As the field of marketing becomes increasingly competitive, creative tools to reach the intended consumer needs to be utilized. In order to break through the crowded airways and packed ad space, one can choose to direct the message through channels that relate to current trends in society, while using innovative artistic concepts. The fundamental purpose behind this report is to provide a roadmap for creating a successful and unique marketing campaign. In addition, we have attempted to identify how visual methods can add valuable attributes to the campaign, ensuring a more progressive and distinct impression. To illustrate our claims, we have chosen to analyze Wasabröd’s latest marketing effort, “Change Bread,” by dividing it into three sections, including planning, execution, and the visual creation. The materials used to support our theories were collected through extensive literature studies and interactions with Wasabröd’s marketing agency via telephone and e-mail. Our findings suggest that effective advertising is reached through the use of a creative concept, which is relevant, credible, and exclusive. An important element not to be ignored is the employment of all aspects of the marketing mix. The relationship between form and content is critical when communicating a visual message to the intended receiver. In our opinion, Wasabröd’s “Change Bread” promotion was created and largely implemented through the use of the theoretical guidelines identified as the most recommended in current relevant literature. / Många budskap trängs i dagens medier. För att synas kan man i sin marknadsföring välja att använda sig av visuella konstgrepp och rådande samhällstrender som lyfter fram produkten. Vårt huvudsakliga syfte med uppsatsen är att beskriva hur en reklamkampanj kan planeras och genomföras för att bli så framgångsrik som möjligt. Vi har dessutom som syfte att ta reda på hur man med hjälp av visuella metoder kan göra en reklamkampanj lyckad. För att exemplifiera arbetet med en reklamkampanj gällande både planerandet, genomförandet samt det visuella utformandet har vi valt Wasabröds kampanj Byt Bröd. Materialet har inhämtats från litteraturstudier samt genom kontakt via telefon och mejl med Wasabröd och deras reklambyrå. Resultatet av våra litteraturstudier visar att effektiv reklam uppnås när man använder sig av ett kreativt koncept som är meningsfullt, trovärdigt och distinkt samt fungerar i hela mediemixen. I effektiv visuell kommunikation är det sambandet mellan form och innehåll som får budskapet att nå fram till mottagarna. Ur det material vi har utgått från kan kampanjen Byt Bröd anses ha planerats, genomförts och utformats till ganska stor del enligt de teoretiska riktlinjer vi funnit i litteraturen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka kommunikationen mellan skaparen av ett verk och betraktaren vad avser kyrklig, monumental konst. Med andra ord vill jag beskriva kyrkobesökarens tolkning av verket, ställt mot konstnärens avsikt. I detta syfte gör jag en fallstudie, en analys av altarfresken Kristi återkomst, vilken finns i Kastlösa kyrka och är utförd av Waldemar Lorentzon 1953-1954.Min metod är att ställa en beskrivning av hur fresken tolkas av mig själv utan föregående specialstudier (receptionen) mot en rekonstruktion av Lorentzons avsikter med verket (intentionen). Den första delen görs som en semiotisk analys. Den andra delen innehåller bl a studier av Lorentzons bibelstöd för fresken, en genomgång av texter av personer som talat med Lorentzon, en jämförelse med Lorentzons målning i Ryssby kyrka samt vidare en analys av skisser till fresken. Dessutom görs en särskild bildretorisk analys.Undersökningen visar att freskens grundläggande mening uppfattas väl av en betraktare utan särskilda förkunskaper. Men bilden har också ett mera svårtillgängligt innehåll. Det gäller i första hand bibelstödet för den stora Kristusbilden, symboliken i ett storskaligt geometriskt mönster i fresken samt en möjlig influens av Lorentzons egna andliga engagemang. Den bildretoriska analysen visar att fresken innehåller ett stort antal retoriska element.

The purpose of this study is to investigate whether Karlstad City Fiber Network visual elements in the form of a pair of speech bubbles fit into the organization's holistic external communication and branding. The study examines whether Karlstad City Fiber Network image of the organization and the speech bubbles match the stakeholders view and how the visual elements are perceived and recognized by stakeholders. The theory associated with the study is theories of corporate visual identity, image, identity and branding and visual communication. These three elements are important to be aware of when a generation of an effective external communications. Qualitative interviews with employees at Karlstad City Fiber Network and Karlstad municipality has undertaken to give an idea of ​​what the organization wants to achieve and what their opinions are. Karlstad City Fiber Network wants stakeholders to perceive the brand building marketing records as playful, with a twinkle in his eye and inviting to dialogue while the direct information shall be straight and free of jargon. The organization wishes that stakeholders see them as a safe choice as well as local and accessible for inhabitants of Karlstad. Karlstad City Fiber Network sees it as a great advantage to be taken of Karlstad Municipality, which also welcomes the urban network is municipal. Through focus group interviews with Karlstad City Fiber Network stakeholders, the inhabitants of Karlstad, it has emerged that the speech bubbles is not recognized, but it is only when the speech bubbles is put into a context, such as newspaper or newsletter that it can be linked to anything that advocates the municipality of Karlstad and dialogue. It is concluded that corporate visual identity is the link between the visual and the context of an organization's marketing. Stakeholders see Karlstad City Fiber Network as a credible organization that is simple yet eye-catching newsletters, but believe that their marketing is somewhat vague and confusing. / Studiens syfte är att undersöka huruvida Karlstads Stadsnäts visuella element i form av ett par pratbubblor passar in i organisationens helhetliga externa kommunikation och varumärke. Studien undersöker om Karlstads Stadsnäts bild av organisationen och pratbubblorna stämmer överens med intressenternas bild samt hur de visuella elementen upplevs och känns igen av intressenterna. Teorin som är kopplad till studien är teorier inom corporate visual identity, image, identitet och varumärke samt visuell kommunikation. Dessa tre delar är viktiga att vara medveten om vid ett framställande av en effektiv extern kommunikation. Kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare på Karlstads Stadsnät samt Karlstads kommun har genomförts för att ge en uppfattning om vad organisationerna vill uppnå och vilka deras åsikter är. Karlstads Stadsnät vill att intressenterna ska uppfatta den varumärkesbyggande marknadsföringen som skämtsam, med glimten i ögat och inbjudande till dialog samtidigt som den direkta informationen skall vara rak och utan facktermer. Organisationen önskar att intressenterna skall se dem som ett säkert val samt lokalt och lättillgängligt för Karlstadsborna. Karlstads Stadsnät ser det som en stor fördel att vara ägt av Karlstads kommun, vilka också ser positivt på att Stadsnätet är kommunalt. Genom fokusgruppintervjuer med Karlstads Stadsnäts intressenter, det vill säga Karlstadsbor, har det kommit fram att själva pratbubblan inte känns igen utan att det är först när pratbubblan sätts i en kontext, till exempel tidningsannons eller informationsbrev som den kan kopplas till något som förespråkar Karlstads kommun och dialog. Slutsatsen är att corporate visual identity är länken mellan det visuella och kontexten hos en organisations marknadsföring. Intressenterna ser Karlstads Stadsnät som en trovärdig organisation som har enkla men ändå iögonfallande informationsbrev, men anser att deras marknadsföring är något otydlig och förvirrande.

Sammanfattning Dagens globala samhälle innebär att många företag väljer att satsa på marknader i andra länder. Ett problem som kan uppstå är att kommunikationen missförstås av mottagarna och det därigenom blir en kostsam och misslyckad marknadssatsning. För att motverka problemet har vi undersökt vilka kulturella skillnader som finns mellan väst- och östvärlden och hur de påverkar uppfattningen av visuell kommunikation i form av logotyper. Arbetet syftade även till att öka förståelsen för vilka likheter och skillnader som påverkar hur visuella element så som färg, typsnitt, form och symbol uppfattas samt hur de kan betraktas som globala. Syftet med examensarbetet var att undersöka hur visuell kommunikation, i form av logotyper, uppfattas i väst- och östvärlden. I syftet ingick även att ta reda på vilka kulturella skillnader som påverkar vad vi uppfattar samt att undersöka hur de visuella elementen kan användas för att få logotyper att uppfattas som globala i både Sverige och Kina. Syftet har brutits ner i följande tre frågeställningar: Vilka kulturella skillnader påverkar hur visuell kommunikation uppfattas i Sverige respektive Kina? Finns det likheter/skillnader i hur logotypers visuella element uppfattas och används i Sverige respektive Kina? Hur kan de visuella elementen användas för att få logotyper att uppfattas som globala i både Sverige och Kina? För att undersöka ämnesområdet har vi använt oss av en kombination av tre metoder; litteraturstudie, intervjuer och konkurrentanalyser. Genom de tre metoderna angrep vi undersökningsområdet från flera perspektiv vilket ökar både tillförlitligheten och giltigheten av resultatet. Det vi fått fram som resultat är att fyra större kulturella skillnader påverkar visuell kommunikation. Vi har även sett att det finns likheter och skillnader i hur logotypers visuella element uppfattas och används i Sverige och Kina. Resultatet visade även att det inte finns några specifika visuella element eller riktlinjer för att få en logotyp att betraktas som global i Sverige och Kina. En slutsats vi dragit är att företag och varumärken behöver vara införstådda i vilka kulturella skillnader som påverkar uppfattningen av den visuella kommunikationen och hur mycket skillnaderna påverkar uppfattningen. Eftersom det finns likheter och skillnader i hur visuella element uppfattas har vi dragit slutsatsen att individens tolkning kan variera mycket men att personer inom samma kultur ofta har relativt lika intryck av de visuella elementen. För att få en logotyp att betraktas som global i både Sverige och Kina har vi dragit slutsatsen att logotypen bör följa samma riktlinjer som för en välgjord och kvalitativ logotyp. / Abstract The global society today leads to the fact that many companies choose to invest in other countries’ markets. One problem that can arise is that the communication can be misunderstood by the recipients and therefore risks of becoming costly and unsuccessful. To counter this problem, we have investigated cultural differences between western and eastern cultures and how those differences can affect the perception of visual communication in the form of logotypes. The work also aims to increase understanding of which similarities and differences that affect how visual elements such as colours, fonts, shapes and symbols are perceived and how they can be seen as global. The purpose of the thesis was to examine how visual communication, in the form of logotypes, is perceived in the western and eastern countries. The aim was also to find out which cultural differences that affect what we perceive, and to investigate how the visual elements can be used to get logotypes to be seen as global in both Sweden and China. The main purpose has been divided into the three following questions: What cultural differences affect how visual communication is perceived in Sweden and China? Are there similarities/differences in how visual elements in logotypes are perceived and used in Sweden and China? How can the visual elements be used to get logotypes to be seen as global in both Sweden and China? To examine this area, we used a combination of three methods; a literature review, interviews and a competitive analysis. With these three methods we tackled the area from multiple perspectives, which increases both the reliability and validity of the results. We have reached the results that there were four major cultural differences that affect the visual communication. We have also seen that there are similarities and differences in how visual elements in logotypes are perceived and used in Sweden and China. The results also showed that there are no specific visual elements or guidelines for creating a logotype that is perceived as global in both Sweden and China. One conclusion we reached was that companies and brands need to be aware of the cultural differences that affect the perception of visual communication. They also need to know to what extent it affects them. Since there are similarities and differences in how visual elements are perceived, we have concluded that the individual's perception can vary a lot, but that people within the same culture often have relatively similar views. To get a logotype to be seen as global in Sweden and China, we have concluded that the logotype should follow the same guidelines as for a well-made and high quality logotype.

With the help of image analysis and scent theory, we have made an analysis that explains how the perfume smells in advertising. There are many different factors that play a role in our perception of smell by image. We have found that using the connotations we can get a sense of the scent. What helps us along the way, the colors, the women and the environment. From this one different conclusions are mad and we create a scent sensation.

Män och kvinnor framställs på olika sätt i massmedia. Mannen förekommer mer ityngre ämnen i artiklar som handlar om politik, makt och seriösa krönikor medankvinnan figurerar mer i nöjen, feature och artiklar om skönhet. I nyhetsmedier ärmannen den som får ta mest plats och kvinnan är underrepresenterad. Eftersommedias bild av omvärlden påverkar samhället och mottagarna kan medias version avgenus skapa en stereotyp bild av hur kvinnan och mannen ska vara. Studien bygger på en kvantitativ- och en kvalitativ innehållsanalys där fotografier itidningen Aftonbladet analyserades under en vecka. Undersökningens frågor byggerpå ett genusperspektiv och som analysredskap användes den semiotiskabildanalysmodellen. Resultatet visar att mannen är överrepresenterad i Aftonbladet och att kvinnan intefinns med i samma utsträckning. Mannen framställs också i högre utsträckning isamband med sin yrkesroll, politik och makt medan kvinnan förekommer oftare iämnen som rör skönhet, familj och hälsa. När kvinnan förekommer på bild är hongladare än männen som oftare ser arga, bestämda och allvarliga ut. Studien visar attkvinnan visar upp styrka, självsäkerhet och glädje på bilderna, någonting som gåremot tidigare forskning där kvinnan ofta framställs som offer.

Abstract Communication and information has become a large industry in today’s society. More and more organisations use these means as tools of influence. Non-profit organization’s campaigns, which aim to change a behavior, often have a political responsibility and it is therefore important that these are carefully planned and carried through. The purpose of this essay is to describe how a social marketing campaign should be planned and carried through according to theories in social marketing and campaign planning. Social marketing campaigns are exemplified through the alcohol prevention campaign Festmetoden (a Swedish national effort from Alkoholkommittén) which planning process is related to the theories. The empirical result is based on information gathered via the Internet, publications and personal contacts at instances involved in the work with Festmetoden. The campaign material (which consists of, among other things, a DVD-film) is well suited for the target group and is thoroughly developed. The empirical material has, on the other hand, implied that the planning process hasn’t always followed the theoretical guidelines given in the essay. However, a model for successful campaigns doesn’t exist as campaign planning often involves following one’s intuition.

In a time where information overload is a fact, well formulated messages is required and communication is a big contributing element for building strong brands. In the north of Sweden, Norrmejerier is one of the big actors with dominance on the dairy factor market. Through making milk products that lands in the consumers refridgerators, they are not only working for economical interest but also for improving the nature of the north of Sweden.   Through visual communication, Norrmejerier shows the consumers a beneficial view of the north of Sweden which corresponds to the populations own impression of their part of the country. This contributes to a feeling of belonging that makes strong and loyal consuments. The feeling of belonging is also reflected in Norrmejeriers commercial movies, that uses the consumers conscience to make costumers.   By two group interviews and a semiotic analysis of Norrmejeriers commercial movies, this study aims to examine how Norrmejerier uses qualities of the north of Sweden when building their brand. The results shows that the consumers opinion of Norrmejerier is positive, and the participants of the group interview sees Norrmejerier as a symbol for the north of Sweden. The commercials makes the consumers feel proud of their heritage. Many of the participants in the group interview feel that the north of Sweden is seperated from the rest of the country, which contributes to the desire of doing everything on their own. The feeling of belonging is one of the factors that Norrmejerier is a strong brand in the north of Sweden. / I en tid då informationsflödet ständigt ökar ställs högre krav på bra utformade budskap, och kommunikation blir en bidragade faktor till ett lyckat varumärkesarbete. I norra Sverige är Norrmejerier en stor aktör, som genom att producera mjölk som hamnar i konsumenternas kylskåp inte bara verkar för kommersiella intressen utan också för hela Norrlands levande landsbygd.   Genom visuella bilder förmedlar Norrmejerier en syn på Norrland som stämmer överens med norrlänningarnas egna bild av hembygden. Detta skapar en känsla av gemenskap och tillhörighet hos konsumenterna, vilket bidrar till stor köplojalitet. Denna gemenskapskänsla beror till stor del på Norrmejeriers reklamfilmer, som anspelar på en samvetsaspekt hos mottagarna som genom att välja norrländska produkter gör gott för Norrland.   Genom två fokusgruppsintervjuer och en semiotisk bildanalys på tre av Norrmejeriers reklamfilmer syftar denna studie till att undersöka hur Norrmejerier använder sig av norrländskhet i sitt varumärkesbyggande. Resultatet visar att konsumenternas uppfattning om Norrmejerier är positiv, och deltagarna i fokusgruppsintervjuerna ser Norrmejerier som en symbol för Norrland. Reklamfilmerna visar en fördelaktig bild av Norrland som gör att konsumeterna känner sig stolta över sin hembygd, trots att det många gånger är en region som upplevs som frånkopplad från övriga Sverige. Känslan av utanförskap kan vara en av de bidragande faktorerna som gör att Norrmejeriers konsumenter är märket troget, som ett uttryck för en önskan om att klara sig själva oberoende av resten av landet.

Detta examensarbete undersöker vad som utgör effektiv visuell kommunikation. Litteraturstudier om kommunikation och designprinciper har utförts. För att få fördjupad kunskap har ett säljmaterial i form av en broschyr tagits fram åt ett företag där kunskap om effektiv visuell kommunikation applicerats. Detta har utgjort examensarbetets praktiska del. Arbetet har utförts efter Petterssons (2002) modell och resulterat i en broschyr med pop up- funktioner. Att utgå från en kommunikationsteori för att sätta sig in i mottagarens situation och de eventuella störningsmoment som kan ske vid överförandet av ett meddelande har visat sig varit mycket användbart. Även förståelse för vanligt förekommande kommunikationshinder och hur människans perception fungerar anses vara till fördel att inkludera i arbetet. Kunskap om designprinciper ökar chanserna att lyckas utforma effektiv visuell kommunikation. / This thesis examines the foundation of efficient visual communication. Literary studies of communication and design principals have been executed. To gain thorough knowledge a sales material in the form of a brochure has been produced for a company where knowledge of effective visual communication has been applied. The brochure has been the practical part of the thesis. The work has been executed based on Petterssons (2002) model and has resulted in a brochure with pop up-functions. To proceed from a communication theory in understanding the receiver’s situation and the eventual disturbances that can occur during the transmission of a message has proven very useful. Also, the understanding of frequently occurring communication impediments and how the human perception works is seen as an advantage to include in the produce. Knowledge of design principles increases the chances to create effective visual communication.

I dagens samhälle finns det en tydlig gräns mellan personer med intellektuella funktionhinder och personer utan intellektuella funktionshinder. Trots att personer med intellektuell funktionsnedsättning har samma demokratiska rättigheter att vara en del av samhället och känna en samhörighet så har utvecklingen för en universell design, det vill säga en design som når ut till fler människor, gått sakta framåt. Denna studie ämnar i att undersöka hur dagens formgivare lättare kan nå ut till både personer med och utan intellektuell funktionsnedsättning genom universell design, och därmed minska gränsen mellan dessa två målgrupper. En informantintervju och tre respondentintervjuer gjordes under denna studie för att få kunskap om hur personer med intellektuell funktionsnedsättning och vilka kommunikationshjälpmedel det använder sig utav. En visuell analys av en befintlig livsmedelsförpackning gjordes för att få en insikt hur dagens förpackningar idag kommunicerar ut deras information till konsumenter. Den insamlade kunskapen från intervjuerna och resultaten från den befintliga förpackningen blev utgångspunkten för en redesignad förpackningsdesign, som skulle enligt resultaten och de teoretiska utgångspunkterna vara lättare för personer med och utan intellektuell funktionsnedsättning att förstå. Den befintliga förpackningen och redesignade förpackningen diskuterades i sex fokusgrupper, där tre fokusgrupper hade deltagare med intellektuell funktionsnedsättning och tre fokusgrupper hade deltagare utan intellektuell funktionsnedsättning.   Resultatet från studien visar på att faktorer som påverkar förståelsen av förpackningsdesign både hos personer med och utan intellektuell funktionsnedsättning är främst igenkänning och perception. Det som formgivare bör ta hänsyn till vid utformning av en universell förpackningsdesign är att ta bort onödig information, ha en textgrad på minimum 11pt, ha korta textstycken, uppmärksamma viktig information genom komplementfärger eller symboler, använda fotografier med enhetligt budskap, vara konsekvent vid symbolsystem och om möjligt använda fler än ett sinne för att kommunicera ut budskap.