<p>Over the past 20 years, retailers have embraced new international trends, which created a strong economic growth. Experiences are one of the trends that will be a significant part of future retail. The purpose of this thesis is to find components that can provide a positive experience in a clothing store to the customer. We have used a qualitative method with an inductive approach and the empirical data is collected through interviews. Literature we have chosen focus on how an experience is created in clothing stores. We have in our research found out that an experience is created through entertainment, products and personnel. The architecture, decor, props and activities that engage customers can create a store experience.</p>

<p>I denna uppsats undersöks om befintliga konsumtionsmodeller förbättras när det adderas en specifik variabel för framtidsförväntningar till dem eller om framtidsförväntningarna redan är inbakade i dessa modeller genom andra variabler. För att undersöka detta har en variabel för hushållens förväntningar adderats till två befintliga konsumtionsmodeller. Därefter har skillnaderna jämförs, dels i förklarningsvärde och dels i prognosförmåga. Undersökning baseras på svensk data från tidsperioden 1980 till 2006. Resultaten tyder på att hushållens förväntningar är icke-signifikanta i modellskattningarna. Den första modellen får dock signifikant bättre prognosförmåga då variabeln för framtidsförväntningar inkluderats.</p>

Over the past 20 years, retailers have embraced new international trends, which created a strong economic growth. Experiences are one of the trends that will be a significant part of future retail. The purpose of this thesis is to find components that can provide a positive experience in a clothing store to the customer. We have used a qualitative method with an inductive approach and the empirical data is collected through interviews. Literature we have chosen focus on how an experience is created in clothing stores. We have in our research found out that an experience is created through entertainment, products and personnel. The architecture, decor, props and activities that engage customers can create a store experience.

I denna uppsats undersöks om befintliga konsumtionsmodeller förbättras när det adderas en specifik variabel för framtidsförväntningar till dem eller om framtidsförväntningarna redan är inbakade i dessa modeller genom andra variabler. För att undersöka detta har en variabel för hushållens förväntningar adderats till två befintliga konsumtionsmodeller. Därefter har skillnaderna jämförs, dels i förklarningsvärde och dels i prognosförmåga. Undersökning baseras på svensk data från tidsperioden 1980 till 2006. Resultaten tyder på att hushållens förväntningar är icke-signifikanta i modellskattningarna. Den första modellen får dock signifikant bättre prognosförmåga då variabeln för framtidsförväntningar inkluderats.

Ett bruk, eller en stad/kommun/län, har ett omland som utgör det närliggande området. Omlandsbildningen styrs under 1850-talet och fram till de moderna industriernas framväxt under 1900-talet av (rå-)varor, tjänster, kommunikativa aspekter och arbetskraft. Utifrån dagens perspektiv är faktorer såsom arbetsmöjligheter avgörande, pendlingsavstånd dvs. en kommunikativ aspekt och företagens behov av arbetskraft. Bruken under 1800-talet kan tolkas fungera som en stat i staten. Det existerar en symbios mellan bruk och dess närliggande omland. Under denna tid börjar resurser i det närliggande området användas mer intensivt. Bruken blir mer eller mindre beroende av vad omlandet producerar för varor och tjänster. På detta sätt skapas ett samspel mellan bruk och omland där produkterna lägger grunden för omlandsbildningens utformning. Genom relationen bruk och omland involveras bönder och torpare m.fl utöver bruksarbetarna. Uppkomsten av bruksverksamheten skapar nya möjligheter för böndernas försörjning och marken kan utnyttjas ännu mer. Innan denna industriella förändring har bönderna endast försörjt sig på åkermarkens resurser och gårdens utmark ses mer som ett hinder och användes till uppodlingsreserv eller betesmark. Den mark som inte nyttjas till jordbruk kan genom bruksverksamhetens intresse få ett nytt användningsområde. Detta utnyttjande och tillvaratagande leder till nya försörjningsmöjligheter och överlevnad för de hårt arbetande bönderna. Det samspel som uppstår kan tolkas vara mer eller mindre ömsesidigt utifrån att lönerna ofta ges i form av naturaförmåner. Bruksherren äger en stor del av mark, bebyggelse och är en avgörande faktor i drivandet av ortens bruk. Vad som betraktas som omland kan ses utifrån flera perspektiv, såsom malmomland, skogomland och arbetskraftsomland etc. Geografiskt sett kan omlandsbildningen således se annorlunda ut beroende på flertalet faktorer. Denna undersökning fokuseras kring att studera omlandets roll närmare samt försöka lyfta dess förändrade karaktär under den historiska utvecklingen med betoning på 1850-talet. Fokus är lagt på relationen mellan bruk och omland där en hypotes ligger som grund, att omlandets karaktär är mer betydelsefull  och mer utnyttjad än utifrån dagens situation. Därefter har studien koncentrerats till vilka varor som omsatts mellan bruket och dess omland samt om karaktärsdrag såsom arbetskraft, varor och tjänster och kommunikationer illustrerar omlandets inverkan på samhället. Denna undersökning berör Åtvidabergs bruksbygd under 1850-talet till och med 1870-talet. Denna ort karaktäriseras som ett brukssamhälle som geografiskt sett ligger i södra Östergötland där kopparbrytningen är i fokus. För att klargöra detta omlandsbegrepp och formulera uppsatsens syfte tydligare har jag valt att framföra den tidigare forskningen i kommande avsnitt.

Inom EU har det sedan länge funnits en strävan att harmonisera skattesatser gällande moms mellan medlemsländerna. För 2015 har en ny momsregel trätt i kraft med syftet att långsiktigt skapa en mer rättvis konkurrens på marknaden inom EU. Motivet bakom regeln bottnar i s.k. strategisk momsplacering, vilket många storföretag inom IT ägnat sig åt. Företag har lokaliserat försäljningsverksamheter i länder där momssatserna varit väldigt låga och därmed kraftigt kunnat hålla nere skatteinbetalningarna. Med den nya regeln förändras regelverket gällande inbetalning av moms vid försäljning av elektroniska varor och tjänster till privatpersoner. Vid fortsatt försäljning av dessa varor ska moms betalas in till det land där konsumenten är bosatt. Den här studien har utifrån statistisk sekundärdata av omsättningsnivåer för relevant bransch, sökt finna ett samband mellan omsättning och valda variabler utifrån premisserna för den nya momsregeln. Detta har genomförts för ett urval av Europeiska länder. De mest framhävande analyserna har berört momssatsernas påverkan på dessa omsättningsnivåer. En tydlig ståndpunkt bakom motivet för den nya momslagen är att företagens lokaliseringsbeslut tidigare bestämts utefter momssatser. Med hjälp av ekonometrisk teori och regressionsanalyser har detta påstående försökts bemötas på bästa möjliga sätt. Resultaten från denna studie pekar på att ett sådant samband funnits. Lokaliseringsbeslut för företag som säljer ovannämnda varor och tjänster har påverkats av momssatser. Motivet bakom regeln går att styrka utifrån resultaten av denna studie. Samtliga omsättningsnivåer för undersökta länder har uppvisat ett statistiskt signifikant beroende av momssatser för undersökta perioder. / For a long time there has been an ambition to harmonize VAT rates among the member states within the EU. In 2015, a new VAT rule was introduced in order to realize this ambition and create a fairer competition within the market of EU. This new rule has been introduced due to strategically decisions made by companies dealing with VAT. Sales activities of larger corporations have been located in countries within the EU where the VAT rates have been very low, and thereby been able to pay low taxes. Along with the new VAT rule, the rules of payment with VAT concerning sales of electronic goods and services to individuals will change. VAT due to sales activities of these goods will be paid to the country of the consumer. This study has by statistical secondary data of relevant business tried to find a connection of the premises of this new VAT rule and turnover levels by a selection of European countries. Analyzes which concerns VAT, especially VAT rates in the different countries has been of major interest to analyze in this study. The new rule clearly state that corporation selling electronic goods today decide the location of sales activities with respect to VAT rates, and in this study that statement has been investigated with help of econometrical theory and regression analysis. The results of this study did indicate that such a link exists. The location decisions made by these companies are determined along with VAT rates. Therefore the motive behind the rule is justified based on the results of this study. The turnover levels for each country have all shown a statistically significant dependent of VAT rates for the investigated time periods.

Med det levnadssätt vi människor har idag krävs det femtio procent mer naturresurser än vad jorden har att erbjuda. Att det krävs en förändring syns bland Sveriges företag där 8 av 10 företagare nu väljer att arbeta med hållbarhet i någon form. Men samtidigt fortsätter vi i Sverige att öka vår miljöpåverkan, därför behövs förändring. Trots att fler individer har positiva hållbara attityder och en ökad medvetenhet om vår miljöpåverkan väljer inte mer än fem procent att konsumera hållbara produkter. Studier utförda på konsumtion visar att det finns ett gap mellan konsumentens attityd och beteende, då konsumenten inte väljer att köpa en hållbar vara trots hållbara attityder. Studier har funnit att det finns upplevda barriärer som försvårar att individens attityder överensstämmer med dennes beteende. För att förändra svenskars konsumtion menar vi att fokus bör flyttas och även innefatta försäljaren som individ, då dennes kunskap och hjälp efterfrågas av kunden och är en viktig del i köpsituationen. Då vi vet mycket om den ena individen i köpsituationen vill vi därför skifta fokus till den individ vi inte vet så mycket om, nämligen försäljaren. Vi har undersökt försäljarens kommunikation av hållbara varor, då förståelsen om försäljarens upplevda barriärer är begränsad. Vi fokuserar på försäljaren som individ med hållbarhet som ett övergripande tema och har använt oss av en kvalitativ forskningsansats. Vi har tagit hjälp av studier gjorda på attityd-beteendegapet hos konsumenten för att se om de barriärer som återfunnits hos konsumenten, när det kommer till konsumtion av hållbara varor, även går att återfinna hos försäljaren. Vi har även tagit hjälp av studier utförda inom etiskt beteende och andra studier på individens beteende för att få inblick i vad som påverkar människan att agera på ett visst sätt.   Studien bidrar till att öka förståelsen för vilka barriärer en försäljare kan uppleva för att kommunicera hållbara varor. Företag kan använda sig av studien för att uppmärksamma och arbeta för att minska de barriärer som finns hos försäljaren och kan på så vis få kunder att i större utsträckning välja hållbara varor framför andra och därmed bidra till en mer hållbar värld.

: Outsourcing har blivit en mycket vanlig företeelse i det moderna samhället och textilbranschen anses vara den geografiskt mest spridda industrin i världen med produktion oftast belägen i Asien. Outsourcing till trots finns det fortfarande vissa moment i värdekedjan som i stor utsträckning utförs i butik i Sverige trots att i stort sett alla andra tillverkande och sammansättande moment utförs i fabrik i låglöneländer. Ett av dessa moment är larmning av varor. Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur larmning av konfektionsplagg går till i svenska A-läge butiker samt analysera om förflyttningen av momentet bakåt i värdekedjan skulle kunna påverka detaljhandelns tidsbudgetering och lönsamhet. Frågeställningarna för studien är: På vilket sätt påverkar larmningsmomentets placering i värdekedjan butikens tidsbudgetering? Samt: Hur påverkas butikers lönsamhet av att larmningsmomentet förflyttas bakåt i värdekedjan? Den empiriska studien är indelad i tre delar; kvantitativa observationer i form av tidsstudier utförd hos tre butiker; kvalitativa intervjuer med sex tillfrågade butikschefer; samt kvalitativa intervjuer med huvudkontor från valda modeföretag. Tidsstudien har visat att larmningsmomentet av ett plagg i genomsnitt tar 7,7 sekunder. I ett presenterat exempel där en butik tar emot 4 000 plagg i veckan blir det totalt 8,6 timmar som i en butik lägger på larmningsmomentet per vecka. Studien har visat att om larmningsmomentet skulle outsourcas från butik till fabrik skulle tidsbudgeteringen i butik kunna omfördelas så att mer tid läggs på varumärkesbyggande åtgärder som integrerad informationsflöde från detaljist till huvudkontor, kundservice, försäljning samt vård av butik och lager. De insparade timmarna skulle också kunna tas bort från budgeten om butiken önskade, vilket inneburit en direkt kostnadsbesparing. I analysen presenteras ett exempel baserat på tidsstudien där de 8,6 timmar som läggs på larmningsmomentet multipliceras med en uppskattad personalkostnad per timma. Kvantifierat till ett år och med 100 butiker i fokus blev besparingen så stor som 8 452 100 kr för en butikskedja, förutsatt att inga oanade kostnader skapades. Studien har därmed kunnat visa att förflyttningen av larmningsmomentet bakåt i värdekedjan kan minska butikers kostnader och därmed påverka företagets Vinstmarginal (VM) och i förlängningen skulle det kunna generera högre Räntabilitet på Totalt Kapital (RTOT), även om det är med en hundradels eller tusendels procentenhet. / Program: Textilekonomutbildningen

<p>Det föreligger oundvikligen spänningar mellan intresset av att skydda miljön och intresset av varors fria rörlighet på den inre marknaden. Då harmoniserande gemenskapslagstiftning saknas bedöms vanligen frågan huruvida nationella miljöskyddsåtgärder skall tillåtas eller ej efter de restriktioner sådana åtgärder eventuellt kan medföra för den fria varurörligheten. Nationella handelshindrande miljöskyddsåtgärder kan under vissa förutsättningar medges undantag enligt artikel 30 EG- fördraget och/eller Cassis-doktrinen. Då harmoniserande gemenskapsbestämmelser saknas är nationella miljöskyddsåtgärder förenliga med Cassis-doktrinen förutsatt att åtgärderna är tillämpiga utan åtskillnad, proportionella, vilket innebär att det inte får finnas någonalternativ åtgärd genom vilken man på ett lika effektivt sätt kan uppnå samma miljömål, men som inte begränsar den fria varurörligheten i samma utsträckning, och nödvändiga. Miljöåtgärder som inte tillämpas utan åtskillnad kan endast berättigas av intresset av att skydda människors och djurs hälsa och liv samt bevarandet av växtarter, enligt artikel 30 EG-fördraget.</p>

<p><strong>Subject: </strong>This paper is about Brand Extension and if the process differs when a company extends its brand from a service to a product in comparison to an extension from a product to a product. As an example we have analyzed the mobile phone business and the mobile phone operators who launch their private branded mobile phones</p><p><strong>Purpose:</strong> The purpose of this paper is to analyze <em>how companies use brand extension from service to product as a part of their brand extension strategy.</em><strong></strong></p><p><strong>Method: </strong>A literature study was done in the brand extension area, but also in the area of brands to have a deeper understanding for the subject. A qualitative study with interviews was combined with a quantitative survey study. On the basis of the theories we could analyze the collected data and fulfill the papers purpose.</p><p><strong> Results: </strong>Important features and differences in services and products were identified and the importance of a strong brand identity before an extension. The consumers showed positive attitudes and reactions towards the companies brand extension strategies through the survey.</p>