Logistics is an integral component in making the production process more efficient in companies. An important concept in logistics is lead time, the time it takes for a product to go through the process from inbound and outbound to the customer. A normal logistical process comprises the initial receival of goods, controls upon arrival and further quality controls carried out before the product ends up in the storage. The delivery process is a central process with many sub-processes including varying working methods and routines that can result in permeating inefficiencies in the company if they aren’t done properly. The purpose of the study is to identify causes of inefficiency that might cause extended lead times and reduced productivity in the delivery process. This is achieved by studying the internal workflow and routines of Volkswagen Parts Logistics delivery process.  This study’s based on a case and the data is gathered by semi-structured interviews and observations at Volkswagen Parts Logistics. Thereafter the results are analysed through literature and scientific articles.  The study first identifies one cause of inefficiency through factors such as simplification, synchronization, communication and integration. To identify the root-cause, a root-cause analysis has been used on these factors, which are then compiled into a cause and effect diagram and finally six factors have been explained. From the analysis and discussion of the six factors, four improvement suggestions have been submitted to Volkswagen Parts Logistics. The suggestions included education & training, standardized working methods, understanding the whole process and cooperation between groups. The study presents a scientific gap regarding the efficiency improvement of lead time with Human Lean aspect with a focus on the delivery process. The study contributes to the gap through the six factors and improvement suggestions based on analysis and discussion. / Logistik har blivit allt viktigare för att effektivisera produktionen i företag. Ett viktigt begrepp inom logistik är ledtid, i den här studien innebär ledtid tiden det tar för en reservdel inleverans till utleverans vidare mot kund. En väsentlig del inom logistik är inleveransprocessen för inkommande gods som går igenom godsmottagning, ankomstkontroll och kvalitetskontroll för att sedan hamna på lagerhyllan. Inleveransprocessen är en central process med många delprocesser och varierande arbetssätt samt rutiner som vid brister kan medföra en genomsyrande ineffektivitet i företaget. När avvikelser uppstår kan det medföra en förlängning av ledtiden vilket påverkar resten av processen och framförallt utleveransen till kunden. Studiens syfte är att identifiera orsaker till ineffektivitet som kan leda till förlängda ledtider och minskad produktivitet i inleveransprocessen. Det görs genom att studera arbetssätt och rutiner i inleveransprocessen.  För att utveckla kunskap rörande faktorer som påverkar inleveransprocessen är en fallstudie som grund med genomförda semistrukturerade intervjuer och observationer genomförts på Volkswagen Parts Logistics. Resultat har analyserats med hjälp av litteratur och vetenskapliga artiklar från forskningsområdet. I studien identifieras först orsaken till ineffektivitet genom faktorer som förenkling, synkronisering, kommunikation och integration. För att identifiera rotorsaken till ineffektivitet har en rotorsaksanalys genomförts på dessa faktorer som sedan sammanställts i en orsakverkan-diagram och slutligen har sex stycken faktorer presenterats.  Utifrån analys och diskussion för de sex faktorerna framtogs fyra stycken förbättringsförslag till fallföretaget. Förbättringsförslagen innefattade utbildning & upplärning, standardiserade arbetssätt, förståelse för hela processen och samarbete mellan grupper. I studien framförs ett vetenskapligt gap gällande effektivisering av ledtid med Human Lean aspekt med avgränsning till inleveransprocessen. Studien bidrar till detta gap genom de sex framtagna faktorerna samt formulerade förbättringsförslag baserat på analys och diskussion.

I en konkurrensutsatt miljö är humankapital den viktigaste tillgången i en organisation. Upplärning och utveckling är verktyg för att utveckla organisationens humankapital och är därför avgörande för produktiviteten i organisationens arbetskraft. För att bygga arbetsplatser som är anpassade till människorna kan Human Lean, som är en kombination av KASAM och Lean, användas. Eftersom upplärning och utveckling är avgörande för organisationers produktivitet och för att det finns begränsad kunskap om hur Human Lean kan användas i utbildningssyfte är syftet med arbetet att undersöka och ge en rekommendation för hur upplärning av personal kan genomföras med hjälp av Human Lean. Det här arbetet har genomförts som en fallstudie på ett fallföretag. För att besvara syftet och frågeställningarna har abduktion, växling mellan empiriskt material och litteratur, använts som vetenskapligt angreppssätt. De teorier och idéer från litteraturen och empirin, som samlats in via intervjuer och en enkätstudie från en avdelning på fallföretaget, har analyserats och diskuterats för att slutligen komma fram till arbetets slutsatser. På avdelningen är upplärningstiden, från nyanställd till fullärd operatör, cirka 7 år på grund av att upplärningen styrs av en lönetrappa med 6 befattningssteg med bestämda tidsintervall. Upplärningen sker främst genom informellt lärande, med hela skiftlag, utan ett standardiserat arbetssätt med generella befattningsbeskrivningar som stöd. Arbetets slutsatser kan sammanfattas i följande rekommendationer: varje nyanställd ska ha en specifik handledare, upplärningen ska ske med ett standardiserat arbetssätt med tydliga beskrivningar och möjlighet till ständig utveckling, det ska finnas ett uppföljningssystem, för upplärning, på en digital plattform och arbetsplatsen ska ha ett socialt klimat där personalen ges förtroende och har en stark känsla av sammanhang.

Den psykiska hälsans vikt, i människans välmående är av stor betydelse för att den enskilda individen skall kunna leverera på sina arbetsuppgifter. Då den psykiska ohälsan idag är ett av de snabbt växande hoten mot människans hälsa är det ett ämne som är viktigt att lyfta fram kring arbetsplatsen. Studien syftar undersöka arbetsmiljöarbetet inom servicebranschen samt identifiera förbättringsmöjligheter i befintliga hälsofrämjande processer. Arbetet är en fallstudie av kvalitativ natur som använder intervjuer och observationer för insamling av empiriska data. Empirin lyfter fram att medarbetare i allmänhet uppfattar arbetsmiljön på Sodexo som god. Framförallt i relation till flertalet försök från ledningen att skapa gemenskap på arbetsplatsen. Detta gjordes på både ett fysiskt plan genom att endast ha ett bord att samlas kring och gemensamma raster samt ett psykiskt plan genom att uppmärksamma födelsedagar och individuella prestationer. Studien konkluderar att medarbetarnas välmående speglas av ledningens engagemang i de hälsofrämjande processerna. Genom att identifiera riskerna i ett tidigt stadie minskas nivåer av negativa permanenta hälsotillstånd såsom depressioner, stress och dåliga arbetsförhållanden.

Purpose - ​The purpose of this thesis is to examine the organisational culture at the case company to find out whether or not Human lean can contribute to a high performance culture. Methodology - ​A qualitative study was conducted with a case study as the basis for investigating the company's organizational culture. The empirical data was collected by semi-structured interviews with the staff of the company. Findings - ​The empirical study first presents a summary based on the respondents' responses and thereafter displays the case company in comparison to the characteristic features and behaviours of high performance cultures. Lastly, the study shows howHuman lean, with the help of visual management, KASAM and continuous improvements, can contribute to a high performance culture. Contribution - ​This study tests existing theory in a new context and presents a scientific gap on how Human lean can contribute to a high performance culture. / Syfte - ​Syftet är att undersöka organisationskulturen på fallföretaget för att se om Human lean kan bidra till att skapa en high performance kultur. Metod - För att undersöka fallföretaget organisationskultur har en kvalitativ studie genomförts med fallstudie som grund. All empiri har utformats utifrån semistrukturerade intervjuer med personalen på fallföretaget. Resultat - I studiens empiri presenteras först en sammanställning utifrån respondenternas svar för att sedan jämföra hur fallföretaget förhåller sig till de karaktäristiska dragen och beteendena high performance culture erhåller. Avslutningsvis visarstudienhurHumanlean med hjälp av visuell styrning, KASAM och ständiga förbättringar bidrar till en high performance culture. Bidrag - Denna studie testar befintligt teori i ett nytt kontext och framför ett vetenskapligt gap om hur Human lean kan bidra till en high performance culture.