Contrary to the individualised consumption culture that prevails in our part of the world, emerging alterna­tive economies are focusing on more responsible forms of consumption and resource utilisation. Concepts aimed at sharing have recently received great attention in media, also related to various urban development trends. The aim of this study is to explore how planning can enable more sustainable economies in society. By studying sharing economy in an urban development context, an increased understanding can be created for how different actors frame the concept and what planning for sharing economics means in practice. To investigate the conditions that contribute to the development of sharing economy in an urban development project, these conditions will be explored more closely. The case Täby park has been used as an illustrative example of how sharing economy is discussed in urban development as part of the sustainability work. The empirical material is based on interviews with actors who have represented different stages in a process between vision and reality. Most actors argue that sharing economy refers to activities that promote increased sharing, but there is no common view that sharing economy represents a paradigm shift. The conclusions of this study concern that aspirations for sharing activities that such a new urban area should attract primarily are framed by political ambitions and private interests. As place marketing has become central to urban developments, there is also a question about the substance of visions and hence the sharing economy. The study has helped to reinforce the arguments that allow sharing activities to take place in the discussion about sustainable urban development. Self-organised groups are attributed to a major responsibility, something that questions which actors should be included in the planning. Finally, the study has shown that current planning ideals have difficulties in responding to alternative ideas that do not fit in prevailing structures of society. / I kontrast till den individualiserade konsumtionskultur som råder i vår del av världen ses alternativa ekonomier växa fram med fokus på mer ansvarstagande former av konsumtion och användning av resurser. Begrepp som syftar till delande har på senaste tid fått stor uppmärksamhet i media, och även sammankopplats med olika stadsutvecklingstrender. Genom att studera delningsekonomi utifrån en stadsutvecklingskontext kan en ökad förståelse skapas för hur olika aktörer framställer begreppet samt vad planering för delningsekonomi innebär i praktiken. För att undersöka vilka förutsättningar som bidrar till utvecklingen av delningsekonomi i ett stadsutvecklingsprojekt, kommer dessa förutsättningar att utforskas närmare. Fallet Täby park har använts som illustrativt exempel på hur delningsekonomi diskuteras inom stadsutveckling och görs till en del av hållbarhetsarbetet. Det empiriska materialet bygger på intervjuade aktörer som fått representera olika skeden i en process mellan vision och verklighet. Flertalet aktörer menar att delningsekonomi syftar till verksamheter som främjar ett ökat delande, men det finns ingen gemensam syn på att delningsekonomi innebär ett paradigmskifte. Studiens slutsatser berör att önskemål för verksamheter som en ny stadsdel ska attrahera främst styrs av politiska ambitioner och privata intressen. I takt med att platsmarknadsföring har blivit centralt inom stadsutveckling skapas dessutom ett ifrågasättande kring visioners och därmed delningsekonomins substans. Studien bidrar till att stärka argumenten om att låta delande-verksamheter få ta plats i diskussionen kring hållbar stadsutveckling. Självorganiserade grupper tillskrivs ett stort ansvar vilket ifrågasätter vilka aktörer som bör inkluderas i planeringen. Slutligen visar studien att dagens planeringsideal har svårt att bemöta alternativa idéer som inte passar inom samhällets rådande strukturer.

Grundskolan är alltid ett aktuellt ämne i det svenska offentliga rummet. Verksamhetens professionalism påverkas av dess ledare, både lärare och rektorer. Det pedagogiska ledarskap som utövas sätter en prägel på hur eleverna når måluppfyllelsen eller ej. Forskning finns i överflöd om ledarskap och pedagogik, men kanske inte i samma utsträckning när det kommer till rektorernas roll i det hela. Därför har det föranlett mig att undersöka vilken uppfattning olika skolledare har om det pedagogiska ledarskapet. Rektorerna sätter en ton och påverkar sina medarbetare vilka i sin tur påverkar eleverna. Produktion av empiri har skett genom intervjuer med olika skolledare. Analys av materialet har visat på återkommande mönster och i vissa fall ett resultat som motsäger tidigare forskning. Skolledarna uppfattar det pedagogiska ledarskapet som ansvaret att, tillsammans med alla individer i verksamheten, utveckla lärandet med hjälp av visioner och struktur. Skolledaren har dock sista ordet  och denna lutar sitt pedagogiska ledarskapt mot det formella chefskapet.

<p>”The language of management is money”, har någon sagt. I affärslivet gäller det att veta vilka åtgärder som lönar sig. Vi har i vår uppsats fokus på design som en strategisk resurs; skapande av mervärde. Kunskapsbaserade tillgångar, är mycket viktiga för företagens framgång i dagens hårda konkurrenssituation. Mer än 75% av det genomsnittliga företagets marknadsvärde kommer från immateriella tillgångar som traditionella redovisningssystem inte klarar av att värdera. Vilka resurser har företag i form av kapital, fysiska tillgångar, människor, teknik, varumärke och relationer?</p><p>Den ökade fokuseringen på immateriella tillgångar förändrar synen på ekonomi och utmanar inrotade lednings- och organisationssynsätt. Som en följd av globalisering och hårdare konkurrens blir det svårare för företag att differentiera sig. Nya mervärden måste adderas till produkten eller tjänsten för att locka kunden och möta förändrade behov som uppstår.</p><p>Att implementera design på en strategisk nivå handlar först om att fastställa ansvaret och ledarskapet som har hand om design. Därefter kommer sökandet efter det design kan göra för organisationskulturen; möjligheterna till nyskapade produkter och ökat identitetsskapande.</p><p>För att uppnå framgång i ett företag krävs det idag mer än att styra med ekonomiska mål och nyckeltal. Det behövs en balans mellan finansiella- och ickefinansiella mått. Vi vill ta reda på hur design och designers kunskap bidrar strategiskt och skapar konkurrensfördelar — designens förmåga att differentiera, anpassa sig, förändra och bidra till ett företags ”bottom-line”-resultat. Vi har fördjupat oss i detta och vill undersöka om det går att arbeta med något gemensamt konkret och visuellt verktyg för att förstärka designens roll som strategisk resurs. En hjälp att överbrygga klyftan mellan designers och företagsledares skilda världar.</p>

”The language of management is money”, har någon sagt. I affärslivet gäller det att veta vilka åtgärder som lönar sig. Vi har i vår uppsats fokus på design som en strategisk resurs; skapande av mervärde. Kunskapsbaserade tillgångar, är mycket viktiga för företagens framgång i dagens hårda konkurrenssituation. Mer än 75% av det genomsnittliga företagets marknadsvärde kommer från immateriella tillgångar som traditionella redovisningssystem inte klarar av att värdera. Vilka resurser har företag i form av kapital, fysiska tillgångar, människor, teknik, varumärke och relationer? Den ökade fokuseringen på immateriella tillgångar förändrar synen på ekonomi och utmanar inrotade lednings- och organisationssynsätt. Som en följd av globalisering och hårdare konkurrens blir det svårare för företag att differentiera sig. Nya mervärden måste adderas till produkten eller tjänsten för att locka kunden och möta förändrade behov som uppstår. Att implementera design på en strategisk nivå handlar först om att fastställa ansvaret och ledarskapet som har hand om design. Därefter kommer sökandet efter det design kan göra för organisationskulturen; möjligheterna till nyskapade produkter och ökat identitetsskapande. För att uppnå framgång i ett företag krävs det idag mer än att styra med ekonomiska mål och nyckeltal. Det behövs en balans mellan finansiella- och ickefinansiella mått. Vi vill ta reda på hur design och designers kunskap bidrar strategiskt och skapar konkurrensfördelar — designens förmåga att differentiera, anpassa sig, förändra och bidra till ett företags ”bottom-line”-resultat. Vi har fördjupat oss i detta och vill undersöka om det går att arbeta med något gemensamt konkret och visuellt verktyg för att förstärka designens roll som strategisk resurs. En hjälp att överbrygga klyftan mellan designers och företagsledares skilda världar.

Vi åsyftar att undersöka möjligheterna att starta upp och driva det mindre hotellet. Vi vill med denna affärsplan undersöka marknaden och upptäcka eventuella brister i idén före den blir verklighet. Frågeställning: Hur etableras och drivs det mindre hotellet på ett framgångsrikt sätt? Vi har gjort en kvalitativ fallstudie på tre hotellföretag och använts oss av semi-strukturerade intervjuer med berörda personer på de tre olika hotellen. Teorin har insamlats genom relevant litteratur inom ekonomi och marknadsföring samt via elektroniska källor. Vi har visat på att det finns goda möjligheter att skapa en hotellverksamhet i en stad som Göteborg. Dock under vissa förutsättningar; att vi får tag i en lokal som passar våra behov samt att vi får en omsättningsbaserad hyra så vi slipper tunga investeringskostnader.

<p>Vi åsyftar att undersöka möjligheterna att starta upp och driva det mindre hotellet. Vi vill med denna affärsplan undersöka marknaden och upptäcka eventuella brister i idén före den blir verklighet.</p><p>Frågeställning: Hur etableras och drivs det mindre hotellet på ett framgångsrikt sätt?</p><p>Vi har gjort en kvalitativ fallstudie på tre hotellföretag och använts oss av semi-strukturerade intervjuer med berörda personer på de tre olika hotellen. Teorin har insamlats genom relevant litteratur inom ekonomi och marknadsföring samt via elektroniska källor.</p><p>Vi har visat på att det finns goda möjligheter att skapa en hotellverksamhet i en stad som Göteborg. Dock under vissa förutsättningar; att vi får tag i en lokal som passar våra behov samt att vi får en omsättningsbaserad hyra så vi slipper tunga investeringskostnader.</p>

Kista kontorsområde är ett etablerat Tech-arbetsplatsområde i norra Stockholm som upplevde sin storhetstid under 90-talet. Idag ser fastighetsägarna anledning att undersöka hur området kan utvecklas för att möta förändrade behov. Det finns flera aktörer som vill vara med i en socialt hållbar utveckling av stadsdelen.  Uppsatsens syfte är att undersöka vilka visionerna för Kistas kontorsområde är, hur de större aktörerna arbetar för att förverkliga visionen samt hur förändringar för att främja social hållbarhet bidrar till att uppnå visionen. De metoder som används för att undersöka detta är intervjuer och dokumentstudier. Processerna bakom visionsframtagandet och stadsutvecklingen analyseras med hjälp av Janes Jacobs och Jan Gehls teorier kring stadsutveckling, teorier inom social hållbarhet och framtidsstudier. Den socialt hållbara stadsutvecklingen i Kista kontorsområde analyseras utifrån fem nyckelteman inom social hållbarhet: identitet, kontext, tillgänglighet, inkludering, och variation. Resultatet visar att det finns ett samarbete mellan de privata fastighetsaktörerna i syfte att skapa och kommunicera en gemensam vision för området, samt att samla och effektivisera resursanvändningen i stadsutvecklingen. Kommunen pekas ut som en viktig samarbetsaktör av de privata aktörerna i detta arbete. Aktörernas gemensamma vision av Kista är en levande och attraktiv stadsdel med blandstadskaraktär, men det saknas en konkretisering av hur denna vision skall uppnås. / Kista business district is an established tech-cluster in northern Stockholm which experienced its peak during the 90’s. Today, the real estate owners see a need to explore how the area can be developed to meet a change in needs. There are many actors who want to be part of a socially sustainable urban development of the area. The aim of the essay is to examine which visions exists for Kista business district, what challenges there are to achieve these, how the prominent real estate actors and Stockholm municipality act in order to pursue the vision, and what socially sustainable urban development in Kista business district is. The methods that have been used to research this are interviews and a document analysis. The processes behind the production of the vision and the urban development are analysed with the theoretical frameworks of urban development by Jane Jacobs and Jan Gehl, and theories within social sustainability and futures studies. The socially sustainable development of Kista business district is analysed through five key themes within social sustainability: identity, context, accessibility, inclusion, and variation. The result shows that there is a collaboration between the private real estate actors with the aim to create and communicate a united vision for the area, as well as to concentrate and make the use of resources more efficient within the urban development. In this collaboration, the municipality has been distinguished as an important actor by the real estate actors. A liveable and attractive district with mixed-use characteristics, is the shared vision of Kista business district by the actors. However, how this vision is to be accomplished has not been concretised.

Detta kandidatarbete är en kvalitativ textanalys av Helsingborgs översiktsplan och syftar till attklargöra på vilket sätt visioner och mål i kommunala översiktsplaner tar sig uttryck i översiktsplanensplanförslag, markanvändningskartor samt texter tillhörande dessa. Arbetet analyserar en aktuellöversiktsplan i syfte att dra lärdom och generella slutsatser kring hur man på ett bättre sätt kananvända översiktsplanen som verktyg i det kommunala planeringsarbetet. Kunskapsöversikten består av vilka juridiska krav som ställs på översiktsplanen, forskning omutformning av mål och visioner samt om luddiga (fuzzy) begrepp, och hur man kan använda sig avindikatorer vid arbetet med luddiga begrepp. Analysen av översiktsplanen är slutligen gjord utifrån ettteoretiskt ramverk med utgångspunkt i kunskapsöversikten.Resultatet av analysen fann att det inte enkelt går att utläsa vad som faktiskt är kommunensmål eftersom dessa inte tydligt och avgränsat presenteras på något sätt, och att en sammanställning avkommunens uppfattade mål istället ställdes upp av forskaren. Resultatet av analysen landade sedan iatt det egentligen inte är några av de mål som uppfattats i Helsingborgs översiktsplan som är heltmätbara, och de flesta är egentligen för luddiga och/eller visionära för att säkert kunna mätas ochföljas upp. I och med att det inte tydligt framgår exakt vad som är kommunens mål och visioner så är detinte heller möjligt att ge ett definitivt svar på hur dessa tar sig uttryck i planförslaget.

<p>Vi vill med den här uppsatsen undersöka om brukskvaliteter kan vara ett stöd vid mjukvaruutveckling, med fokus på dess kommunikativa egenskaper och hur de kan bidra till skapandet av samförståelse. Empirin för studien är hämtat från UIQ Technology i Ronneby som utvecklar en plattform för ”smart phones” och har ett starkt fokus på användbarhet.</p><p>I denna uppsats beskriver vi deras arbete som två nivåer. Först ut är Vision vilket representerar dem som tar in kundens krav och skapar, eller formulerar, en vision utefter dessa. Därefter förs denna formulering ner till Utförande som står för dem som skapar den faktiska produkten. För att kunna ta reda på om brukskvaliteter kan fungera som ett stöd i deras verksamhet har vi först undersökt vilket synsätt de har på kommunikation i respektive område med hjälp av paradigmatisk analys. Därefter tar vi reda på vilka olika kommunikationskanaler de använder sig av idag samt vilka typer av kommunikationsverktyg som förekommer. Vi upplever att en tydlig designmetodik är nödvändig vid den här typen av arbete, och att brukskvaliteter skulle kunna fungera som ett stöd i detta fall.</p><p>I vårt resultat ser vi hur det öppna synsättet på kommunikation inom organisationen hjälper till att skapa en god bas för att kunna skapa samförståelse och vi ser även att man försökt strukturera sin kommunikation på ett sätt som utnyttjar kommunikationskanalerna på ett så bra sätt som möjligt. Man inför begrepp som har samma innebörd för båda sidor och genom dessa kan man förstå varandra på ett snabbare och enklare sätt. Vi tror att ett införande av begrepp även för design skulle kunna hjälpa att förmedla tankar och visioner kring dessa. Genom att göra detta kan man även bidra till samförståelse inom organisationen.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att titta närmare på Jeanne d´Arc och hennes fasta genom att studera de rättegångsprotokoll som nedskrevs 1431 och 1455. Jeanne d´Arc beläggs ofta med sjukdomen helig anorexi som medel för sina uppenbarelser. Detta fängslar såväl dagens forskare såväl som hennes tidigare belackare, de klerker som anklagade henne för kätteri under den rättegång hon genomgick innan sin död på bålet. Intresset för frågan dök upp efter att jag studerat Caroline Walker Bynums bok <em>Holy feast and holy fast</em> som behandlar just hur medeltida kvinnor såg på fastan och dess omvärld. Min hypotes är att Jeanne d´Arc inte led av anorexi utan att detta snarare tillhör en hjältemyt och en hagiografisk myt där hon placeras i samma fack som flera andra samtida helgon. Min frågeställning är som följer:</p><ul type="disc"><li>Finns det något i protokollen som tyder på att Jeanne d´Arc skulle ha varit anorektiker eller att hon på annat sätt hade anormala matrutiner?</li><li>Finns det något i protokollen som tyder på att Jeanne använder sin fasta för att framkalla sina visioner?</li><li>Varför koncentreras flera av frågorna kring rättgången kring hennes fasta?</li></ul>