<p>Teckning är ett arbetsområde som har hängt med från den allra tidigaste bildundervisningen, där den ännu utgör en grundbult i en alltmer svårdefinierad sammansättning. På förtjänstfulla sätt kan man idag kombinera enkla material med modern teknologi, t ex för att skapa uttryck, lösa uppgifter eller underlätta estetisk kommunikation.</p>

Teckning är ett arbetsområde som har hängt med från den allra tidigaste bildundervisningen, där den ännu utgör en grundbult i en alltmer svårdefinierad sammansättning. På förtjänstfulla sätt kan man idag kombinera enkla material med modern teknologi, t ex för att skapa uttryck, lösa uppgifter eller underlätta estetisk kommunikation.

Purpose – The purpose of the thesis is to investigate whether there is any editing combination in the form of different filters published in the Instagram app, which is noticeably different from each other in the form of negative or positive response. Method – In order to obtain answers to the question, the study has sought to anchor as many theories as possible in scientific, published material. The method of ”small-N-study” in this study will be applied when collecting information about the different filters that the Instagram app allows the user to choose from. A quantitative survey is conducted in an attempt to obtain statistics on how the filters can be ranked from most popular to least popular. To further validate the answers to the questionnaire and to answer the questions 1.1 and 1.2 in the thesis, three interviews are conducted. The aim is to achieve more qualitative answers to the questions and then to compare and analyze the results of the survey. Findings – This study has found that a combination of: moderately colorful, normal contrast, medium opacity, neutral color tone, blue color and medium brightness are good variables to create good a filter. Highly matte and colorless colors, very low contrast, black and white (neutral colors), cool color tones, high brightness and high opacity of the filter are qualities for a filter that gets a lot of negative response. The most popular filter of all 23 in the Instagram app is Clarendon, while the filter with the most negative response is Hefe. Implications – A risk of working deductively may be that theories that already exist on the subject and from which the researcher assumes will target the results of the study. When conducting a ”small-N-study” there is a risk that the variables being analyzed are too few to answer the question at issue.  When conducting a survey, there is always the risk that the questions are too leading, that the test person does not understand, misinterprets or fails to engage in the subject to answer the questionnaire truthfully. When conducting an interview, there is a risk that the interviewees are insufficiently aware of the issues that they can not answer in detail or honestly on the questions.  Limitations – The study is limited to the resources available in time. The subjects who participated in interviews and questionnaires are limited to those the writer could reach out to. Just like the theory found on the subject is limited by the ability of the author to search and review information, as well as language skills and the data published in library and database. The results of the study are limited to the funds used for the objects examined.  Keywords – Color theory, Social Media, Instagram, Filter, Image Editing / Syfte – Syftet med examensarbetet är att undersöka om det finns någon redigeringskombination i form av olika filter som är utgivna i Instagramappen som märkbart står ut jämfört med de andra i form av någon typ av positiv eller negativ respons. Metod –  För att uppnå svar på frågeställningen har studien eftersträvat att kunna förankra så många teorier som möjligt i vetenskapligt material. Metoden ”små-N-studie” kommer i denna studie att tillämpas vid insamlandet av information kring de olika filter som Instagram-appen tillåter användaren att välja mellan. En kvantitativ enkätundersökning genomförs i ett försök att få fram en statistik på hur filterna kan rangordnas från mest populär till minst populär. För att ytterligare validera svaren på enkätundersökningen och få fram svar på delfrågorna 1.1 och 1.2 genomförs tre intervjuer. Intervjuerna genomförs för att kunna ge en djupare insikt och mer svarsutrymme för intervjupersonerna. Resultat – Denna studie har kommit fram till att en kombination av: måttligt färgstark, normal kontrast, medel opacitet, neutral färgton, blå färg och medel ljusstyrka är bra variabler för att skapa ett bra filter. Mycket matta och svaga färger, mycket låg kontrast, svart-vitt (neutrala färger), kalla färgtoner, ljust ljushetsstyrka och hög opacitet på filtret är kvalitéer för ett filter som får  mycket negativ respons.  Det populäraste filtret av alla 23 i Instagramappen är Clarendon, medan det filter med mest negativ respons är Hefe. Implikationer – En risk med att arbeta deduktivt kan vara att de befintliga teorier som redan finns kring ämnet och som forskaren utgår ifrån kommer att rikta studiens resultat. Vid tillämpandet av metoden ”små-N-studie” finns risken att det är svårt att vara tillräckligt nyanserad i insamlandet av variabler och att studien därmed inte blir tillräckligt omfattande för att besvara frågeställningarna.  Vid genomförandet av enkätundersökning finns alltid risken att frågorna är för ledande, inte tillräckligt ingående, att testpersonen inte förstår, tolkar på fel sätt eller inte orkar sätta sig in i ämnet för att svara tillräckligt sanningsenligt på enkäten. Vid genomförande av intervju finns risken att intervjupersonerna inte är tillräckligt insatta i ämnet, att de inte kan svara utförligt eller ärligt på frågorna.  Begränsningar – Studien är begränsad till de resurser som finns tillgängliga i mån av tid. De försökspersoner som deltagit i intervjuer och enkätundersökning är begränsade till de dem författaren kunnat nå ut till precis som den teori som finns hittad om ämnet är begränsad efter den förmåga författaren har att söka och sålla igenom information, samt språkkunnighet och den data som finns publicerad på bibliotek och databaser. Studiens resultat är begränsad till de medel som använts för de objekt som undersökts.  Nyckelord – Färglära, Sociala medier, Instagram, Filter, Bildredigering

I den digitala eran har sociala medier som Instagram blivit en central del i hur vi delar och konsumerar visuellt innehåll. Denna uppsats undersöker hur redigerade och filtrerade bilder på Instagram påverkar användarnas uppfattning av verklighetens utseendenormer och den egna kroppsbilden. Genom en blandning av kvalitativa och kvantitativa metoder och med teoretiska ramverk som medialiseringsteorin, den kritiska bildvetenskapen, symbolisk interaktionism och självpresentationsteorin undersöker denna studie hur dessa redigerade bilder bidrar till att skapa och förstärka normer och ideal. Resultaten visar att redigerade bilder på Instagram ofta presenterar en orealistisk version av verkligheten. Som förslag till framtida forskning rekommenderas att ett större fokus läggs på att undersöka de långsiktiga effekterna hos användarna på sociala medieplattformar av exponering för redigerade bilder, samt effektiviteten av mediekunskapsprogram i att hjälpa unga användare att kritiskt granska och hantera denna sorts påverkan. Ambitionen med denna uppsats var att kunna bidra till en djupare förståelse av de komplexa förhållandena. / In the digital age, social media like Instagram has become a central part of how we share and consume visual content. This essay examines how edited and filtered images on Instagram affect users' perception of real-life appearance standards and their own body image. Through a mix of qualitative and quantitative methods and with theoretical frameworks such as medialization theory, critical image science, symbolic interactionism and self-presentation theory, this study examines how these edited images contribute to creating and reinforcing norms and ideals. The results show that edited photos on Instagram often present an unrealistic version of reality. As suggestions for future research, it is recommended that a greater focus be placed on examining the long-term effects on users of social media platforms of exposure to edited images, as well as the effectiveness of media literacy programs in helping young users critically examine and manage this kind of influence. The ambition of this essay was to be able to contribute to a deeper understanding of the complex conditions.

<p>Mitt examensarbete har gått ut på att stå för den grafiska formgivningen till en historiebok om byn Vormsele. Den här rapporten behandlar de layoutmässiga och typografiska frågor som har varit relevanta för mitt arbete med boken.</p><p>För att genomföra uppdraget har jag gjort litteraturstudier där jag tagit fram riktlinjer för det praktiska arbetet med boken. Jag har läst böcker inom informationsdesign och mer inriktade böcker som behandlar layout och typografi. Litteraturstudierna gav mig ökad kunskap inom området och jag kunde utifrån dessa få en förståelse för vilka grafiska beslut som var nödvändiga att ta innan jag kunde påbörja själva layoutarbetet.</p><p>Att sätta samman boken har varit ett omfattande arbete och mycket finns att läsa inom området. Rapporten avser inte på något sätt att behandla alla frågor som kan komma upp vid formgivning av en bok, utan behandlar de övergripande frågeställningar som har varit mest relevanta för mig i just detta arbete.</p>

Mitt examensarbete har gått ut på att stå för den grafiska formgivningen till en historiebok om byn Vormsele. Den här rapporten behandlar de layoutmässiga och typografiska frågor som har varit relevanta för mitt arbete med boken. För att genomföra uppdraget har jag gjort litteraturstudier där jag tagit fram riktlinjer för det praktiska arbetet med boken. Jag har läst böcker inom informationsdesign och mer inriktade böcker som behandlar layout och typografi. Litteraturstudierna gav mig ökad kunskap inom området och jag kunde utifrån dessa få en förståelse för vilka grafiska beslut som var nödvändiga att ta innan jag kunde påbörja själva layoutarbetet. Att sätta samman boken har varit ett omfattande arbete och mycket finns att läsa inom området. Rapporten avser inte på något sätt att behandla alla frågor som kan komma upp vid formgivning av en bok, utan behandlar de övergripande frågeställningar som har varit mest relevanta för mig i just detta arbete.

Image editing tools can pose a challenge for motor impaired individuals who wish to perform image manipulation. The process includes many steps and can be difficult given a lack of tactile input such as mouse and keyboard. To increase the availability of image editing for motor impaired individuals, the potential for new tools and modalities have to be explored. In this project, a prototype was developed, which allows the user to edit images using eye tracking and deep learning models, specifically the DALL-E 2 model. This prototype was then tested on users who rated its functionality based on a set of human-computer interaction principles. The quality of the results varied a lot depending on the eye movements of the user, and the provided prompts. The results of the user testing found that there was potential for an editing tool implementing eye tracking and AI assistance, but that it requires further iteration and time to learn how to use. Most users enjoyed the experience of using the prototype and felt that continued experimentation would lead to improved results. / Användandet av bildbehandlingsverktyg kan för någon med motoriska svårigheter, specifikt de utan möjlighet att använda sina händer, innebära flera svårigheter. Processen omfattas av många steg som kan vara särskilt besvärliga utan användningen av mus och tangentbord. För att öka tillgängligheten av dessa verktyg behöver nya system utforskas, till exempel sådana som använder AI system. I denna studie utvärderas ett sådant system, för vilken en prototyp utvecklades. Prototypen låter användaren redigera bilder med hjälp av eye tracking och maskininlärningsmodellen DALL-E 2. Deltagarna i studien utvärderade funktionaliteten baserat på utvalda människa-datorinteraktionsprinciper. Resultaten av utvärderingen skiljde sig en del, till stor del grundat i ögonrörelserna av användaren och den givna ändringsbeskrivningen. Resultaten visade på att det fanns potential för ett bildbehandlingsverktyg som implementerar både AI och eye tracking men att det krävs mer tid och iterering för användaren att lära sig modellen. Användare fann överlag ett nöje i att använda programmet och upplevde att de skulle kunna presterat bättre resultat om de fick mer tid att experimentera.

Abstract Title: Art influences in today´s advertisingimages – A qualitative study of advertisingimages and work of art Number of pages: 46 Author: Sanna Olsson Tutor: Else Nygren Course: Media and Communication Science C Period: Autumn 2009 University: Division of Media and Communication, Uppsala University Purpose: The purpose with this composition is to analyse how art has influenced todays advertising images, to see wich influences that can be descovered. Method/Material: Since this is an imageanalys the main material has been consisted of advertising images, a total of seven. In addition, art images have been used as comparative material. The advertising images have been strategically selected, however they are modern and aestetically appealing. A number of questions have been formulated wich is the basis of the analys. Main results: Primarily the study found that art has influenced today’s advertisingimages in different ways. Especially the emotionell and spiritual part has been captured in today’s adertisingimages in ways that could only come from art. The depth and spirit in the image is a way to reach out to the recipients on a much deeper level. This is exactly what art was all about. Advertising is no longer only informative and plane, it is almost in some ways similair to art. Keywords: advertising, advertisingimage, work of art, imageanalysis, art, message, marketing, perspective, messagetypes, tecniques, motifs, photograph, digital photograph, image editing, acquaintance-making, external-making, humor, irony, visual commmunication, Honda, Chevrolet, McDonalds, Ramorama, Scrabble, Björn Gustafsson, Citroën Total.