The main concern of this licentiate thesis is to discuss how built space is used for communication in the manufacturing industry, from a visual communication perspective. The thesis presents and develops the notion of 'communication space' and presents a model to describe the relation between different factors in the communication space. In a multiple case study, six different cases from the manufacturing industry are described and analyzed to highlight how built space is used for communication in a lean production context. Research results on how built spaces such as improvement places, meeting places and a development workshop affect improvement processes and communication are presented. What the studied improvement areas, meeting places and workshop can be said to communicate about the improvement processes is analyzed. The research results show that the built spaces in manufacturing industry are used for communication on two levels, both as places for interaction between employees and as a part of a communication process. The study also shows a relation between architecture from a specific time and the relation to the improvement work in the industrial context. How the results can be used to facilitate communication in the built spaces used for improvement processes in manufacturing industry is suggested in the thesis. / DeViP and Kaikaku

This dissertation is focused on a research of using methods of Lean Production in working environment of selected companies in the Czech Republic. In the introduction the author mentioned theoretic facts about Lean Production, which is originally from Japan. The rest of dissertation also included characteristics of selected companies and description of situations in companies before and after using Lean Production methods. At the end of each part we can find conclusion and suggestion of specific new steps for these companies. A company, called Linde Pohony s.r.o. Český Krumlov, have been using these methods: TPM, 5S and visual management. In a company Rohde & Schwarz, which is located in Vimperk, have been using the methods of Lean Production. : Kanban and also visual management. And a company ČSAT a.s. Praha have been testing methods of Lean Production: MUDA, 5S, Kaizen with a diagram of Ishikawa. In conclusion of the dissertation assumptions were evaluated. The overall summary of exercising Lean Production in companies - Linde Pohony s.r.o. Český Krumlov, ČSAT a.s. Praha a Rhode & Schwarz - Vimperk, were mentioned as well. Outcomes of the dissertation can be used for companies, which had been analyzing or for other companies with similar specializations. The dissertation provides the analysis of utilization selected Japanese principles of Lean Production in Czech companies.

I Sverige råder idag en högkonjunktur i byggbranschen. De flesta städerna har brist på bostäder, vilket leder till långa köer, och pressen att bygga nytt är stor. Allt fler rekryteras till byggbranschen för att möta behovet. Byggarbetsplatser kräver att arbetarna har utrymmen som arbetarna kan nyttja på raster, administrativa arbeten och sköta hygienen i. Vanligen är dessa utrymmen i form av bodetableringar.I denna rapport undersöks hur bodetableringar kan utformas för att främja kommunikation, flöden och trivsel. Syftet är att ta fram konkreta förbättringsförslag gällande nämnda områden. För att få en bild av nuläget och identifiera förbättringsområden har författarna besökt ett antal etableringar, både från uppdragsgivaren Skanska och från andra företag. Personer från olika yrkesgrupper har intervjuats för att ta fram åsikter och förbättringsförslag från alla som har bodarna som sin arbetsplats. Utöver intervjuer och egna observationer gjordes en enkätundersökning för att få mer tyngd i de förbättringsförslag som uppkommit.Under arbetets gång visade det sig att utformning av bodetableringar ser mycket olika ut beroende på hur stort projektet är, vilket företag som har projektet samt hur platschefens preferenser ser ut. Generella lösningar togs fram på hur mindre respektive större etableringar bör utformas för att främja kommunikation. Även vilka visuella tavlor och medel som kan användas. Förslag presenteras på hur material kan anpassas i bodarna på ett lättare sätt och därmed kunna använda samma rum till olika saker. Faktorer gällande hur bodar kan inredas för att öka trivseln tas fram.Slutsatser har kunnat dras inom många olika områden. Bland annat att mer slumpvisa möten inom bodarna skulle förbättra kommunikation och trivsel. En neutral yta, gärna i anslutning till en invändig trappa, gör det lättare för folk att mötas. Kontor och konferensrum bör placeras på ett sätt som gör arbetsledare tillgängliga för yrkesarbetare samtidigt som platschef och konferensrum ska finnas närmare slutet på etableringen då det ska vara mindre spring kring dem. Ett bärlist-system med skenor i bodarna borde införas för att de ska vara lättare att sätta upp tavlor, hyllor och möbler samt göra om ett rum om det behövs. Idag läggs för lite fokus på inredning i bodarna. Många vill se mer växter, tavlor, mattor och liknande för att öka nivån av trivsel / The construction industry in Sweden today is a busy market. The demand for new residences is very high and many are recruited to the industry for companies to be able to meet the demand. Generally a construction site needs temporary construction facilities for staff to manage administrative tasks and have conferences, eat, rest, shower etc. The purpose of this study is to investigate how the temporary construction site facilities can be established to better promote communication, cooperation, flow of people, flow of material, comfort and well-being. To identify problem areas and potential solutions, interviews were conducted with people from different working categories. Through interviews and own observations, the authors chose popular potential solutions and improvement opportunities and tested them on larger amount of people in a survey.By visiting a number of construction sites and their temporary facilities it was found that there are many ways to establish them. General solutions were made for bigger and smaller establishments, for example where to allocate different workspaces or how to use visual management in the best way. Suggestions were made on how to adjust furniture easier by using a system of holding strips and rails. Factors such as a relax rooms, paintings and plants were suggested to would improve comfort and well-being.Finally, conclusions could be made in different areas. More random interaction between working categories would improve communication and promote a nice working environment. An area especially made for these interactions with a strategic placed coffee machine could increase interaction. Offices should be allocated in a way that makes the ones responsible for the blue collar workers easier to reach. The ones who perform more administrative tasks throughout the day, like the site manager, should be allocated far from the entrance, to minimize the risks of disruption. Conference rooms should be placed furthest in the establishment, in that way meetings will not be interrupted. Today there is too little focus on the little things that could improve comfort and well-being. More comfortable chairs, tables that can be adjusted in height, white walls and so on are examples on what could be done differently.

The business environment has during the last decades gone through major dramatic changes. Rapid and radical technological development and continuous change in both business practices and behaviours of the population, to name a few, have complicated and put pressure on organizations’ new product development (NPD) processes. Having an effective and efficient NPD process while succeeding in innovation in today’s business environment is a big challenge. Organizations face multiple organizational and process type barriers to innovation and have difficulties in finding suitable successful and efficient tools and methods. The overall purpose of this paper is to investigate how organizations dealing with product development can increase their innovation and efficiency performance, i.e. organizational performance, with the use of Visual management (VM). The aim of VM is to improve organizational performance by connecting and aligning organizational vision, core values, norms, and goals with other management systems, work processes and workplace elements. The individual elements of VM can affect how encouraged the employees are to perform in the workplace, hence having an effect on organizational performance. However, there are still many questions to be answered and new knowledge to be gained regarding how to best utilize VM, such as the understanding of what factors mediate the impact VM has on performance. The overall purpose is further concretized in a research model with five related hypotheses. A hypothesis-testing is performed in a comparative study with four large organizations. The empirical data is primarily collected through surveys with employees utilizing VM, with a total of 144 respondents. In addition, semi-structured interviews are performed with each department utilizing the visual tool; the interviewees being knowledgeable in the design and process of utilized VM. VM appears to have a substantial effect on innovation and efficiency performance. However, it has no direct effect, rather it exhibits indirect effects. VM’s positive effect on efficiency IV performance is mediated by efficient behaviour, and VM’s positive effect on innovation performance is mediated by an increased cognitive ability. This paper contributes to the understanding of VM’s impact on organizational performance. By statistical analysis it highlights previous research stating that managerial tools and processes indirectly has an effect on organizational outcomes. Proposed framework is a beginning of visualizing the complex relationship existing between VM and organizational performance in a product development setting. Practical implications are that depending on desired outcome in the use of VM, the framework can act as a guidance in the procedure of VM meetings, by highlighting certain activities. For managerial, it highlights that the goal should not be to develop the most advanced or novel visual tool; rather focus on improving the employee’s cognitive ability and efficient behaviour. / Bolag har under de senaste decennierna upplevt stora förändringar. Snabb och radikal teknologisk utveckling och ständig förändring av både affärsmodeller och konsumtionsvanor, för att nämna några få, har gjort det komplicerat och lagt press på organisationers produktutvecklingsprocesser. Att ha en effektiv produktutvecklingsprocess och samtidigt lyckas innovera i dagens konkurrenskraft har visat sig vara en svår uppgift. Företag står inför flera utmaningar gällande innovation och affärsprocesser för innovation och har svårigheter att hitta lämpliga och effektiva verktyg och metoder. Det övergripandet syftet med detta arbete är att undersöka hur organisationer som jobbar med produktutveckling kan öka sin innovations- och effektivitetsförmåga genom att använda visuell projektledning. Syftet med visuell projektledning är att förbättra en organisationers förmåga att vara innovativa och effektiva genom att sammanfläta vision, värderingar, normer och mål med andra ledningssystem, arbetsprocesser och arbetsmoment. Anställda kan påverkas av visuell projektledning till den mån att organisationens prestation i helhet påverkas. Det finns fortfarande många frågor att besvara och ny kunskap att hämta om hur visuell projektledning nyttjas på bästa sätt. Till exempel förståelsen för vilka andra faktorer som kan mediera effekten visuell projektledning har på organisatorisk prestation. Det övergripande syftet av detta arbete konkretiseras i en forskningsmodell med fem tillhörande hypoteser. Hypotes-testning utförs i en jämförelsestudie med fyra stora organisationer. Empiriska data samlas främst genom enkäter med anställda som nyttjar visuell projektledning, där totalt 144 anställda svarande. Dessutom genomförs semistrukturerade intervjuer med personer kunnig i designen och processen av det använda visuella projektledningsverktyget. Studien visade att visuell projektledning inte har någon direkt effekt på innovation och effektivitet, utan snarare en indirekt effekt. Visuell projektlednings positiva effekt på effektivitet medieras av II effektivt beteende och den positiva effekten på innovation medieras av en ökad kognitiv förmåga hos de anställda. Detta arbete bidrar till förståelsen av hur visuell projektledning påverkar organisatorisk prestation. Genom statistiska analyser belyses tidigare forskning som visat på att ledningsverktyg och processer som bäst indirekt har en påverkan på organisatorisk prestation. Ett förslag till ramverk presenteras som en början på ett försök att visualisera det komplexa sambandet som finns mellan visuell projektledning och organisatorisk prestation. Praktiska implikationer är att ramverket kan användas som ett guidande verktyg för designande av proceduren för visuell projektledning genom att lyfta speciellt aktuella aktiviteter. För chefer betonas det att målet inte bör vara att utveckla det mest avancerade eller nya visuella verktyget; snarare fokusera på att förbättra de anställdas kognitiva förmåga och främja effektivt beteende.

No description available.

Byggindustrin har problem med stora kvalitetsbristkostnader, förutom att organisationer jobbar på ett reaktivt sätt gällande kvalitet identifieras sällan rotorsaken till uppkomna kvalitetsbristkostnader. Tillverkningsindustrin har under många år jobbat med att komma till bukt med kvalitetsbrister och har utvecklat metoder för att förebygga uppkomsten av kvalitetsbrister. Förbättringsmetoder som DMAIC och PDCA anses vara generella metoder som är lämpade för alla organisationer och industrier. Trots att dessa metoder påvisats ha positiv verkan för organisationers kvalitetsarbete finns det enligt akademiska skrifter brist på systematiska arbeten mot bättre kvalitet inom byggindustrin. För att undersöka och testa systematiskt förbättringsarbete inom byggindustrin utfördes en fallstudie på ett företag inom industriellt byggande. Fallföretaget för studien producerade prefabricerade betongelement. Genom att utföra ett DMAIC-projekt på Fallföretaget undersökte studien möjligheten att applicera metodiken och dess verktyg. Studien utgick från en kategorisering av Fallföretagets kvalitetsbristkostnader för att finna områden för förbättring. Syftet med studien var således att undersöka möjligheten att använda kategorisering av kvalitetsbristkostnader som avstamp för systematiskt förbättringsarbete inom industriellt byggande. Genom kategoriseringen av kvalitetsbristkostnader kunde studien använda paretodiagram för att finna de största kostnaderna för företaget. Utifrån de mest kostsamma kvalitetsbristerna undersöktes dess härkomst genom produktionsmätningar. Från produktionsmätningarna upprättades styrdiagram och en duglighetsanalys utfördes. Genom produktionsmätningarna konstaterades att de kvalitetsbristkostnader som kategoriserats hade delvis inte sin uppkomst i produktionen. Därav misstänktes bristfälliga processer innan produktion som eventuell orsak till kvalitetsbristkostnaderna. Utifrån studien presenterades olika rekommendationer som delades upp i produktionsförbättringar och organisationsförbättringar. Organisationsförbättringarna berörde de kringliggande processerna som inte är en del av produktionen. Förslagen var att investera i teknik för kvalitetssäkring av produkterna i produktion. Studien rekommenderade även förslag på förbättringar som inte krävde investering. Så som referensmätningar och formjusteringar samt visuell styrning och planering. På organisationsförbättringar rekommenderades att utveckla och strukturera projektledningsprocessen och konstruktionsprocessen, vilket var de processer som identifierats som potentiella källor till kvalitetsbristkostnaderna. Studien kunde genom insamlade data i form av intervjuer och observationer tillsammans med en litteraturstudie konstatera att byggindustrin idag arbetar på ett reaktivt sätt med kvalitet. Därav förespråkar studien att byggindustrin arbetar med ett mer förbyggande arbetssätt för att nå kvalitet. Studien kunde även konstatera att ett DMAIC-projekt med utgångspunkt att kategorisera kvalitetsbristkostnader bidrar till att finna förbättringsområden för en organisation inom industriellt byggande. Arbetet i sin helhet bidrar även till att skapa en bättre förståelse för hur kvalitetsarbete kan appliceras inom industriellt byggande.

Purpose - ​The purpose of this thesis is to examine the organisational culture at the case company to find out whether or not Human lean can contribute to a high performance culture. Methodology - ​A qualitative study was conducted with a case study as the basis for investigating the company's organizational culture. The empirical data was collected by semi-structured interviews with the staff of the company. Findings - ​The empirical study first presents a summary based on the respondents' responses and thereafter displays the case company in comparison to the characteristic features and behaviours of high performance cultures. Lastly, the study shows howHuman lean, with the help of visual management, KASAM and continuous improvements, can contribute to a high performance culture. Contribution - ​This study tests existing theory in a new context and presents a scientific gap on how Human lean can contribute to a high performance culture. / Syfte - ​Syftet är att undersöka organisationskulturen på fallföretaget för att se om Human lean kan bidra till att skapa en high performance kultur. Metod - För att undersöka fallföretaget organisationskultur har en kvalitativ studie genomförts med fallstudie som grund. All empiri har utformats utifrån semistrukturerade intervjuer med personalen på fallföretaget. Resultat - I studiens empiri presenteras först en sammanställning utifrån respondenternas svar för att sedan jämföra hur fallföretaget förhåller sig till de karaktäristiska dragen och beteendena high performance culture erhåller. Avslutningsvis visarstudienhurHumanlean med hjälp av visuell styrning, KASAM och ständiga förbättringar bidrar till en high performance culture. Bidrag - Denna studie testar befintligt teori i ett nytt kontext och framför ett vetenskapligt gap om hur Human lean kan bidra till en high performance culture.