, värdering, avskrivning Problemformulering:   Hur värderas de framtida fördelar som goodwillen innebär och varför? Hur granskar revisorer den värderingen? Upplever revisorer några problem med goodwill vid granskningstillfället, varför eller varför inte? Vad har revisorer för syn på goodwill som en tillgång och varför? Syfte:   Uppsatsens syfte är att skapa en ökad förståelse för begreppet och revisorers syn på arbetet med goodwillposten. Syftet är även att beskriva vad begreppet innebär och vad revisorsprofessionen har för syn på goodwill. Vidare undersöks hur de intervjuade revisorerna går till väga vid en värdering av goodwill vid granskningstillfället samt om granskningen upplevs som problematisk. Metod:  I uppsatsen tillämpas en kvalitativ metod för att få en djupare förståelse kring hur revisorer ser på goodwill. De primärdata som ligger till grund för uppsatsens empiriska del utgörs av tre personliga intervjuer. Intervjufrågorna är öppet formulerade för att återspegla revisorernas egna tankar. Slutsats:  Bland de intervjuade revisorerna råder skilda meningar angående om något problem upplevs med goodwill. Ett problem grundar sig på att det är svårt att bedöma den framtida nytta som goodwill innebär. Kassaflödesmodeller används för att värdera ett företag som eventuellt ska förvärvas. Det värdet används sedan i förvärvsanalysen som i sin tur frambringar ett goodwillvärde. De intervjuade revisorerna har svårt att se goodwill som något annat än en tillgång, då ett företag varit villigt att betala ett överpris vid förvärvet. / Abstract Title:   Goodwill – to be or not to be: A study on auditor's view of goodwill and the examination of it in unlisted companies. Seminar date:   2010-06-03 Institution:  Mälardalens Högskola, School of Sustainable Development of Society and Technology Course:  Bachelor thesis in business administration, 15 credits Authors:  Emilie Båvner, Emelie Melin, Michael Sundh Advisor:   Ulla Pettersson Examiner:   Cecilia Lindh Keywords:   Goodwill, revision, auditor, valuation, amortization The main issue:  How are the future benefits of goodwill valued and why? How do auditors revise that valuation?                           Do auditors experience any problems with goodwill at the audit, why or why not? What are auditors’ opinions of goodwill as an asset and why? Purpose:  The purpose is to create a better understanding of the concept of goodwill and auditors opinion about working with goodwill. The purpose is also to describe what the concept means and which opinions the interviewed auditors have of goodwill. The thesis examines furthermore how auditors approach a valuation of goodwill at the audit and if the revision is perceived as problematic. Method:   In the thesis we have used a qualitative method in order to get a deeper understanding about auditors’ opinion of goodwill. The primary data, which forms the basis for the empirical part of the thesis, consists of three personal interviews. The questions in the interviews are openly formulated to reflect the auditors’ own thoughts. Conclusion:  There are different opinions among the interviewed auditors about having any problems experienced with goodwill. One problem is based on the difficulty of estimating the future benefits that goodwill means. Cash flow models are used to determine the value of a company that might be acquired. This value is then applied in the acquisition analysis that brings forth goodwill. The interviewed auditors think it is difficult to see goodwill as anything but an asset, since a buying company have actually been willing to pay an overprice by the acquisition.

Problemformuleringar: Hur går det undersökta företaget tillväga för att värdera sitt varulager? Har det undersökta företaget svårigheter med att värdera varulagret, i så fall vilka? Kan det undersökta företagets värdering av varulagret förbättras? Syfte: Syftet med kandidatuppsatsen är att beskriva och analysera varulagervärdering i ett tillverkande företag. Uppsatsen syftar till att undersöka om det uppstår svårigheter vid värdering av varulagret i det undersökta företaget och vilka dessa är. Den syftar även till att undersöka om företagets varulagervärdering kan förbättras. Metod: I uppsatsen har en kvalitativ metod valts. Referensramen är uppbyggd av vetenskaplig litteratur och artiklar. Empirin bygger på personliga intervjuer. Referensramen och empirin har ställts mot varandra i analysen för att slutsatser skulle kunna dras. Slutsats: Det undersökta företaget följer råden i BFNAR 2000:3 för värdering av varulagret även om inte huvudreglerna tillämpas. Företaget har vissa svårigheter med varulagervärderingen men dessa är inte betydande då värderingssystemet som helhet fungerar bra. De förbättringar företaget kan göra är att fastställa produkternas värde vid varje förädlingssteg, bli bättre på att följa upp förkalkyler med efterkalkyler, utbilda operatörerna för noggrannare rapportering samt förbättra värderingen vid månadsbokslut. / The main issue: How does the investigated company value it’s inventory? Do the investigated company have difficulties in valuing the inventory, if so, which? Can the investigated company’s inventory valuation be improved? Purpose: The purpose of the bachelor thesis is to describe and analyze inventory valuation in a manufacturing company. The thesis aims to investigate if difficulties arise in the inventory valuation in the investigated company and which they are. It also aims to investigate if the company’s inventory valuation can be improved. Method: In the thesis a qualitative method has been chosen. The frame of reference is composed of scientific literature and articles. The empirics are composed of personal interviews. The frame of reference and the empirics have been put against each other in the analysis for conclusions to be drawn. Conclusions: The investigated company conforms to the principles in BFNAR 2000:3 for the valuation of the inventory even if it doesn’t conform to the main principles. The company has some difficulties with the inventory valuation but these are not significant as the valuation system as a whole functions well. The improvements the company can make are to determine the value of the products at each processing step, become better at following up the pre calculations with after calculations, educate the operators for more accurate reporting and improve the valuation of monthly financial statements.

This paper adds to the understanding and transparency of equity pricing in emerging markets. Its novel contribution is that it empirically investigates the pricing of Country Risk in BRIC markets, using a two-factor intertemporal pricing model. Bridging the gap between academics and practitioners, this paper contributes to the debate as to whether or not it is justified to adjust discount rates for emerging market companies – as given by the CAPM – by including an unconditional country risk premium. In choosing between country risk proxies, the sovereign yield spread adjusted for relative equity volatility appears to supersede the classical sovereign yield spread in explaining return variations. Evidence is presented that country risk is priced in India and China indicating some type of market segmentation; in these markets, the addition of a country risk premium to the discount rate is justified. Moreover, the paper complements the market integration literature in that it is shown that the correlation between the change in country risk premium and the equity risk premium might show signs of market segmentation or market integration, rendering the pricing factor for country risk in specific countries significant or insignificant, respectively. © 2010 Soeriowardojo, G.T. All rights reserved.

During the eighties a new type of financial transaction started to emerge on an increasing basis. It was the so called “leveraged buyout” also known as the LBO. In the US private equity firms made it to the headlines in financial media from engaging in leveraged buyouts with small equity investments and large amounts of borrowed capital, their targets where large solid multinational corporations. Much has happened since the eighties. Back then leveraged buyouts where often associated with terms such as “Slash and Burn” or “Buy, Flip and Strip” often meaning hostile takeovers and huge layoffs. Today private equity firms focus more on active ownership, fast decisions without the bureaucracy of the stock market and long term value creation in order to profit from their buyouts. As private equity firms today invest tremendous amounts of capital through their private equity funds. Leveraged buyouts have become one of the major areas within investment banking. Even though the LBO is a common transaction it is often hard to find models used for valuation of such a deal. Private equity funds and investment banks all have their own valuation models but these are regarded as strictly confidential and seldom revealed to the public. Therefore the creation and publication of an LBO valuation model should be of great interest for everyone aiming at a future career within private equity, corporate finance or investment banking. This thesis derives a complete LBO valuation model including a framework for finding a suitable LBO target. The LBO valuation model is created in cooperation with the debt capital markets department at one of the leading investment banks in the Nordic region. The framework is based on a qualitative study conducted on seven of the most distinguished private equity firms active in Sweden. In order to show how the LBO valuation model and the framework works, both are applied on the retail company Björn Borg listed on NASDAQ OMX. To verify the accuracy of the framework, calculated return from the model is analyzed and compared to the indications given by the framework.

Fundamental analysts use basic fundamentals, which generally based on available public information, to determine a firm’s intrinsic value. Forecasting future performance is one of the key elements for doing fundamental analysis, and historical results are the foundation for future forecast. The analysis of this study is conducted into two sections with case studies in the airline business. Firstly, financial ratios are analyzed to examine whether low-cost or traditional airlines better perform their operations during a certain period. The other section is undertaking fundamental analysis of the case studies to evaluate current stock prices of representative airlines based on the potential future forecast. The model using for this valuation is the Residual Earnings Model. Key assumptions of future forecasts are mainly based on their historical ratios. Other related factor such as the gross domestic product (GDP) is included in forecasting sales growth rate because it is one of the key influences in the airline business. For ratio analysis, the findings suggest that low-cost airlines perform better operations based on five years average. However, the traditional airlines improve their performances significantly in the latest fiscal year. For equity valuation, the findings show that estimates of equity values of the airlines yield inconsistent results comparing to their stock prices. Possible reasons of the difference might be the improvement in key financial ratios of the airlines.

Sammandrag Det här arbetet riktar sig till ekonomer i olika företag och även blivande ekonomer som känner till den intensiva debatt som varit kring verksamhetsstyrning och som började med den så kallade Relevance Lost-kritiken. Det balanserade styrkortet som var ett av resultaten av debatten har också diskuterats men till stor del varit okritisk. Styrkortet har fått stor genomslagskraft och verkar ha kommit för att stanna, i alla fall under överskådlig tid. Debatten kring verksamhetsstyrning och det balanserade styrkortet har helt klart minskat i intensitet. Nu har det kommit en fortsättning på det balanserade styrkortet, den strategiska kartan, och den finns det inte särskilt mycket skrivet om. Därför är mitt arbete ett bidrag till diskussionen. Mitt syfte är att ge förståelse för de möjligheter, men också för de begränsningar som den strategiska kartan har. Värderingen har sin grund i min hermeneutiska kunskapssyn. Jag har därför i metodavsnittet gett en grundlig beskrivning av främst kunskapssyn och hermeneutik. Mitt arbete har varit en litteraturundersökning och därför finns det även ett grundligt avsnitt kring det. För att uppnå huvudsyftet har arbetet skett i tre steg. För att skapa förståelse för hur den strategiska kartan är uppbyggd och tänkt att fungera har jag presenterat en rätt fyllig beskrivning av konceptet i det första steget. Syftet med det andra steget har varit att få fram utvecklingen av styrning mellan det balanserade styrkortet och den strategiska kartan genom att titta på likheter och skillnader. Jämförelsen har byggt mer på att visa likheter och skillnader i den kunskapssyn som präglar de båda koncepten än på att visa faktiska likheter och skillnader. Detta har jag gjort via Jan Lindvalls beskrivning av idégrunder skiljt från teknik och Anthony G Puxtys klassificering i olika skolor. Jag har med hjälp av tankar jag lånat från dem presenterat åtta likheter och nio skillnader. Eftersom jag i steg två visat på likheter och skillnader mellan de båda styrkoncepten kunde jag sedan i det tredje steget göra en värdering trots att det, som jag berättat tidigare, inte finns speciellt mycket skrivet kring den strategiska kartan. Värderingen har gjorts utifrån mina tankar men det behövdes ändå verktyg för att skapa trovärdighet åt dem. Jag har därför använt författare som varit både positiva och negativa och presenterat deras åsikter som komplement till mina. Jag har presenterat sju diskussionsområden. Jag pekar på fördelar och nackdelar men säger inte vad som är bäst. I de flesta fall har jag svårt att se fördelarna för sig respektive nackdelarna för sig och därför känns det bättre för mig att ställa dem mot varandra. Min tolkande kunskapssyn gör att jag inte kommer med något facit om den strategiska kartan är bra eller dålig. Jag har däremot insett att det faktiskt har hänt mycket mer än vad jag trodde när jag började arbetet. Kaplan och Norton, som i grunden har ett systemsynsätt som till stora delar är lika som det tekniska, har utvecklats mot en mer tolkande kunskapssyn, vilket syns i vissa delar av den strategiska kartan. Sammantaget känns kartan som ett hjälpmedel för en modernare verksamhetsstyrning, men den är fortfarande endast ett styrverktyg. / Summary This work is directed to people who has an interest in the Relevance Lost debate and has knowledge of the intense debate that has been around management control. The Balanced Scorecard that was one of the results of the Relevance Lost debate has also been discussed but mostly in an uncritical way. The scorecard has had great penetrative power and seems to have come to stay, at least in the foreseeable future. The debate about management control and the Balanced Scorecard has definitely become less intense. Now there is a continuation of the Balanced Scorecard, the Strategic Map. There is not very much written about it. That is why my work is a contribution to the discussion. My purpose is to give understanding for the possibilities and the limitations of the Strategic Map. The valuation has its roots in my hermeneutic epistemological approach. Therefore I have given a thorough description of foremost epistemological approach and hermeneutics in the part concerning method. My work has been a study in literature and therefore there is thorough part around this as well. To achieve my main purpose the work has been done in three steps. To create an understanding for the construction of the Strategic Map and how it’s supposed to work I have in the first step presented a rather rich description of the concept. The purpose by the second step has been to produce the development of control between the Balanced Scorecard and the Strategic Map by looking into similarities and differences. The comparison has been built more on showing similarities and differences by the epistemological approach that characterize the two concepts than to show actual similarities and differences. I have used the description made by Jan Lindvall of the foundation of ideas separated from technique and the classification in different schools by Anthony G Puxty. I have with help by thoughts borrowed from them presented eight similarities and nine differences. Since I have pointed out similarities and differences between the two concepts in step two, I could make a valuation of the Strategic Map in step three, even though there isn’t much written about it. I have made the valuation out of my own thoughts, but I still needed tools for creating reliability for them. I have used authors who has been both positive and negative and presented their views as a complement to mine. I have presented seven areas of discussion. I point out both advantages and disadvantages but I don’t say what is best. In most cases I cannot see advantages for themselves or disadvantages for themselves. Therefore it feels better for me to put them against each other. My interpretive epistemological approach leads to my not presenting an answer whether the Strategic Map is good or bad, but I have realized that it actually has happened much more than I thought when I started my work. Kaplan and Norton who basically has a systems perspective, which in most parts is similar to the technique perspective, have developed to a more interpretive epistemological approach. That is shown in some parts of the Strategic Map. As a whole the Strategic Map feels like a tool for a more modern management control, but it is still just a control tool.

Purpose: The aim of the thesis is to identify principles of valuation and to reach a solution for how Statens järnvägar can present their leased railroad vehicles in the future. Methodology: The authors have done a case study through a qualitative approach. Interviews have been done with Statens järnvägar, Näringsdepartementet and Riksrevisionen. Annual reports from Banverket and Luftfartsverket have been studied. Theoretical perspectives: The regulations that rule the authorities are a base for the study. Earlier researches done within the subject are presented in this section. Empirical foundation: The empirical foundation of this study consists of primary- and secondary data. The primary data is collected from the interviews that have been done, whilst the secondary data is composed of annual reports, regulations and various other documents. Conclusions: The authors have come to the conclusion that the method of valuation that Statens järnvägar choose, depends a lot on the vehicles hypothetical future. It is difficult to say that only one of the methods would be the correct one. / Syfte: Studiens syfte är att kartlägga olika värderingsalternativ och komma fram till en lösning för hur Statens järnvägar kan redovisa sina leasade järnvägsfordon i framtiden. Metod: Författarna har gjort en fallstudie med kvalitativ inriktning. Intervjuer har gjorts med Statens järnvägar, Näringsdepartementet och Riksrevisionen. Årsredovisningar från Banverket och Luftfartsverket har granskats. Teoretiskt perspektiv: Till grund för studien ligger de regelverk som styr statliga myndigheter och affärsverk. I detta avsnitt tas det även upp tidigare forskning som gjorts inom ämnet. Empiri: Empirin består både av primärdata och sekundärdata. Primärdata är insamlad från de intervjuer som gjorts, medan sekundärdata är i form av årsredovisningar, regelverk och andra dokument. Slutsatser: Författarna har i slutsatsen kommit fram till att den värderingsmetod som Statens järnvägar väljer beror på fordonens tänkta framtid. Det är svårt att säga att endast en utav värderingsmetoderna skulle vara den korrekta.

The first two papers in this dissertation discuss a fairly recently developed research field, Space Syntax, and how the findings in this field may be used to understand spatial economic patterns such as geographic distribution of market rents. Both papers use standard econometric methods to investigate the relationship between rents and the so called integration value developed within Space Syntax. The integration value may be understood as a measure of the accessibility of a certain location in a street network. The measure is constructed using tools from graph theory and uses the shape of the street network as its only input. The papers estimate hedonic models of office and retail leases from central Stockholm to test whether the integration value can help explain rents. A statistically significant effect of integration value on both office and retail rent is found. It appears as if Space Syntax adds important information to the understanding of intraurban rent patterns. Illiquidity is a main feature of most property markets and market participants are therefore directed to property appraisals to obtain information about market values. The reliability of property appraisals is therefore an important research topic. The third paper studies the “rationality” of valuations by testing if capitalisation (cap) rates from individual discounted cash-flow (DCF) valuations are consistent with economic theory. Standard econometrics is used to study the variation in cap rates. For the most part the results support the hypothesis that appraisers are “rational” in the above mentioned sense. Illiquidity of direct property also poses a problem when constructing property price indices.  Lack of price observations and heterogeneity among the few observations available is likely to introduce noise in price indices based on transactions. Valuations are therefore often used instead to construct indices. These indices however suffer from a bias due to so called “appraisal smoothing”. In the fourth paper it is shown that, given certain assumptions, one may filter out noise in a transaction-based price index by regressing it on a valuation-based index (contemporaneous and lagged one period). The procedure may in some circumstances improve pure valuation- or transaction-based indices. / QC 20101201

Denna uppsats bygger på en kvantitativ studie där svenska börsnoterade företag undersöks. Syftet med uppsatsen är att ta reda på i vilken utsträckning olika investeringsmetoder används och att undersöka vilka variabler som påverkar användningen av dessa metoder. Vårt syfte är även att undersöka hur förändringen i användandet av metoderna över tiden ser ut bland svenska börsnoterade företag. Vi fokuserar på att undersöka huruvida företag blivit mer sofistikerade i sina investeringsbeslut. I studien har statistiska undersökningar gjorts baserade på en enkätundersökning. Både så kallade t-test och chi-2 test har använts för att finna signifikanta skillnader i användandet av olika metoder bland olika företagsgrupper. Enkäten skickades till alla 253 börsnoterade företag i Sverige år 2008 varav 87 svarade, vilket gav en svarsfrekvens på 34 %. Resultatet presenteras och jämförs med liknande studier som gjorts på amerikanska och europeiska företag för att påvisa skillnader och liknelser med USA och Europa. Genom att jämföra med en identisk studie från år 2004 har vi haft möjlighet att observera förändringar i det ansedda användandet av investeringsmetoder mellan år 2004 och 2008. De observerade förändringarna har sedan analyserats för att se om svenska börsnoterade företag blivit mer sofistikerade i sina investeringsbeslut. Våra resultat visar att svenska börsnoterade företag generellt sett överger investeringsmetoder som anses osofistikerade medan mer sofistikerade investeringsmetoder tenderar att användas i högre utsträckning. Förändringen i användandet av värderingsmetoder visar att osofistikerade metoder som internräntemetoden, återbetalningstidsmetoden och den redovisningsmässiga avkastningsmetoden minskat i användning. Användandet av metoden där företagen lyssnar till investerarnas avkastningskrav vid estimeringar av kostnaden för eget kapital, är den metod där det skett kraftigast minskning mellan 2004 och 2008, vilket går i linje med att företag tenderar att överge osofistikerade metoder. Svenska börsnoterade företag tenderar även att i högre utsträckning använda mer sofistikerade diskonteringsräntor vid investeringar utomlands 2008 jämfört med 2004 och dessutom tenderar företagen att justera för riskfaktorer i högre utsträckning. / This thesis predicates on a quantitative survey of listed firms in Sweden. The purpose of this thesis is to find out in which extent firms use investment methods and to investigate how the different variables (firm characteristics) affect the usage of the methods. Furthermore, we examine the change of the usage during a time period. We have focused at investigating whether firms have become more sophisticated in their investment decisions. In this study a statistical research is made through t-tests and chi-square tests based on a questionnaire in order to find significant differences in the usage of different methods among the different firm characteristics. The questionnaire was sent to all 253 listed firms in Sweden year 2008, where 87 CFOs responded to the survey which gave the response rate of 34%. We present and compare the results to similar surveys based on American and European firms to demonstrate differences and similarities to US and Europe. By comparing our results to an identical study from 2004 we can observe differences in the usage of investment methods between year 2004 and 2008. Later on we have analysed the disparities we discovered, to see whether the Swedish listed firms have become more sophisticated in their investment decisions. Overall, our results show that Swedish listed firms are abandoning methods that are considered as unsophisticated and that methods that are considered as sophisticated tend to be used more frequently. The difference in the usage of valuation methods shows that unsophisticated methods like internal rate of return, payback method and the accounting rate of return have decreased in usage. Among cost of equity estimations, asking the investors about their required return is a decreasingly used method, indicating firms have an increased tendency to go along with the sophisticated development. Swedish listed firms are also showing that they are using more sophisticated discount rates when investing abroad and furthermore they tend to adjust for risk factors more frequently 2008 compared to 2004.

Vid värdering av företag använder den professionella värderaren sig av olika värderingsmetoder för att fastställa ett värde på säljarens företag. Det är inte helt lätt att göra en bedömning då det kan variera hur mycket information som finns att grunda sin värdering på. Det kan även variera vilken metod som används beroende på vad förslags företag som skall värderas. Det går heller inte att få fram ett exakt värde utan det blir oftast ett intervallvärde som använd.Författarna kom fram till att en professionell företagsvärderare använder sig av två till tre olika värderingsmetoder vid värdering av onoterade företag. Det som avgör vilken metod som används är bland annat syftet med värderingen samt hur mycket information som erhålls av säljaren. Även köpare och säljare har undersökningsplikt respektive informationsplikt. Om detta sker ömsesidigt av båda sidor kommer förvärvet gå mycket lättare