Global ETD Search

1	En människas tillvaro : en analys av verklighetsuppfattningar utifrån filmen "The Truman show" Wennberg, Kristin January 2006 (has links) <p>Filmen "The Truman show" har använts som utgångspunkt för att diskutera hur människor uppfattar verkligheten utifrån sin livssituation. Tankar angående verklighet, media och tillvaro används för att diskutera filmens karaktärers medvetenhet och kunskap om sin egen situation. Då filmen handlar om Truman som filmas dygnet runt och sänds i en direktsänd TV-show över hela världen, utan att han vet om det, diskuteras även vilken roll media har för att skapa mening i människors vardagliga liv. Media används också för att förklara, enligt Truman, konstiga händelser vilket är meningen för att kunna hålla honom fortsatt omedveten om sin sanna tillvaro. Då personerna i filmen har olika kunskaper och erfarenheter om sin tillvaro, tas även tankar om detta upp för att visa på vad det är som gör att människor accepterar eller ifrågasätter sin situation. Med utgång från Trumans situation diskuteras även om människan har något fritt val att välja sin tillvaro.</p> Verklighetsuppfattning Film
2	En människas tillvaro : en analys av verklighetsuppfattningar utifrån filmen "The Truman show" Wennberg, Kristin January 2006 (has links) Filmen "The Truman show" har använts som utgångspunkt för att diskutera hur människor uppfattar verkligheten utifrån sin livssituation. Tankar angående verklighet, media och tillvaro används för att diskutera filmens karaktärers medvetenhet och kunskap om sin egen situation. Då filmen handlar om Truman som filmas dygnet runt och sänds i en direktsänd TV-show över hela världen, utan att han vet om det, diskuteras även vilken roll media har för att skapa mening i människors vardagliga liv. Media används också för att förklara, enligt Truman, konstiga händelser vilket är meningen för att kunna hålla honom fortsatt omedveten om sin sanna tillvaro. Då personerna i filmen har olika kunskaper och erfarenheter om sin tillvaro, tas även tankar om detta upp för att visa på vad det är som gör att människor accepterar eller ifrågasätter sin situation. Med utgång från Trumans situation diskuteras även om människan har något fritt val att välja sin tillvaro. Verklighetsuppfattning Film
3	I centrum för media - en analys av mediedrevet mot Lars Danielsson Juslin, Kajsa January 2008 (has links) <p>Syfte: Studiens syfte är att se hur Lars Danielsson har framställts i tidningar under våren 2006 med tanke på oklarheterna kring hans telefonsamtal den 26 december 2004; den dag som tsunamikatastrofen drabbade stränderna runt Bengaliska viken och släckte ungefär en kvarts miljon människoliv.</p><p>Metod: I studien har en kvalitativ metod använts och analysen utgår från kritisk diskursanalys av två artiklar från Dala-Demokraten och tre artiklar från Aftonbladet och Svenska Dagbladet, slutligen också tre blogginlägg och deras underliggande kommentarer. Den aletiska hermeneutiken är det kunskapsteoretiska förhållningssättet.</p><p>Slutsatser: De olika tidningarna skiljde sig nämnvärt från varandra, men bidrog på olika sätt till det drev som pågick. Aftonbladet var den tidning som främst målade upp Danielsson som en syndabock; han fick i de analyserade artiklarna stå i centrum för regeringens arbete den 26 december då jättevågen sköljde in över stränderna. Det var också Aftonbladet som främst riktade kritik mot Danielssons moral, både när det gällde lögnerna och även genom kritik mot användningen av regeringsplanet. Svenska Dagbladet skrev också om drevet och citerade flera gånger andra medier. Tidningen riktade dock inte kritiken direkt genom skribenten utan lät den komma fram genom intervjuade personer eller citat från andra tidningar. Dala-Demokraten, slutligen, skrev i de utvalda artiklarna om mediedrevet ur ett större, mer samhälleligt, perspektiv. Visserligen omskrevs drevet även här, men i tidningen ställde man sig frågan om Danielsson verkligen hade stått i centrum för regeringens långsamma hjälpinsatser och man reflekterade kritiskt även över det drev som uppkommit i medierna under denna tid. De blogginlägg som analyserades visade att Danielsson även hamnade på den allmänna samtalsagendan. En del tyckte att Danielsson borde avgå efter alla lögner och utnyttjanden av system som partikamrater byggt upp. Andra menade att granskningen av honom hade gått för långt och istället lett till förföljelse och trakasserier av honom.</p> Lars Danielsson mediedrev diskursanalys personifiering moralisk kritik verklighetsuppfattning
4	I centrum för media - en analys av mediedrevet mot Lars Danielsson Juslin, Kajsa January 2008 (has links) Syfte:Studiens syfte är att se hur Lars Danielsson har framställts i tidningar under våren 2006 med tanke på oklarheterna kring hans telefonsamtal den 26 december 2004; den dag som tsunamikatastrofen drabbade stränderna runt Bengaliska viken och släckte ungefär en kvarts miljon människoliv. Metod:I studien har en kvalitativ metod använts och analysen utgår från kritisk diskursanalys av två artiklar från Dala-Demokraten och tre artiklar från Aftonbladet och Svenska Dagbladet, slutligen också tre blogginlägg och deras underliggande kommentarer. Den aletiska hermeneutiken är det kunskapsteoretiska förhållningssättet. Slutsatser:De olika tidningarna skiljde sig nämnvärt från varandra, men bidrog på olika sätt till det drev som pågick. Aftonbladet var den tidning som främst målade upp Danielsson som en syndabock; han fick i de analyserade artiklarna stå i centrum för regeringens arbete den 26 december då jättevågen sköljde in över stränderna. Det var också Aftonbladet som främst riktade kritik mot Danielssons moral, både när det gällde lögnerna och även genom kritik mot användningen av regeringsplanet. Svenska Dagbladet skrev också om drevet och citerade flera gånger andra medier. Tidningen riktade dock inte kritiken direkt genom skribenten utan lät den komma fram genom intervjuade personer eller citat från andra tidningar. Dala-Demokraten, slutligen, skrev i de utvalda artiklarna om mediedrevet ur ett större, mer samhälleligt, perspektiv. Visserligen omskrevs drevet även här, men i tidningen ställde man sig frågan om Danielsson verkligen hade stått i centrum för regeringens långsamma hjälpinsatser och man reflekterade kritiskt även över det drev som uppkommit i medierna under denna tid. De blogginlägg som analyserades visade att Danielsson även hamnade på den allmänna samtalsagendan. En del tyckte att Danielsson borde avgå efter alla lögner och utnyttjanden av system som partikamrater byggt upp. Andra menade att granskningen av honom hade gått för långt och istället lett till förföljelse och trakasserier av honom. Lars Danielsson mediedrev diskursanalys personifiering moralisk kritik verklighetsuppfattning
5	Bortom bilens sfär : En kvalitativ studie om kontextens betydelse för en alternativ verklighetsuppfattning / Beyond the car's sphere : A qualitative study of the contextual significance of an alternative perception of reality Erström, Elin, Larsson, Kirsi January 2019 (has links) Studiens syfte är att tolka och förstå individens upplevelser och verklighetsuppfattning. Att skapa en förståelse kring kontexten bilen och hur omkringliggande faktorer kan influera till individens verklighetsuppfattning. Studien undersöker hur individen upplever sin verklighet och tankar i bilens kontext. Likaså undersöks hur omgivningen kan influera individens verklighetsuppfattning. Studien är utförd med en kvalitativ metod och ett induktivt förhållningssätt. Den teoretiska referensramen grundas på teoretiska begrepp såsom sociala handlingar, förståelse, rolltagande och definition av situation. Empirin grundar sig i tio stycken semistrukturerade intervjuer och ligger till grund för studiens resultat. Studiens resultat visar på skilda upplevelser och tankar från informanterna i deras verklighetsuppfattningar. Resultatet visar även att omgivningen har en påverkan på informanternas verklighetsuppfattning. Social handling verklighetsuppfattning upplevelser interaktion kommunikation rolltagande reflektion definition av situation. Sociology Sociologi
6	Hyperverklighet och gränssnitt : Gymnasieungdomars verklighets- och identitets- konstruktion i gränssnittet mellan varandra, internet och skolan Svensson, Tobias January 2012 (has links) This study investigates the internet habits of students in the Swedish gymnasium. The part that internet plays in their lives and their attitude towards the educational system is reflected upon the philosophical background that stretches from Kant to postmodern philosophers such as Baudrillard. The aim is to create knowledge about how the social aspects of the internet affects their concepts of reality and their own and others identities. The method used for the collection of empirical data has been semi-structured interviews, preformed with students in a Swedish gymnasium. The data is then interpreted against the theoretical and philosophical background. The results show that the internet has created a new arena for interaction and construction of identity, reality and knowledge among the youths. The results of the study are then put in relation to the Swedish educational system and aims to investigate how education can be put in context to the internet habits of the students. identitet identitetskonstruktion internet lärande postmodernism skola sociala medier utbildning verklighet verklighetsuppfattning
7	Instagrams verklighet : Redigerade bilder och dess inverkan på användaren Andersson, Ninni January 2024 (has links) I den digitala eran har sociala medier som Instagram blivit en central del i hur vi delar och konsumerar visuellt innehåll. Denna uppsats undersöker hur redigerade och filtrerade bilder på Instagram påverkar användarnas uppfattning av verklighetens utseendenormer och den egna kroppsbilden. Genom en blandning av kvalitativa och kvantitativa metoder och med teoretiska ramverk som medialiseringsteorin, den kritiska bildvetenskapen, symbolisk interaktionism och självpresentationsteorin undersöker denna studie hur dessa redigerade bilder bidrar till att skapa och förstärka normer och ideal. Resultaten visar att redigerade bilder på Instagram ofta presenterar en orealistisk version av verkligheten. Som förslag till framtida forskning rekommenderas att ett större fokus läggs på att undersöka de långsiktiga effekterna hos användarna på sociala medieplattformar av exponering för redigerade bilder, samt effektiviteten av mediekunskapsprogram i att hjälpa unga användare att kritiskt granska och hantera denna sorts påverkan. Ambitionen med denna uppsats var att kunna bidra till en djupare förståelse av de komplexa förhållandena. / In the digital age, social media like Instagram has become a central part of how we share and consume visual content. This essay examines how edited and filtered images on Instagram affect users' perception of real-life appearance standards and their own body image. Through a mix of qualitative and quantitative methods and with theoretical frameworks such as medialization theory, critical image science, symbolic interactionism and self-presentation theory, this study examines how these edited images contribute to creating and reinforcing norms and ideals. The results show that edited photos on Instagram often present an unrealistic version of reality. As suggestions for future research, it is recommended that a greater focus be placed on examining the long-term effects on users of social media platforms of exposure to edited images, as well as the effectiveness of media literacy programs in helping young users critically examine and manage this kind of influence. The ambition of this essay was to be able to contribute to a deeper understanding of the complex conditions. Image editing social media filters perception of reality self-image Bildredigering sociala medier filter verklighetsuppfattning självbild Media and Communications Medie- och kommunikationsvetenskap
8	En reflektion över världsbilder Hållander, Ylva January 2006 (has links) <p>Uppsatsen bygger på en idéanalytisk metod presenterad i boken ”Människan i världen” av C R Bråkenhielm, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap i Uppsala. Bråkenhielm gör sin analys utifrån tre av västerlandets stora världsbilder; teocentrisk, antropocentrisk och biocentrisk och jag väljer att placera in mina tre byggstenar som representanter för var och en av dessa tre. Alltså blir kristen tro exempel på en teocentrisk världsbild, psykologiskt inriktad astrologi exempel på en antropocentrisk världsbild och Martinus kosmologi exempel på en åtminstone delvis biocentrisk världsbild.</p><p>För analysen tar Bråkenhielm hjälp av fem centrala verklighetsområden:</p><p>1) etik (Vad är det högsta goda/alltings ”måttstock”?)</p><p>2) kunskapsteori (Hur skapas ”sann”, tillförlitlig kunskap?)</p><p>3) ontologi (Vilket/vad är den yttersta verkligheten?)</p><p>4) teleologi (För vem/vad är universums högre mål/syfte?)</p><p>5) förklaringsteori (Vad/vem bestämmer/kontrollerar skeendena?)</p><p>Jag presenterar kortfattat något av vad de olika lärorna säger angående de olika verklighetsområdena för att sedan jämföra de ”vertikala relationsfrågorna” enligt Bråkenhielms metod. Metoden går ut på att utifrån olika världsbilder jämföra och diskutera ett eller flera av de ovanstående ”verklighetsområdena”. T.ex. teocentrisk, antropocentrisk och biocentrisk syn på ontologin - vad eller vilket är den yttersta verkligheten inom de olika synsätten? Eller - som jag kommer att göra nedan - hur förhåller sig etiken inom kristen tro, psykologiskt inriktad astrologi och Martinus kosmologi till varandra?</p> empirisk livsåskådningsvetenskap Martinus astrologi Pingstkyrkan kosmologi etik världbild livsåskådning verklighetsuppfattning Faith and reason Tros- och livsåskådningsvetenskap HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
9	En reflektion över världsbilder Hållander, Ylva January 2006 (has links) Uppsatsen bygger på en idéanalytisk metod presenterad i boken ”Människan i världen” av C R Bråkenhielm, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap i Uppsala. Bråkenhielm gör sin analys utifrån tre av västerlandets stora världsbilder; teocentrisk, antropocentrisk och biocentrisk och jag väljer att placera in mina tre byggstenar som representanter för var och en av dessa tre. Alltså blir kristen tro exempel på en teocentrisk världsbild, psykologiskt inriktad astrologi exempel på en antropocentrisk världsbild och Martinus kosmologi exempel på en åtminstone delvis biocentrisk världsbild. För analysen tar Bråkenhielm hjälp av fem centrala verklighetsområden: 1) etik (Vad är det högsta goda/alltings ”måttstock”?) 2) kunskapsteori (Hur skapas ”sann”, tillförlitlig kunskap?) 3) ontologi (Vilket/vad är den yttersta verkligheten?) 4) teleologi (För vem/vad är universums högre mål/syfte?) 5) förklaringsteori (Vad/vem bestämmer/kontrollerar skeendena?) Jag presenterar kortfattat något av vad de olika lärorna säger angående de olika verklighetsområdena för att sedan jämföra de ”vertikala relationsfrågorna” enligt Bråkenhielms metod. Metoden går ut på att utifrån olika världsbilder jämföra och diskutera ett eller flera av de ovanstående ”verklighetsområdena”. T.ex. teocentrisk, antropocentrisk och biocentrisk syn på ontologin - vad eller vilket är den yttersta verkligheten inom de olika synsätten? Eller - som jag kommer att göra nedan - hur förhåller sig etiken inom kristen tro, psykologiskt inriktad astrologi och Martinus kosmologi till varandra? empirisk livsåskådningsvetenskap Martinus astrologi Pingstkyrkan kosmologi etik världbild livsåskådning verklighetsuppfattning Faith and reason Tros- och livsåskådningsvetenskap HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
10	Landningsbana för tidsresande Eklund, Mira January 2012 (has links) No description available. perception of sound and music perception of reality virtual objects phantom sensations holographic sound essence of music staging theater semifictivity déjà vu as a method presence body in space switch bodies consciousness historiography soundart sourroundsound binaural recordings interactive sculptures interactive installation perceptive sculpture headphoneconcert perception av ljud och musik verklighetsuppfattning fantomsensationer holografiskt ljud musikens innersta väsen iscensättningar teater semifiktivitet déjà vu som metod närvaro kroppen i rummer byta kropp medvetande historieskrivning ljudkonst surroundljud binaurala inspelingar interaktiv skulptur interaktiv installation perceptiv skulptur hörlurskonsert masteressä Arts Konst

Search results